Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-565
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Matfågel Växtodling Energi & biomassa Kött Mjölk Potatis Socker Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 1 juli 2020
Huvudsökande: Christina Lunner Kolstrup
Organisation: Christina Lunner Kolstrup
E-postadress: christina.kolstrup@slu.se
Telefon: +46 40 41 54 94
Medsökande: Helena Lans Strömblad
Medsökande: Sara Bergström Nilsson
Beviljade medel: 3 088 000 SEK

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related work burdening different agricultural and rural sectors, and analyse the effects of these. A further aim is to help improve the profitability and competitiveness of Swedish food producing businesses by communicating the results to relevant authorities, politicians and organisations and suggesting recommendations to achieve positive changes to the current regulatory burden and bureaucracy facing Swedish agricultural and rural businesses. Data collection will involve diaries where 60-80 farmers record the time spent annually on collection, documentation and reporting of data and the cost of administration, supervision and authorisation.

Studier har visat att jordbruks- och landsbygdsföretagare upplever hög arbets- och ekonomisk belastning, frustration och stress kopplat till lagstiftningskrav och myndighetskontroller, vilket utgör allvarliga hinder för företagsutveckling och tillväxt inom sektorn. Målet med projektet är att identifiera och kvantifiera tid och kostnader för det myndighetsrelaterade arbete som belastar företagarna samt analysera effekterna. Dessutom att bidra till förbättrad lönsamhet och konkurrenskraft i våra svenska livsmedelsproducerande företag genom att diskutera resultaten med berörda myndigheter, politiker och branschen samt föreslå rekommendationer för en positiv förändring av den nuvarande regelbörda och byråkrati för svenskt jordbruk och landsbygd. Insamling av data kommer att göras med dagböcker där 60-80 företagare under ett verksamhetsår registrerar tid för inhämtning, dokumentation och rapportering av uppgifter samt kostnad för administration, tillsyn och tillstånd.

Lantbruksföretagare upplever i dag en stor arbetsbelastning, ekonomisk börda, frustration och stress orsakat av olika lagkrav och kontroller. Projektet syftade till att kvantifiera tid och kostnader för regelverk som belastar svenska lantbruksföretagare och analysera effekterna av dessa. Datainsamlingen omfattade analys av utvecklingen av antalet regler under 1996-2016, en digital dagbok där lantbruksföretagare registrerade tid och kostnader för insamling, dokumentation och rapportering och kostnader för administration, kontroll, inspektioner och tillstånd, samt intervjuer med lantbruksföretagare, tjänstemän och rådgivare om deras erfarenheter kring lagstiftnings- och regleringsbyråkratin i svenskt livsmedelsproduktion. Antalet lagkrav som berör lantbruket hade under 20 år ökat med 120%, och främst på gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling. Resultaten visade tydligt att den tilltagande byråkratin tar tid att hantera, medför en kostnad och mental belastning för företagen.

Lantbruksföretagare upplever i dag en stor arbetsbelastning, ekonomisk börda, frustration och stress orsakat av olika lagkrav och myndighets- och branschkontroller, vilket är ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i sektorn. Denna studie syftade till att identifiera och kvantifiera tid och kostnader för olika regelverk som belastar de svenska lantbruks- och landsbygdsföretagarna och analysera effekterna av dessa. Dessutom var syftet att bidra till att förbättra lönsamheten och konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducerande företag genom att meddela resultaten till relevanta myndigheter, politiker och organisationer och föreslå rekommendationer för att uppnå positiva förändringar av den nuvarande lagstadgade bördan och byråkrati som svenska jordbruks- och landsbygdsföretag står inför. Datainsamlingen omfattade analys av utvecklingen av antalet regler som gäller för lantbruksföretag under 1996-2016. En digital dagbok användes där cirka 50 lantbruksföretagare registrerade den tid som de årligen lade ner för insamling, dokumentation och rapportering av uppgifter och kostnader för administration, kontroll, inspektioner och tillstånd. Vidare intervjuades 30 lantbruks- och landsbygdsföretagare, statliga tjänstemän och rådgivare om deras erfarenheter kring lagstiftnings- och regleringsbyråkratin i svenskt livsmedelsproduktion.
Under 20-årsperioden 1996-2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120%. Flest lagkrav berör gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling (ca 450 lagkrav). Under samma period ökade även kravet på antalet journaler med 340% (från 5 till 22) och tillfällen då det krävs en anmälan eller tillstånd med 450% (från 6 till 33).
Den tilltagande byråkratin tar tid att hantera och medför en kostnad och mental belastning för företagen. Den administrativa aktivitet som tog mest tid var journalföring, märkning och rapportering av djur. Kostnaden för rapportering av djur (per djurenhet) var fem gånger högre för får jämfört med nötkreatur. Förberedelser, genomförande och efterarbete av kontroller var den administrativa aktivitet som tog näst mest tid för företagen. Drygt 70% av företagen som deltog i studien kontrollerades minst en gång under en sexmånadersperiod. Knappt 30% av företagen kontrollerades av både myndighet och bransch under samma period. Flera företag framförde önskemål om att kommuner, myndigheter och bransch skulle samordna eller samverka kring kontroller.
De flesta företagen som medverkade i projektet var generellt nöjda med sin inspektör eller kontrollant men upplevde det som ett stort problem när kontrollanten hade låg kompetens, speciellt inom djurskydd. De ansåg att utfallet av kontrollen delvis var ett resultat av vilken kontrollant de haft, eller vilken kommun de var verksamma i och att det skiljde sig åt mellan kontrollanter och kommuner. Tjänstemännen ansåg att de arbetade med samsyn inom myndigheten och kände sig ibland hotade och uthängda i media. Företagarna upplevde tvärvillkorskontroller extra jobbiga, då en avvikelse kunde få stora ekonomiska konsekvenser.
Det har i många år funnits en politisk vilja att förenkla regelverket för företagen. Detta har avspeglats i att flera myndigheter har fått i uppdrag att förenkla via sitt regleringsbrev. Frekvensen på detta uppdrag har varierat i periodicitet mellan olika myndigheter och år. Förenklingarna som genomförts har ibland förenklat för företagen och ibland för myndigheterna, dock återstå en hel del att förbättra.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Ökad odlingssäkerhet i höstraps med fokus på rapssjukdomar
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-21-20-628 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Diseases that can limit Swedish OSR production include clubroot, Sclerotinia stem rot (Ssr) and the recently escalating blackleg. Novel DNA-methods, based on qPCR and LAMP are used to detect and to further develop diagnostic tools to enhance food and feed production by providing site-specific …

Läs mer

Samodling för mer hållbar rapsodling
Georg Carlsson

Projektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …

Läs mer

Travsporten ur ett vetenskapligt perspektiv: körbarhet som ett koncept för att förstå kopplingar mellan beteende, val av utrustning, optimal prestation och god hästvälfärd
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: R-22-47-677 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Effective communication between driver and horse via rein signals is essential for safety and horse welfare. Good driveability should at best reflect the absence of unnecessary harsh equipment. Yet, many trotters suffer from mouth lesions but associations with equipment, rein tension and motion …

Läs mer

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Human athletes that perform strenuous exercise in cold climates have a high prevalence of chronic airway inflammation and airway hyper-reactivity. Cold weather exercise can also cause inflammation in equine airways. The Swedish Animal Welfare Act and the equine sport industry have regulations for …

Läs mer

Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-675 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Racing unshod improves the speed, but not all horses have sufficient hoof quality to run barefoot repeatedly without risking health problems. If measures of the ability to race barefoot based on routinely recorded data can be used as a genetic selection tool, it will improve animal health and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev