Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960049
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 oktober 2015
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 900 000 SEK

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och provtagna vart 4:e, analyserades på förekomst av P.brassicae DNA. I försökens växtföljd ingår oljeväxt vart 4.e eller 6.e år. Försöksplatserna med en 4-årig växtföljd, förutom den med höga halter av kalciumkarbonat, visad sig nå höga halter (>1000 fg DNA g-1 jord) efter respektive 9, 11 och 12 oljeväxtgrödor. Skördarna var kraftig reducerade när angreppen var stora. Bland de 5 försöksplatser i Mellansverige med 6 år emellan oljeväxtgrödor detekterades DNA från P. brassicae endast i jord från en plats. Förloppet med ökande halter av DNA och en topp följd av nedgång när oljeväxter togs ut ur växtföljden var den samma i försöksled med varierande mängd gödsling med NPK..

xFlera av de svåra patogener på våra grödor är jordburna, dvs de är mikroorganismer som överlever i marken i väntan på att en lämplig värdväxt odlas igen och för att då återigen kunna angripa. När samma gröda odlas med få års mellanrum på ett fält ökar risken för kraftig uppförökning av dessa sjukdomsorsakade organismer med avsevärda skördeförluster som följd. En varierad växtföljd med grödor som inte är nära släkt minskar risken för uppförökning skördeförluster. De sk jordburna patogener överlever i fält med sk vilokroppar/ sporer som har olika grad av överlevnad beroende omständigheter som odlingsteknik, jordart och väder. Trots nyttan av känna till infektionsgraden av jordburna patogener så har traditionellt försök till sådan diagnos på enskilda fält varit mycket begränsade. Den har främst bestått av en möjlighet till resurskrävande tester av jord i krukor i växthus sk biotester för några av de svåraste sjukdomarna. Men på senare tid har metoder utvecklats som baseras på detektion och kvantifiering av artspecifika DNA-sekvenser. Med stöd från SLU och SLF har metoder utvecklats för kvantifiering av några av de viktigaste jordburna patogenerna i ett sk TEMA-forskningsprogram vid SLU kallat ”Biologisk markkartering av jordburna patogener” (BioSoM). Denna nya analysteknik har i detta projekt använts för att undersöka förekomsten av en svår patogen, klumprotsjuka på oljeväxter, på försöksplatser där avsikten hos försöksutföraren varit att testa odlingsvärdet av nytt sortmaterial. Metoden har också använts för att skatta förändringar över tid av förekomsten av sporer klumprotsjuka i två växtföljd där oljeväxter förekommer vart 4 eller av 6 år. Resultaten från inventering av fältförsökplatser för sortförsök pekar på att patogenen klumprotsjuka verkar vara sprid på vart 4:e fält i odlingsbygden i Skåne och Mellansverige. Det är därför framgent relevant att kontrollera förekomsten på den tänkta fältförsök platsen innan försök med oljeväxter läggs ut. Om det inte är så att man vill testa hur en viss förekomst av sporer av en jordburen patogen som P. brassicae skadar grödan och att borde vara viktigt även för lantbrukare för att minska risken för kraftiga skördeförluster. Under 50- och 60-talet anlades ett antal sk bördighetsförsöken (SLU Plan 3-9001) av SLU i hela Sverige. Målet vara studera hur förändringar i bördigheten, skörd, kvalite m.m., skulle kunna mötas med tillförsel av mineralgödsel när antalet kreatur minskade och näringen från stallgödel måste ersättas. Vallen ersattes med oljeväxter och spannmål i en 6-årig växtföljd i Mellansverige och med sockerbetor och oljeväxter i en 4-årig i Skåne. Det intressanta för detta projekt är att det har tagits ut jordprover ur varje led vart fjärde år sedan starten samt att det i några försök noterades angrepp av klumprotsjuka på några försöksplatser. Analysen av jordproverna från bördighetsförsöken visade på mycket intressant epidemiologiskt förlopp där förhöjda halter av DNA från P. brassicae kunde noteras i jordprover en eller två grödor redan innan skördeförlusteran blev kraftiga och öppenbara för försökledarna. Resultaten indikerar att en jordanalys av DNA från P. brassica kan användas som ett prognosredskap för att bedöma risken förangrepp av klumprotsjuka i en kommande oljeväxtgröda. Detta eftersom det krävts ett par år gynnsamma för klumprotsutveckling innan skördesänkningarna blev signifikanta.
Resultaten från försöksplatsen med en kalkrik jordmån pekar på att det finns fält där inte klumprotsjuka är ett hot även vid intensivodling av oljeväxter. Om misstänker att man har en sådan jord kan ju också metoden att analyser förekomsten med DNA.-tekniker kom väl till pass. Metoder för att skatta förekomsten av jordburna sjukdomar är lika användabar både i ekologisk och sk konventionell odling eftersom de båda i princip saknar andra kontroll åtgärder än resistensförädling och avhållsamhet från upprepad odling av mottagliga grödor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress