Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147043
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Björn Ekesten
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.ekesten@slu.se
Telefon: 018-671158
Beviljade medel: 850 000 SEK

Vi har jämfört konventionell behandling av kornealsår med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika och vid tecken på smältning även hämmare av enzymaktiviteten. Hälften av hästarna fick CXL-behandling enligt modifierat Dresden-protokoll. CXL kompletterades med medicinsk terapi vid behov.
CXL genomfördes på stående, sederad häst. Tidsåtgången var 3-4 mantimmar. Hälften av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika som komplement. Vid enzymatisk nedbrytning avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL. Avläkningstid, liksom minskning av sårens utbredning per dygn skiljde sig inte åt signifikant mellan CXL- och kontrollgrupp.
CXL är ett komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte är primärinfekterade och vävnadsskadan begränsad.

Bakgrund
Hornhinnesår är ett av de vanligaste ögonproblemen hos. Såren blir lätt infekterade eftersom hästarnas stora ögon ständigt exponeras för bakterier och svampar i miljön. Infektionerna försvårar sårläkningen, t ex genom att leda till en enzymatisk nedbrytning (smältning) av hornhinnan. Vid mera omfattande och infekterade sår krävs frekvent medicinering och hästarna behandlas ofta på djursjukhus. Behandlingen, som alltid inkluderar ögonbehandling med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling. Antibiotikabehandling gör att hästarna inte kan användas som livsmedel efter slakt.

Corneal Collagen Crosslinking (CXL) används främst inom humansjukvården för behandling av keratokonus (en försvagning av hornhinnan med åtföljande deformation). Med ultraviolett ljus (UV-A) och riboflavin (vitamin B2) skapas tvärbindningar som förstärker hornhinnan. Förutom att öka hornhinnans styvhet, avdödas mikroroganismer (t ex bakterier) och smältning av hornhinnan motverkas. Därför har CXL också börjat användas på infekterade hornhinnesår hos människor.

Genomförd studie
Vi har jämfört behandlingsresultat hos hästar med hornhinnesår som fått CXL-behandling (med eller utan kompletterande medicinsk behandling), med de som bara fått konventionell, medicinsk behandling. Totalt undersöktes och behandlades 26 hästar med hornhinnesår. De skadade ögonen inspekterades och sårens omfattning bedömdes. Prover för bakteriologisk och virologisk undersökning togs, liksom cellutstryk. De skadade hornhinnorna fotograferades för att kunna mäta hur sårens utbredning ändrades, liksom ärrens storlek.

Hälften av hästarna, 13 stycken, fungerade som kontrollgrupp och gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika. Vid tecken på smältning kompletterades behandlingen med ögondroppar som hindrar enzymaktiviteten.

Den andra hälften av hästarna fick CXL-behandling där riboflavin först droppades på ögat under 30 minuter och därefter belystes såret med en speciell UV-lampa under lika lång tid. Vid tecken på försämring eller om ingen förbättring sågs inom 7 dagar, kompletterades CXL-behandlingen med medicinsk behandling.

Resultat
CXL kan på ett säkert och relativt enkelt sätt genomföras på stående häst som fått lugnande medel. Med den utrustning vi haft tillgång till, kräver en CXL-behandling en arbetsinsats motsvararande 3-4 mantimmar. Hos 3 av 6 hästar med hornhinnesår som inte var primärinfekterade behövdes ingen antibiotikabehandling innan såret var läkt, medan de övriga 3 fallen fick ögondroppar med antibiotika p g a klinisk misstanke om sårinfektion. Samtliga 7 hästar med primärt infekterade hornhinnesår behövde lokal antibiotikabehandling som komplement till CXL-behandlingen.

Smältning av hornhinnan sågs hos 10 hästar. Hos de 5 hästar som behandlades med CXL avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL.

Avläkningstiden, liksom minskning av sårens utbredning och volym per dygn efter insatt behandling skiljde sig inte åt mellan CXL- och kontrollgruppen.

När det gäller omfattningen av ärrbildning i hornhinnan finns ännu inte resultat från alla hästar, då vi bedömt att uppföljning måste ske minst 6 månader efter avslutad behandling.

Slutsats
CXL-behandling är ett värdefullt komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande hornhinnesår. Behandling med antibiotikadroppar förefaller bara kunna undvikas vid CXL då hornhinnesåret inte är infekterat från början och där vävnadsskadan inte är alltför utbredd. Avläkningstiden för ett hornhinnesår i allmänhet påverkas inte signifikant av CXL-behandlingen. Fortsatt uppföljning av de patienter som ingår i studien kommer att kunna ge svar på om graden av ärrbildning efter att hornhinnesåret läkt påverkas av CXL-behandlingen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kortare mjölkningsintervall - effekter på mjölkens kvalitet, mjölkningsförloppet och kornas välfärd
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830037 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Biologiska medel mot blad- och axsjukdomar i stråsäd
Tahsein Amein, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: 0233004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vidareutveckling av vår- och höstplöjningsteknik på olika jordarter
Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 9833053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning, hackning och andel fellagda ägg hos värphöns
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: H1037047 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2010

Sammanfattning saknas

Läs mer

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev