Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-767
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 6 mars 2023
Huvudsökande: Anna Berlin
Organisation: Anna Berlin
E-postadress: anna.berlin@slu.se
Telefon: 018-671579
Medsökande: Anders Lindgren
Medsökande: Hanna Friberg
Beviljade medel: 2 998 000 SEK

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch different types of fungal spores. We will study how
leaves can be used as spore traps. The objective is to catch and analyse only the fungi sticking to the crop and affects
the plant. Specific questions are: How does the presence of fungi on the leaf surface together with climatic factors
affect the development of disease in wheat? Can this method be used to minimize Fusarium and mycotoxins in grain
yield? The study is based on plant-health centres' work and the results will be relevant for all cereal producers. In the
long term, the project will lead to a greater understanding of life cycles of plant pathogenic fungi and factors that
influence their development.

Ökad kunskap om sjukdomsutveckling i vete under odlingssäsongen kan avsevärt förbättra kunskapen till rådgivning om ekonomiskt och miljömässigt anpassade bekämpningsstrategier. Projektet bygger på ett tidigare SLF projektet om molekylär detektion av svampar i sporfällor, vilket visade att olika sporfällor fångar olika typer av svampar. I detta projekt undersöks hur grödans blad kan användas som sporfällor. Målet är att fånga och analysera bara det som fastnar på grödan och påverkar växten. Specifika frågor är: Hur påverkar förekomsten av svampar på bladytan tillsammans med klimatfaktorer utvecklingen av olika sjukdomar i höstvete? Kan denna metod användas för att minimera axfusarios och mykotoxiner i kärnskörden? Studien baseras på växtskyddscentralernas verksamhet och resultatet kommer vara relevant för alla stråsädesodlare. På längre sikt leder projektet till ökad förståelse av skadesvamparnas livscykler och vilka faktorer som påverkar deras utveckling.

Ökad kunskap om sjukdomsutveckling i vete under odlingssäsongen kan avsevärt förbättra kunskapen till rådgivning om ekonomiskt och miljömässigt anpassade bekämpningsstrategier. Projektet bygger på ett tidigare SLF projektet om molekylär detektion av svampar i sporfällor. Här har vi undersökt om grödans blad kan användas som sporfällor. Studien baseras på växtskyddscentralernas verksamhet. Proverna från 13 fält under två odlingssäsonger har samlats in och analyserats dels för vilka svampar som fanns i luften, på bladen, samt för vilka svampar och specifikt vilka Fusarium-arter som fanns i axen. Information om svampssamhällena har analyserats tillsammans med sjukdomsgraderingar samt väderdata. Resultaten har avsevärt bidragit till förbättrat förståelsen för epidemiologin hos flera svampsjukdomar i vete och visar att övervakning av mikroorganismer i luften och på växter kan vara en del i att förstå och förutse utbrott av sjukdomar.

Växter anses allt oftare vara holobionter, en term som används för att beskriva en värd och dess tillhörande mikrobiella samhällen. Växtassocierade mikroorganismer spelar en viktig roll för växternas hälsa genom reglering av flera biologiska processer såsom näringsiupptag och resistens mot biotisk stress. Mikrobiella arter eller samhällen kan ha direkt inverkan på växtpatogena svampar och sjukdomsutveckling. Kunskap om dessa interaktioner är användbar för att öka vår förståelse av växtsjukdomars epidemier.

Växter erkänns alltmer som holobionter, ett ord som används för att beskriva en enskild värd och dess tillhörande mikrob samhälle. Vi vet idag att mikroorganismer som lever på växter spelar en viktig roll för växternas hälsa genom reglering av flera biologiska processer såsom näringsupptag och resistens. Mikrober och mikrobiella samhällen kan ha direkt inverkan på växtpatogena svampar och om eller hur en sjukdom utvecklas. Kunskap om dessa interaktioner är därför användbar för att öka vår förståelse av utbrott av växtsjukdomar.

Syftet med projektet var att skapa en grund för förbättrade prognostiseringsmetoder för växtsjukdomar baserade på molekylär identifiering av svampar i vete och i sporfällor, samt att förstå sambandet mellan väder, förekomst av patogen och sjukdomens svårighetsgrad. Projektet var uppdelat i tre delprojekt: I den första delen studerades svampsamhället både i sporfällor och i veteblad i relation till sjukdomsutveckling och väderlek. I del två undersökte vi hur förekomst av patogen i fält på hösten påverkade sjukdomsutvecklingen under den följande säsongen. I del tre var syftet att undersöka utvecklingen av Fusariumsvampar under en säsong.

Svampsamhällena mellan sporfällorna och växterna överlappade i stor utsträckning, övergripande resultat visar att sporfällorna fångar ett större antal arter än vetebladen. Skillnaderna i väder mellan åren påverkade närvaron och antal arter. Antalet arter korrelerade med temperatur; d.v.s. antalet arter ökade med temperaturen. När en art kan upptäckas beror på dess biologi. Som exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Flera viktiga sjukdomsframkallande svampar identifierades i proverna, såsom Blumeria graminis som orsakar mjöldagg, Zymoseptoria tritici som orsakar svartpricksjuka, Pyrenophora tritici-repentis som orsakar vetets bladfläcksjuka, Puccinia recondita och Puccinia striifromis som orsakar brunrost respektive gulrost. Även flera fusariumarter identifierades, med hjälp av artgrupps-specifik metod för att analysera Fusarium-komplexet för proverna.

Projektet har även samarbetat med liknande projekt, vilket både har satt våra resultat i ett bredare perspektiv och stärkt metoden. I ett projekt undersöktes svampsamhällena i tre olika typer av landskap; jordbruksmark, barrskog och lövskog. Huvudresultatet var att sporsamhällena på olika platser med samma vegetationstyp var mer lika än sporsamhällena inom ett område. I ett annat projekt undersöktes möjligheten att kvantifiera förekomst av olika arter inom svampsamhällen. Baserat på ett artificiellt sammansatt mikrobsamhälle utvärderades tre sekvenseringsmetoder (Illumnia MiSeq, PacBio RS II och PacBio Sequel). Sammanfattningsvis ger PacBio-teknologierna resultat som bättre speglar mikrobsamhällens sammansättning och metoden kan även användas för att semikvantifiera förekomst av olika arter.

Våra studier visar att övervakning med molekylära metoder kan användas för tidig upptäckt av bladfläckssjukdomar, rost och fusarium i vete. När en svamp kan upptäckas är beroende av dess biologi, till exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Skillnaderna i väder mellan åren påverkar förekomsten och förekomsten av en art. Projektet har gett oss viktig information om förekomsten av en svamp i luften påverkar den faktiska exponeringen av vetet för patogena svampar. Genom att kunna koppla detta till växtskyddscentralernas sjukdomsgraderingar kan vi dra unika slutsatser om förekomsten av patogener i luften och sjukdomsutveckling för flera vetesjukdomar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev