Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147043
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Björn Ekesten
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.ekesten@slu.se
Telefon: 018-671158
Beviljade medel: 850 000 SEK

Vi har jämfört konventionell behandling av kornealsår med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika och vid tecken på smältning även hämmare av enzymaktiviteten. Hälften av hästarna fick CXL-behandling enligt modifierat Dresden-protokoll. CXL kompletterades med medicinsk terapi vid behov.
CXL genomfördes på stående, sederad häst. Tidsåtgången var 3-4 mantimmar. Hälften av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika som komplement. Vid enzymatisk nedbrytning avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL. Avläkningstid, liksom minskning av sårens utbredning per dygn skiljde sig inte åt signifikant mellan CXL- och kontrollgrupp.
CXL är ett komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte är primärinfekterade och vävnadsskadan begränsad.

Bakgrund
Hornhinnesår är ett av de vanligaste ögonproblemen hos. Såren blir lätt infekterade eftersom hästarnas stora ögon ständigt exponeras för bakterier och svampar i miljön. Infektionerna försvårar sårläkningen, t ex genom att leda till en enzymatisk nedbrytning (smältning) av hornhinnan. Vid mera omfattande och infekterade sår krävs frekvent medicinering och hästarna behandlas ofta på djursjukhus. Behandlingen, som alltid inkluderar ögonbehandling med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling. Antibiotikabehandling gör att hästarna inte kan användas som livsmedel efter slakt.

Corneal Collagen Crosslinking (CXL) används främst inom humansjukvården för behandling av keratokonus (en försvagning av hornhinnan med åtföljande deformation). Med ultraviolett ljus (UV-A) och riboflavin (vitamin B2) skapas tvärbindningar som förstärker hornhinnan. Förutom att öka hornhinnans styvhet, avdödas mikroroganismer (t ex bakterier) och smältning av hornhinnan motverkas. Därför har CXL också börjat användas på infekterade hornhinnesår hos människor.

Genomförd studie
Vi har jämfört behandlingsresultat hos hästar med hornhinnesår som fått CXL-behandling (med eller utan kompletterande medicinsk behandling), med de som bara fått konventionell, medicinsk behandling. Totalt undersöktes och behandlades 26 hästar med hornhinnesår. De skadade ögonen inspekterades och sårens omfattning bedömdes. Prover för bakteriologisk och virologisk undersökning togs, liksom cellutstryk. De skadade hornhinnorna fotograferades för att kunna mäta hur sårens utbredning ändrades, liksom ärrens storlek.

Hälften av hästarna, 13 stycken, fungerade som kontrollgrupp och gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika. Vid tecken på smältning kompletterades behandlingen med ögondroppar som hindrar enzymaktiviteten.

Den andra hälften av hästarna fick CXL-behandling där riboflavin först droppades på ögat under 30 minuter och därefter belystes såret med en speciell UV-lampa under lika lång tid. Vid tecken på försämring eller om ingen förbättring sågs inom 7 dagar, kompletterades CXL-behandlingen med medicinsk behandling.

Resultat
CXL kan på ett säkert och relativt enkelt sätt genomföras på stående häst som fått lugnande medel. Med den utrustning vi haft tillgång till, kräver en CXL-behandling en arbetsinsats motsvararande 3-4 mantimmar. Hos 3 av 6 hästar med hornhinnesår som inte var primärinfekterade behövdes ingen antibiotikabehandling innan såret var läkt, medan de övriga 3 fallen fick ögondroppar med antibiotika p g a klinisk misstanke om sårinfektion. Samtliga 7 hästar med primärt infekterade hornhinnesår behövde lokal antibiotikabehandling som komplement till CXL-behandlingen.

Smältning av hornhinnan sågs hos 10 hästar. Hos de 5 hästar som behandlades med CXL avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL.

Avläkningstiden, liksom minskning av sårens utbredning och volym per dygn efter insatt behandling skiljde sig inte åt mellan CXL- och kontrollgruppen.

När det gäller omfattningen av ärrbildning i hornhinnan finns ännu inte resultat från alla hästar, då vi bedömt att uppföljning måste ske minst 6 månader efter avslutad behandling.

Slutsats
CXL-behandling är ett värdefullt komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande hornhinnesår. Behandling med antibiotikadroppar förefaller bara kunna undvikas vid CXL då hornhinnesåret inte är infekterat från början och där vävnadsskadan inte är alltför utbredd. Avläkningstiden för ett hornhinnesår i allmänhet påverkas inte signifikant av CXL-behandlingen. Fortsatt uppföljning av de patienter som ingår i studien kommer att kunna ge svar på om graden av ärrbildning efter att hornhinnesåret läkt påverkas av CXL-behandlingen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev