Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem i svensk växtodling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Det finns mycket få biologiska produkter för användning i de stora grödorna, även internationellt sett. Vi har testat några produkter mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps, applicerade som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Produkterna har gett vissa effekter mot sjukdomar men främst gett upphov till tillväxtstimulering i alla grödor, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. De bör främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsmedel – mer än bekämpning

Efterfrågar på livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder ökar bland konsumenter. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är mycket begränsat för många grödor. Sverige är en liten marknad inom området, därför är det ofta av låg prioritet för företag att registrera sina produkter här. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Efterfrågan är därför stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Det har lett till stora förhoppningar att biologisk bekämpning, en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/runt åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för att användas på växter av högt ekonomiskt värde som grönsaker. För de stora lantbruksgrödorna finns ännu mycket få produkter godkända.

Mervärde
Inom projektet Biovärdering – växtodling har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling och skörd av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. I ett parallellt projekt, Biovärdering – grönsaker, har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar hos grönsaker. I växtodlingsprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps. Vi har tillsatt medlen enligt tillverkarnas rekommendationer, som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Vi har sett en varierande kvalitet hos medlen. De har gett vissa men varierande effekter mot sjukdomar, som snömögel i höstvete. De mest framträdande effekterna har utgjorts av tillväxtstimulering, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. Vi har fått nära 10 procent skördeökning i potatis, där hela ökningen låg i de säljbara storleksfraktionerna. I höstvete gav fröbetning med ett biologiskt medel 15 procent bättre uppkomst, 20 procent bättre vinteröverlevnad och 10 procent skördeökning, jämfört med kemisk standardbetning. I vårraps gav biologisk fröbetning I visa fall en uppkomstökning på drygt 20 procent men ingen påverkan på skördenivån. De biologiska medlen kan alltså ofta ge ett mervärde genom att stimulera uppkomst och skörd.

Vi anser att biologiska bekämpningsmedel oftast inte bör betraktas som direkta ersättare för kemiska växtskyddsmedel. De bygger på andra principer än de kemiska pesticiderna och kan förutom bekämpning också påverka växtens utveckling positivt. De kommer inte sällan bäst till sin rätt i kombination med andra växtskyddsmetoder, inom ett koncept av integrerat växtskydd.