Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem relevanta för svensk odling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Internationellt sett finns relativt många produkter tillgängliga mot sjukdomar hos trädgårdsgrödor. Vi har testat ett antal produkter mot groddbrand i sallat, spenat och morot samt mot mjöldagg i gurka. Utvärderingen påverkades dock av stora variationer i produktkvalitet. En produkt gav signifikant minskning av gurkmjöldagg. För effektiv bekämpning bör dessa produkter främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsprodukter mot sjukdomar I grönsaker – kan det fungera?

Konsumenter efterfrågar alltmer livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är för många grödor mycket begränsat. Sverige är relativt sett en liten marknad inom detta område, särskilt för specialgrödor som grönsaker. Det är därför ofta av låg prioritet för bekämpningsmedelsföretag att registrera sina produkter i vårt land. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal eller enstaka växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Mot vissa skadegörare och sjukdomar kommer växtskyddsmedel helt att saknas. Efterfrågan är stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och också i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Detta har lett till att stora förhoppningar har knutits till att biologisk bekämpning, som är en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att begränsa och bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/kring åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för användning i grönsaksodling i växthus eller på friland, det vill säga växter av högt ekonomiskt värde.

Biovärdering – grönsaker
Inom projektet Biovärdering – grönsaker har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar i grönsaker. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. Parallellt med detta projekt har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar i de stora lantbruksgrödorna inom projektet Biovärdering – växtodling. I grönsaksprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot bl a sjukdomar hos fältodlad morot samt mot mjöldagg i växthusodlad gurka. Produkterna har sprutats på bladen. Ett problem under testerna har varit en varierande produktkvalitet. Resultaten från morotsförsöken visade att man kan få en något högre andel säljbara morötter efter sprayning av blasten med ett biologiskt medel.

Lovande men varierande effekter mot mjöldagg
Två biologiska medel testades mot gurkmjöldagg under två säsonger. Under första året gav ett av medlen en statistiskt säkerställd minskning av mjöldagg på gurkbladen, jämfört med obehandlade gurkplantor. Den effekten kunde upprepas i ett annat försök samma år. När samma behandling testades året därpå kunde vi inte upprepa effekterna. Däremot kunde vi se att kvaliteten på produkten inte var lika god år två. Vår slutsats är därför att, givet en god kvalitet, skulle bioprodukten ha användning för bekämpning av gurkmjöldagg, särskilt inom integrerat växtskydd tillsammans med andra växtskyddsåtgärder.