Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960049
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 oktober 2015
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 900 000 SEK

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och provtagna vart 4:e, analyserades på förekomst av P.brassicae DNA. I försökens växtföljd ingår oljeväxt vart 4.e eller 6.e år. Försöksplatserna med en 4-årig växtföljd, förutom den med höga halter av kalciumkarbonat, visad sig nå höga halter (>1000 fg DNA g-1 jord) efter respektive 9, 11 och 12 oljeväxtgrödor. Skördarna var kraftig reducerade när angreppen var stora. Bland de 5 försöksplatser i Mellansverige med 6 år emellan oljeväxtgrödor detekterades DNA från P. brassicae endast i jord från en plats. Förloppet med ökande halter av DNA och en topp följd av nedgång när oljeväxter togs ut ur växtföljden var den samma i försöksled med varierande mängd gödsling med NPK..

xFlera av de svåra patogener på våra grödor är jordburna, dvs de är mikroorganismer som överlever i marken i väntan på att en lämplig värdväxt odlas igen och för att då återigen kunna angripa. När samma gröda odlas med få års mellanrum på ett fält ökar risken för kraftig uppförökning av dessa sjukdomsorsakade organismer med avsevärda skördeförluster som följd. En varierad växtföljd med grödor som inte är nära släkt minskar risken för uppförökning skördeförluster. De sk jordburna patogener överlever i fält med sk vilokroppar/ sporer som har olika grad av överlevnad beroende omständigheter som odlingsteknik, jordart och väder. Trots nyttan av känna till infektionsgraden av jordburna patogener så har traditionellt försök till sådan diagnos på enskilda fält varit mycket begränsade. Den har främst bestått av en möjlighet till resurskrävande tester av jord i krukor i växthus sk biotester för några av de svåraste sjukdomarna. Men på senare tid har metoder utvecklats som baseras på detektion och kvantifiering av artspecifika DNA-sekvenser. Med stöd från SLU och SLF har metoder utvecklats för kvantifiering av några av de viktigaste jordburna patogenerna i ett sk TEMA-forskningsprogram vid SLU kallat ”Biologisk markkartering av jordburna patogener” (BioSoM). Denna nya analysteknik har i detta projekt använts för att undersöka förekomsten av en svår patogen, klumprotsjuka på oljeväxter, på försöksplatser där avsikten hos försöksutföraren varit att testa odlingsvärdet av nytt sortmaterial. Metoden har också använts för att skatta förändringar över tid av förekomsten av sporer klumprotsjuka i två växtföljd där oljeväxter förekommer vart 4 eller av 6 år. Resultaten från inventering av fältförsökplatser för sortförsök pekar på att patogenen klumprotsjuka verkar vara sprid på vart 4:e fält i odlingsbygden i Skåne och Mellansverige. Det är därför framgent relevant att kontrollera förekomsten på den tänkta fältförsök platsen innan försök med oljeväxter läggs ut. Om det inte är så att man vill testa hur en viss förekomst av sporer av en jordburen patogen som P. brassicae skadar grödan och att borde vara viktigt även för lantbrukare för att minska risken för kraftiga skördeförluster. Under 50- och 60-talet anlades ett antal sk bördighetsförsöken (SLU Plan 3-9001) av SLU i hela Sverige. Målet vara studera hur förändringar i bördigheten, skörd, kvalite m.m., skulle kunna mötas med tillförsel av mineralgödsel när antalet kreatur minskade och näringen från stallgödel måste ersättas. Vallen ersattes med oljeväxter och spannmål i en 6-årig växtföljd i Mellansverige och med sockerbetor och oljeväxter i en 4-årig i Skåne. Det intressanta för detta projekt är att det har tagits ut jordprover ur varje led vart fjärde år sedan starten samt att det i några försök noterades angrepp av klumprotsjuka på några försöksplatser. Analysen av jordproverna från bördighetsförsöken visade på mycket intressant epidemiologiskt förlopp där förhöjda halter av DNA från P. brassicae kunde noteras i jordprover en eller två grödor redan innan skördeförlusteran blev kraftiga och öppenbara för försökledarna. Resultaten indikerar att en jordanalys av DNA från P. brassica kan användas som ett prognosredskap för att bedöma risken förangrepp av klumprotsjuka i en kommande oljeväxtgröda. Detta eftersom det krävts ett par år gynnsamma för klumprotsutveckling innan skördesänkningarna blev signifikanta.
Resultaten från försöksplatsen med en kalkrik jordmån pekar på att det finns fält där inte klumprotsjuka är ett hot även vid intensivodling av oljeväxter. Om misstänker att man har en sådan jord kan ju också metoden att analyser förekomsten med DNA.-tekniker kom väl till pass. Metoder för att skatta förekomsten av jordburna sjukdomar är lika användabar både i ekologisk och sk konventionell odling eftersom de båda i princip saknar andra kontroll åtgärder än resistensförädling och avhållsamhet från upprepad odling av mottagliga grödor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev