Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147043
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Björn Ekesten
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.ekesten@slu.se
Telefon: 018-671158
Beviljade medel: 850 000 SEK

Vi har jämfört konventionell behandling av kornealsår med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika och vid tecken på smältning även hämmare av enzymaktiviteten. Hälften av hästarna fick CXL-behandling enligt modifierat Dresden-protokoll. CXL kompletterades med medicinsk terapi vid behov.
CXL genomfördes på stående, sederad häst. Tidsåtgången var 3-4 mantimmar. Hälften av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika som komplement. Vid enzymatisk nedbrytning avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL. Avläkningstid, liksom minskning av sårens utbredning per dygn skiljde sig inte åt signifikant mellan CXL- och kontrollgrupp.
CXL är ett komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte är primärinfekterade och vävnadsskadan begränsad.

Bakgrund
Hornhinnesår är ett av de vanligaste ögonproblemen hos. Såren blir lätt infekterade eftersom hästarnas stora ögon ständigt exponeras för bakterier och svampar i miljön. Infektionerna försvårar sårläkningen, t ex genom att leda till en enzymatisk nedbrytning (smältning) av hornhinnan. Vid mera omfattande och infekterade sår krävs frekvent medicinering och hästarna behandlas ofta på djursjukhus. Behandlingen, som alltid inkluderar ögonbehandling med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling. Antibiotikabehandling gör att hästarna inte kan användas som livsmedel efter slakt.

Corneal Collagen Crosslinking (CXL) används främst inom humansjukvården för behandling av keratokonus (en försvagning av hornhinnan med åtföljande deformation). Med ultraviolett ljus (UV-A) och riboflavin (vitamin B2) skapas tvärbindningar som förstärker hornhinnan. Förutom att öka hornhinnans styvhet, avdödas mikroroganismer (t ex bakterier) och smältning av hornhinnan motverkas. Därför har CXL också börjat användas på infekterade hornhinnesår hos människor.

Genomförd studie
Vi har jämfört behandlingsresultat hos hästar med hornhinnesår som fått CXL-behandling (med eller utan kompletterande medicinsk behandling), med de som bara fått konventionell, medicinsk behandling. Totalt undersöktes och behandlades 26 hästar med hornhinnesår. De skadade ögonen inspekterades och sårens omfattning bedömdes. Prover för bakteriologisk och virologisk undersökning togs, liksom cellutstryk. De skadade hornhinnorna fotograferades för att kunna mäta hur sårens utbredning ändrades, liksom ärrens storlek.

Hälften av hästarna, 13 stycken, fungerade som kontrollgrupp och gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika. Vid tecken på smältning kompletterades behandlingen med ögondroppar som hindrar enzymaktiviteten.

Den andra hälften av hästarna fick CXL-behandling där riboflavin först droppades på ögat under 30 minuter och därefter belystes såret med en speciell UV-lampa under lika lång tid. Vid tecken på försämring eller om ingen förbättring sågs inom 7 dagar, kompletterades CXL-behandlingen med medicinsk behandling.

Resultat
CXL kan på ett säkert och relativt enkelt sätt genomföras på stående häst som fått lugnande medel. Med den utrustning vi haft tillgång till, kräver en CXL-behandling en arbetsinsats motsvararande 3-4 mantimmar. Hos 3 av 6 hästar med hornhinnesår som inte var primärinfekterade behövdes ingen antibiotikabehandling innan såret var läkt, medan de övriga 3 fallen fick ögondroppar med antibiotika p g a klinisk misstanke om sårinfektion. Samtliga 7 hästar med primärt infekterade hornhinnesår behövde lokal antibiotikabehandling som komplement till CXL-behandlingen.

Smältning av hornhinnan sågs hos 10 hästar. Hos de 5 hästar som behandlades med CXL avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL.

Avläkningstiden, liksom minskning av sårens utbredning och volym per dygn efter insatt behandling skiljde sig inte åt mellan CXL- och kontrollgruppen.

När det gäller omfattningen av ärrbildning i hornhinnan finns ännu inte resultat från alla hästar, då vi bedömt att uppföljning måste ske minst 6 månader efter avslutad behandling.

Slutsats
CXL-behandling är ett värdefullt komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande hornhinnesår. Behandling med antibiotikadroppar förefaller bara kunna undvikas vid CXL då hornhinnesåret inte är infekterat från början och där vävnadsskadan inte är alltför utbredd. Avläkningstiden för ett hornhinnesår i allmänhet påverkas inte signifikant av CXL-behandlingen. Fortsatt uppföljning av de patienter som ingår i studien kommer att kunna ge svar på om graden av ärrbildning efter att hornhinnesåret läkt påverkas av CXL-behandlingen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev