Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-767
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 6 mars 2023
Huvudsökande: Anna Berlin
Organisation: Anna Berlin
E-postadress: anna.berlin@slu.se
Telefon: 018-671579
Medsökande: Anders Lindgren
Medsökande: Hanna Friberg
Beviljade medel: 2 998 000 SEK

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch different types of fungal spores. We will study how
leaves can be used as spore traps. The objective is to catch and analyse only the fungi sticking to the crop and affects
the plant. Specific questions are: How does the presence of fungi on the leaf surface together with climatic factors
affect the development of disease in wheat? Can this method be used to minimize Fusarium and mycotoxins in grain
yield? The study is based on plant-health centres' work and the results will be relevant for all cereal producers. In the
long term, the project will lead to a greater understanding of life cycles of plant pathogenic fungi and factors that
influence their development.

Ökad kunskap om sjukdomsutveckling i vete under odlingssäsongen kan avsevärt förbättra kunskapen till rådgivning om ekonomiskt och miljömässigt anpassade bekämpningsstrategier. Projektet bygger på ett tidigare SLF projektet om molekylär detektion av svampar i sporfällor, vilket visade att olika sporfällor fångar olika typer av svampar. I detta projekt undersöks hur grödans blad kan användas som sporfällor. Målet är att fånga och analysera bara det som fastnar på grödan och påverkar växten. Specifika frågor är: Hur påverkar förekomsten av svampar på bladytan tillsammans med klimatfaktorer utvecklingen av olika sjukdomar i höstvete? Kan denna metod användas för att minimera axfusarios och mykotoxiner i kärnskörden? Studien baseras på växtskyddscentralernas verksamhet och resultatet kommer vara relevant för alla stråsädesodlare. På längre sikt leder projektet till ökad förståelse av skadesvamparnas livscykler och vilka faktorer som påverkar deras utveckling.

Ökad kunskap om sjukdomsutveckling i vete under odlingssäsongen kan avsevärt förbättra kunskapen till rådgivning om ekonomiskt och miljömässigt anpassade bekämpningsstrategier. Projektet bygger på ett tidigare SLF projektet om molekylär detektion av svampar i sporfällor. Här har vi undersökt om grödans blad kan användas som sporfällor. Studien baseras på växtskyddscentralernas verksamhet. Proverna från 13 fält under två odlingssäsonger har samlats in och analyserats dels för vilka svampar som fanns i luften, på bladen, samt för vilka svampar och specifikt vilka Fusarium-arter som fanns i axen. Information om svampssamhällena har analyserats tillsammans med sjukdomsgraderingar samt väderdata. Resultaten har avsevärt bidragit till förbättrat förståelsen för epidemiologin hos flera svampsjukdomar i vete och visar att övervakning av mikroorganismer i luften och på växter kan vara en del i att förstå och förutse utbrott av sjukdomar.

Växter anses allt oftare vara holobionter, en term som används för att beskriva en värd och dess tillhörande mikrobiella samhällen. Växtassocierade mikroorganismer spelar en viktig roll för växternas hälsa genom reglering av flera biologiska processer såsom näringsiupptag och resistens mot biotisk stress. Mikrobiella arter eller samhällen kan ha direkt inverkan på växtpatogena svampar och sjukdomsutveckling. Kunskap om dessa interaktioner är användbar för att öka vår förståelse av växtsjukdomars epidemier.

Växter erkänns alltmer som holobionter, ett ord som används för att beskriva en enskild värd och dess tillhörande mikrob samhälle. Vi vet idag att mikroorganismer som lever på växter spelar en viktig roll för växternas hälsa genom reglering av flera biologiska processer såsom näringsupptag och resistens. Mikrober och mikrobiella samhällen kan ha direkt inverkan på växtpatogena svampar och om eller hur en sjukdom utvecklas. Kunskap om dessa interaktioner är därför användbar för att öka vår förståelse av utbrott av växtsjukdomar.

Syftet med projektet var att skapa en grund för förbättrade prognostiseringsmetoder för växtsjukdomar baserade på molekylär identifiering av svampar i vete och i sporfällor, samt att förstå sambandet mellan väder, förekomst av patogen och sjukdomens svårighetsgrad. Projektet var uppdelat i tre delprojekt: I den första delen studerades svampsamhället både i sporfällor och i veteblad i relation till sjukdomsutveckling och väderlek. I del två undersökte vi hur förekomst av patogen i fält på hösten påverkade sjukdomsutvecklingen under den följande säsongen. I del tre var syftet att undersöka utvecklingen av Fusariumsvampar under en säsong.

Svampsamhällena mellan sporfällorna och växterna överlappade i stor utsträckning, övergripande resultat visar att sporfällorna fångar ett större antal arter än vetebladen. Skillnaderna i väder mellan åren påverkade närvaron och antal arter. Antalet arter korrelerade med temperatur; d.v.s. antalet arter ökade med temperaturen. När en art kan upptäckas beror på dess biologi. Som exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Flera viktiga sjukdomsframkallande svampar identifierades i proverna, såsom Blumeria graminis som orsakar mjöldagg, Zymoseptoria tritici som orsakar svartpricksjuka, Pyrenophora tritici-repentis som orsakar vetets bladfläcksjuka, Puccinia recondita och Puccinia striifromis som orsakar brunrost respektive gulrost. Även flera fusariumarter identifierades, med hjälp av artgrupps-specifik metod för att analysera Fusarium-komplexet för proverna.

Projektet har även samarbetat med liknande projekt, vilket både har satt våra resultat i ett bredare perspektiv och stärkt metoden. I ett projekt undersöktes svampsamhällena i tre olika typer av landskap; jordbruksmark, barrskog och lövskog. Huvudresultatet var att sporsamhällena på olika platser med samma vegetationstyp var mer lika än sporsamhällena inom ett område. I ett annat projekt undersöktes möjligheten att kvantifiera förekomst av olika arter inom svampsamhällen. Baserat på ett artificiellt sammansatt mikrobsamhälle utvärderades tre sekvenseringsmetoder (Illumnia MiSeq, PacBio RS II och PacBio Sequel). Sammanfattningsvis ger PacBio-teknologierna resultat som bättre speglar mikrobsamhällens sammansättning och metoden kan även användas för att semikvantifiera förekomst av olika arter.

Våra studier visar att övervakning med molekylära metoder kan användas för tidig upptäckt av bladfläckssjukdomar, rost och fusarium i vete. När en svamp kan upptäckas är beroende av dess biologi, till exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Skillnaderna i väder mellan åren påverkar förekomsten och förekomsten av en art. Projektet har gett oss viktig information om förekomsten av en svamp i luften påverkar den faktiska exponeringen av vetet för patogena svampar. Genom att kunna koppla detta till växtskyddscentralernas sjukdomsgraderingar kan vi dra unika slutsatser om förekomsten av patogener i luften och sjukdomsutveckling för flera vetesjukdomar.

 

Antal träffar i projektbanken: 146

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Läkemedelsresistenta spolmaskar - nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Carlos Hernandez, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev