Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147043
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Björn Ekesten
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.ekesten@slu.se
Telefon: 018-671158
Beviljade medel: 850 000 SEK

Vi har jämfört konventionell behandling av kornealsår med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika och vid tecken på smältning även hämmare av enzymaktiviteten. Hälften av hästarna fick CXL-behandling enligt modifierat Dresden-protokoll. CXL kompletterades med medicinsk terapi vid behov.
CXL genomfördes på stående, sederad häst. Tidsåtgången var 3-4 mantimmar. Hälften av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika som komplement. Vid enzymatisk nedbrytning avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL. Avläkningstid, liksom minskning av sårens utbredning per dygn skiljde sig inte åt signifikant mellan CXL- och kontrollgrupp.
CXL är ett komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte är primärinfekterade och vävnadsskadan begränsad.

Bakgrund
Hornhinnesår är ett av de vanligaste ögonproblemen hos. Såren blir lätt infekterade eftersom hästarnas stora ögon ständigt exponeras för bakterier och svampar i miljön. Infektionerna försvårar sårläkningen, t ex genom att leda till en enzymatisk nedbrytning (smältning) av hornhinnan. Vid mera omfattande och infekterade sår krävs frekvent medicinering och hästarna behandlas ofta på djursjukhus. Behandlingen, som alltid inkluderar ögonbehandling med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling. Antibiotikabehandling gör att hästarna inte kan användas som livsmedel efter slakt.

Corneal Collagen Crosslinking (CXL) används främst inom humansjukvården för behandling av keratokonus (en försvagning av hornhinnan med åtföljande deformation). Med ultraviolett ljus (UV-A) och riboflavin (vitamin B2) skapas tvärbindningar som förstärker hornhinnan. Förutom att öka hornhinnans styvhet, avdödas mikroroganismer (t ex bakterier) och smältning av hornhinnan motverkas. Därför har CXL också börjat användas på infekterade hornhinnesår hos människor.

Genomförd studie
Vi har jämfört behandlingsresultat hos hästar med hornhinnesår som fått CXL-behandling (med eller utan kompletterande medicinsk behandling), med de som bara fått konventionell, medicinsk behandling. Totalt undersöktes och behandlades 26 hästar med hornhinnesår. De skadade ögonen inspekterades och sårens omfattning bedömdes. Prover för bakteriologisk och virologisk undersökning togs, liksom cellutstryk. De skadade hornhinnorna fotograferades för att kunna mäta hur sårens utbredning ändrades, liksom ärrens storlek.

Hälften av hästarna, 13 stycken, fungerade som kontrollgrupp och gavs ögondroppar med antibiotika eller antimykotika. Vid tecken på smältning kompletterades behandlingen med ögondroppar som hindrar enzymaktiviteten.

Den andra hälften av hästarna fick CXL-behandling där riboflavin först droppades på ögat under 30 minuter och därefter belystes såret med en speciell UV-lampa under lika lång tid. Vid tecken på försämring eller om ingen förbättring sågs inom 7 dagar, kompletterades CXL-behandlingen med medicinsk behandling.

Resultat
CXL kan på ett säkert och relativt enkelt sätt genomföras på stående häst som fått lugnande medel. Med den utrustning vi haft tillgång till, kräver en CXL-behandling en arbetsinsats motsvararande 3-4 mantimmar. Hos 3 av 6 hästar med hornhinnesår som inte var primärinfekterade behövdes ingen antibiotikabehandling innan såret var läkt, medan de övriga 3 fallen fick ögondroppar med antibiotika p g a klinisk misstanke om sårinfektion. Samtliga 7 hästar med primärt infekterade hornhinnesår behövde lokal antibiotikabehandling som komplement till CXL-behandlingen.

Smältning av hornhinnan sågs hos 10 hästar. Hos de 5 hästar som behandlades med CXL avstannade smältningen i princip omedelbart efter CXL.

Avläkningstiden, liksom minskning av sårens utbredning och volym per dygn efter insatt behandling skiljde sig inte åt mellan CXL- och kontrollgruppen.

När det gäller omfattningen av ärrbildning i hornhinnan finns ännu inte resultat från alla hästar, då vi bedömt att uppföljning måste ske minst 6 månader efter avslutad behandling.

Slutsats
CXL-behandling är ett värdefullt komplement till medicinsk behandling, särskilt hos hästar med smältande hornhinnesår. Behandling med antibiotikadroppar förefaller bara kunna undvikas vid CXL då hornhinnesåret inte är infekterat från början och där vävnadsskadan inte är alltför utbredd. Avläkningstiden för ett hornhinnesår i allmänhet påverkas inte signifikant av CXL-behandlingen. Fortsatt uppföljning av de patienter som ingår i studien kommer att kunna ge svar på om graden av ärrbildning efter att hornhinnesåret läkt påverkas av CXL-behandlingen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev