Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-767
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 6 mars 2023
Huvudsökande: Anna Berlin
Organisation: Anna Berlin
E-postadress: anna.berlin@slu.se
Telefon: 018-671579
Medsökande: Anders Lindgren
Medsökande: Hanna Friberg
Beviljade medel: 2 998 000 SEK

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch different types of fungal spores. We will study how
leaves can be used as spore traps. The objective is to catch and analyse only the fungi sticking to the crop and affects
the plant. Specific questions are: How does the presence of fungi on the leaf surface together with climatic factors
affect the development of disease in wheat? Can this method be used to minimize Fusarium and mycotoxins in grain
yield? The study is based on plant-health centres' work and the results will be relevant for all cereal producers. In the
long term, the project will lead to a greater understanding of life cycles of plant pathogenic fungi and factors that
influence their development.

Ökad kunskap om sjukdomsutveckling i vete under odlingssäsongen kan avsevärt förbättra kunskapen till rådgivning om ekonomiskt och miljömässigt anpassade bekämpningsstrategier. Projektet bygger på ett tidigare SLF projektet om molekylär detektion av svampar i sporfällor, vilket visade att olika sporfällor fångar olika typer av svampar. I detta projekt undersöks hur grödans blad kan användas som sporfällor. Målet är att fånga och analysera bara det som fastnar på grödan och påverkar växten. Specifika frågor är: Hur påverkar förekomsten av svampar på bladytan tillsammans med klimatfaktorer utvecklingen av olika sjukdomar i höstvete? Kan denna metod användas för att minimera axfusarios och mykotoxiner i kärnskörden? Studien baseras på växtskyddscentralernas verksamhet och resultatet kommer vara relevant för alla stråsädesodlare. På längre sikt leder projektet till ökad förståelse av skadesvamparnas livscykler och vilka faktorer som påverkar deras utveckling.

Ökad kunskap om sjukdomsutveckling i vete under odlingssäsongen kan avsevärt förbättra kunskapen till rådgivning om ekonomiskt och miljömässigt anpassade bekämpningsstrategier. Projektet bygger på ett tidigare SLF projektet om molekylär detektion av svampar i sporfällor. Här har vi undersökt om grödans blad kan användas som sporfällor. Studien baseras på växtskyddscentralernas verksamhet. Proverna från 13 fält under två odlingssäsonger har samlats in och analyserats dels för vilka svampar som fanns i luften, på bladen, samt för vilka svampar och specifikt vilka Fusarium-arter som fanns i axen. Information om svampssamhällena har analyserats tillsammans med sjukdomsgraderingar samt väderdata. Resultaten har avsevärt bidragit till förbättrat förståelsen för epidemiologin hos flera svampsjukdomar i vete och visar att övervakning av mikroorganismer i luften och på växter kan vara en del i att förstå och förutse utbrott av sjukdomar.

Växter anses allt oftare vara holobionter, en term som används för att beskriva en värd och dess tillhörande mikrobiella samhällen. Växtassocierade mikroorganismer spelar en viktig roll för växternas hälsa genom reglering av flera biologiska processer såsom näringsiupptag och resistens mot biotisk stress. Mikrobiella arter eller samhällen kan ha direkt inverkan på växtpatogena svampar och sjukdomsutveckling. Kunskap om dessa interaktioner är användbar för att öka vår förståelse av växtsjukdomars epidemier.

Växter erkänns alltmer som holobionter, ett ord som används för att beskriva en enskild värd och dess tillhörande mikrob samhälle. Vi vet idag att mikroorganismer som lever på växter spelar en viktig roll för växternas hälsa genom reglering av flera biologiska processer såsom näringsupptag och resistens. Mikrober och mikrobiella samhällen kan ha direkt inverkan på växtpatogena svampar och om eller hur en sjukdom utvecklas. Kunskap om dessa interaktioner är därför användbar för att öka vår förståelse av utbrott av växtsjukdomar.

Syftet med projektet var att skapa en grund för förbättrade prognostiseringsmetoder för växtsjukdomar baserade på molekylär identifiering av svampar i vete och i sporfällor, samt att förstå sambandet mellan väder, förekomst av patogen och sjukdomens svårighetsgrad. Projektet var uppdelat i tre delprojekt: I den första delen studerades svampsamhället både i sporfällor och i veteblad i relation till sjukdomsutveckling och väderlek. I del två undersökte vi hur förekomst av patogen i fält på hösten påverkade sjukdomsutvecklingen under den följande säsongen. I del tre var syftet att undersöka utvecklingen av Fusariumsvampar under en säsong.

Svampsamhällena mellan sporfällorna och växterna överlappade i stor utsträckning, övergripande resultat visar att sporfällorna fångar ett större antal arter än vetebladen. Skillnaderna i väder mellan åren påverkade närvaron och antal arter. Antalet arter korrelerade med temperatur; d.v.s. antalet arter ökade med temperaturen. När en art kan upptäckas beror på dess biologi. Som exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Flera viktiga sjukdomsframkallande svampar identifierades i proverna, såsom Blumeria graminis som orsakar mjöldagg, Zymoseptoria tritici som orsakar svartpricksjuka, Pyrenophora tritici-repentis som orsakar vetets bladfläcksjuka, Puccinia recondita och Puccinia striifromis som orsakar brunrost respektive gulrost. Även flera fusariumarter identifierades, med hjälp av artgrupps-specifik metod för att analysera Fusarium-komplexet för proverna.

Projektet har även samarbetat med liknande projekt, vilket både har satt våra resultat i ett bredare perspektiv och stärkt metoden. I ett projekt undersöktes svampsamhällena i tre olika typer av landskap; jordbruksmark, barrskog och lövskog. Huvudresultatet var att sporsamhällena på olika platser med samma vegetationstyp var mer lika än sporsamhällena inom ett område. I ett annat projekt undersöktes möjligheten att kvantifiera förekomst av olika arter inom svampsamhällen. Baserat på ett artificiellt sammansatt mikrobsamhälle utvärderades tre sekvenseringsmetoder (Illumnia MiSeq, PacBio RS II och PacBio Sequel). Sammanfattningsvis ger PacBio-teknologierna resultat som bättre speglar mikrobsamhällens sammansättning och metoden kan även användas för att semikvantifiera förekomst av olika arter.

Våra studier visar att övervakning med molekylära metoder kan användas för tidig upptäckt av bladfläckssjukdomar, rost och fusarium i vete. När en svamp kan upptäckas är beroende av dess biologi, till exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Skillnaderna i väder mellan åren påverkar förekomsten och förekomsten av en art. Projektet har gett oss viktig information om förekomsten av en svamp i luften påverkar den faktiska exponeringen av vetet för patogena svampar. Genom att kunna koppla detta till växtskyddscentralernas sjukdomsgraderingar kan vi dra unika slutsatser om förekomsten av patogener i luften och sjukdomsutveckling för flera vetesjukdomar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Säkrad produktion och säkra grödor: en fältförsök-baserad analys av renat avloppsvatten för bevattning
Nino Amvrosiadi, RISE

Projektnummer: JTI-22-83-728 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Even if Sweden is historically regarded as a water-affluent country, lately sustainable water use and water circularity have become topics of high concern. Irrigation is dependent on high quality water resources, and the need for accessible water resources becomes stronger under exceptionally dry …

Läs mer

Kan förbättrad dränering av jordbruksmark gynna en långsiktig markbördighet, avkastningen och miljön?
Ingrid Wesström, SLU

Projektnummer: JTI-22-83-724 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

An improved strategy for agricultural drainage is important for both economic and environmental reasons. There are indications on environmental benefits of a good drainage but lack of studies that directly shows this. The aim of the project is to develop a basis for design recommendations for new …

Läs mer

Biokolfilter på gården för reducering av organiska miljöföroreningar i återanvänt vatten för jordbruksbevattning
Oksana Golovko, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: JTI-22-83-729 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Horticulture
Potato

The use of safely reclaimed water for agriculture irrigation is a promising solution to address water shortages, especially on Gotland. One primary concern is the introduction of organic micropollutants (OMPs), such as pharmaceuticals and other chemicals, into the agricultural ecosystem and food …

Läs mer

Identifiering av nyckelparametrar för effektiv och stabil rötning av gödsel
Anna Schnürer, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: JTI-22-83-731 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass

Swedish biogas production is crucial to reach environmental and climate targets and manure represents a great potential, corresponding to ca 2,7 Twh. However, the production from manure-based facilities currently only reaches around ca 64 GWh. Due to the character of manure it is difficult to reach …

Läs mer

Ökade biogas produktion med tillämpning av teknik för kväveutvinning på biogasanläggningar
Erik Sindhöj, RISE - Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-22-83-730 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass

We will evaluate the adaption of a concept for nitrogen extraction from waste streams, developed by EasyMining, applied to biogas digestate to produce an ammonium sulfate fertilizer and dilution water. The concept can contribute to increased production of biogas via extended digestion of …

Läs mer

Kan förbränning av fjäderfägödsel förbättra hållbarheten?
Erik Sindhöj, RISE - Research Institutes of Sweden, AB

Projektnummer: JTI-22-83-727 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass
Poultry

Poultry manure is commonly used as fertilizer for crop production, however, high nutrient contents and unbalanced nutrient ratios limit application rates and require larger land areas for spreading, driving up manure handling costs. Techniques for incineration and pyrolysis of biomass are …

Läs mer

Stråsädescystnematoder- underskattat hot i svensk spannmålsproduktion
Zahra Omer Elgali, Hushållningssällskapet/ HS Konsult AB

Projektnummer: O-22-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cereal cyst nematodes (CNN) are considered as major pests in cereals causing considerable yield losses, especially in monoculture systems. The status of CCNs in Sweden is not fully elucidated, but recent surveys conducted in Västra Götaland county showed wide occurrence, specially of Heterodera …

Läs mer

Fördjupad kunskap om brunröta
Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne

Projektnummer: O-22-20-745 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Potato

The use of fungicides in potatoes is in many cases unnecessarily large in relation to the risk of infestation of late
blight and tuber blight. With increased and better knowledge of potato late blight and tuber blight, the average control
intensity can probably be reduced by 25–50%. With the …

Läs mer

Baljväxter och sjukdomar i fokus i växtföljden
Lars Persson, Agri Science Sweden AB

Projektnummer: O-22-20-747 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cultivation of legumes will increase due to several factors. Among these are extraction of plant-based proteins for human consumption, a demand for increased self-sufficiency of vegetable proteins within the country, reduced costs for fertilisers by N-fixation in the legumes, and use of legumes as …

Läs mer

Ekonomistyrning mot klimatmålen på gårdsnivå: aktionsforskning och rådgivarnas roll
Uliana Gottlieb, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-46-760 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

Swedish farmers face increasing societal expectations to contribute to climate change mitigation and need to find economically viable ways to reduce the greenhouse gas (GHG) emissions. Knowledge on the planning- and other control tools for ensuring farm profitability under transition to lower …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev