Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Deltidsbete - ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1041025
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 25 september 2014
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Beviljade medel: 1 715 000 SEK

Deltidsbete med tillgång till bete dagtid under 10-12 timmar studerades i två försök med automatisk mjölkning där produktionsbete (PB) jämfördes med rastbete (R). Kor med PB fick dagligen nytt bete medan tillgången till ensilage begränsades i tid per dygn (försök 1) eller tid och mängd (försök 2). Kor med R fick en liten betesyta och fri tillgång till ensilage. I försök 1 fick kor med PB inget ensilage när de kunde beta men ensilage i fri tillgång övrig tid. Mjölkavkastning var högre (+1,6 kg ECM) i gruppen med PB jämfört med R och intaget av ensilage var 9,8 kg ts i PB och 12,2 kg ts i gruppen R. I försök 2 fick djuren på PB bete dagtid och 6 kg ts ensilage nattetid. Ingen signifikant skillnad i mjölkavkastning erhölls mellan grupperna PB och R, som åt 6,2 respektive 11,5 kg ts ensilage. Försöken visar att man med deltidsbete dagtid i AM kan uppnå högre avkastning, eller ett lägre intag av ensilage, med PB jämfört med R, men att det kan vara svårt att uppnå båda fördelarna samtidigt.

Deltidsbete – en bra betesmodell för stall med automatisk mjölkning?
Bakgrund och syfte
Enligt svenska regler för djurhållning skall mjölkkor sommartid komma ut på bete dagligen och ha tillgång till betet under minst 6 timmar. Ekonomiska beräkningar visar att bete är ett billigt foder. Samtidigt är det ofta stora variationer i betets kvalitet och kvantitet och det kan bli problematiskt, t.ex. när torrt väder leder till betesbrist. Dessa stora variationer kan leda till att kor som mjölkar mycket inte få i sig tillräckligt med näring när de går på bete och att avkastningen sjunker. Att korna får vara på bete under en del av dygnet, så kallat deltidsbete, kan erbjuda en bra lösning för mjölkproducenter. Detta gäller särskilt för mjölkproducenter med automatiska mjölkningssystem (AM) där korna går till mjölkning när de själva vill, eftersom det ofta är svårt att få korna att gå fram och tillbaka mellan betet och stallet på eget initiativ flera gånger per dag.
De utmaningar som betesdriften innebär gör att många mjölkproducenter med automatisk mjölkning väljer deltidsbete med full utfodring inomhus även under betesperioden. Det innebär att korna får allt foder de behöver inne, men de får sedan motion och utevistelse i en liten gräsbevuxen hage några timmar per dag. Detta kallas för rastbete på deltid.
Produktionsbete på deltid bygger istället på att korna erbjuds nytt bete av hög kvalitet dagligen under de timmar de får vara ute. Ofta rör det sig om lite mer än de 6 timmer som lagen föreskriver och man har dem på bete ca 8-12 timmar per dag. Resten av dygnet får de vara inne med tillgång till konserverat foder, i de flesta fall ensilage. Tanken är att man skall utnyttja betet som ett billigt foder under en del av dygnet när korna ändå måste få tillgång till bete enligt den Svenska djurskydsslagen. Utfodringen inne utgör sedan ett komplement för att korna skall få i sig tillräcklig näring även under perioder med dåliga betesförhållanden. Tanken vara att tillgången till två foder (både bete och ensilage) skulle stimulera korna till en högre total konsumtion under dygnet. Med denna modell får korna bete halva dygnet och får foder inne resten av tiden. Hur mycket de får inne kan man anpassa till betets kvalitet och kvantitet. Genom att ha djuren inomhus under en del av dygnet kan man samtidigt uppnå jämnare mjölkningsintervall då det har visat sig att korna går mer regelbundet till mjölkning när de är i stallet jämfört med när de är på bete.
Frågan som ställs i dessa försök är: Kan produktionsbete på deltid ge mindre foderförbrukning och högre avkastning är rastbete? Försöken syftade alltså till jämföra produktionsbete med rastbete. Hypoteserna var att produktionsbete skulle leda till: 1) en lägre förbrukning av ensilage i stallet och 2) en högre mjölkavkastning jämfört med rastbete.

Metoder och resultat
I projektet ingick en fältstudie på 10 gårdar och två försök på en försöksgård som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet. I fältstudien följde man betesdriften, kotrafiken och kartlade problem och lösningar på gårdar där deltidsbete tillämpades. Där fann man att gårdarna hade många olika lösningar för hur man fick betesdriften att fungera på ett bra sätt. Flexibilitet och anpassningsförmånga tycktes vara viktiga faktorer och ofta anpassades betesdrift och rutiner både under rådande säsong och mellan säsonger.
Deltidsbete med tillgång till bete dagtid under 10-12 timmar studerades i två kontrollerade försök på en försöksgård med automatiska mjölkningssystem. I försöken jämfördes produktionsbete med rastbete. Korna med produktionsbete fick dagligen nytt bete i riklig tillgång medan tillgången till ensilage begränsades i tid per dygn (försök 1) eller tid och mängd (försök 2). Korna med rastbete fick vistas på samma bete varje dag och fick fri tillgång till ensilage på stall under hela, eller större delen, av dygnet.
I försök 1 fick korna med produktionsbete inget ensilage på förmiddagen men fri tillgång under eftermiddag och natt. I detta försök erhölls högre mjölkavkastning (+1,6 kg ECM) i gruppen med produktionsbete jämfört med gruppen på rastbete. Denna avkastningsökning var dock förhållandevis kostsam då korna på produktionsbete åt ca 10 kg torrsubstans (ts) ensilage trots att de fick nytt bete dagligen medan rastbeteskorna åt ca 12 kg ts. ensilage. I försök 2 begränsades därför ensilagegivan till djuren på produktionsbete till 6 kg ts. ensilage som gavs nattetid. Korna på produktionsbete med begränsad ensilagegiva gav i försök 2 lika god avkastning som korna med fri tillgång på ensilage och rastbete, trots att förhållandena på produktionsbetet ej var optimala.

Slutsats med nytta för och råd till näringen
Det första försöket där korna på produktionsbete fick fri tillgång till ensilage gav en högre avkastning för korna i gruppen med produktionsbete. Det var dock en dyr avkastningsökning eftersom korna åt nästan lika mycket ensilage inne som korna på rastbete. Samtidigt erbjöds de produktionsbete med nytt bete dagligen och detta kräver både mer arbete och mer areal jämfört med rastbete.
I det andra försöket var avkastningen lika i de båda grupperna men korna i gruppen på produktionsbete fick bara 6 kg ts. ensilage medan rastbeteskorna åt ca 12 kg ts. Korna på produktionsbete åt därmed mindre konserverat foder inne jämfört med korna som gick på rastbete.
De båda försöken visar att man kan uppnå högre avkastning, eller ett lägre intag av ensilage, med produktionsbete jämfört med rastbete i ett system med deltidsbete under dagtid, men att det kan vara svårt att uppnå båda fördelarna samtidigt.
Djuren i försöket har gått på bete dagtid. Hur systemet med deltidsbete och jämförelsen mellan produktionsbete och rastbete utfaller när man har bete några timmar morgon + kväll eller bete på natten kommer att undersökas i kommande försök i ett annat projekt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress