Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Deltidsbete - ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1041025
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 25 september 2014
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Beviljade medel: 1 715 000 SEK

Deltidsbete med tillgång till bete dagtid under 10-12 timmar studerades i två försök med automatisk mjölkning där produktionsbete (PB) jämfördes med rastbete (R). Kor med PB fick dagligen nytt bete medan tillgången till ensilage begränsades i tid per dygn (försök 1) eller tid och mängd (försök 2). Kor med R fick en liten betesyta och fri tillgång till ensilage. I försök 1 fick kor med PB inget ensilage när de kunde beta men ensilage i fri tillgång övrig tid. Mjölkavkastning var högre (+1,6 kg ECM) i gruppen med PB jämfört med R och intaget av ensilage var 9,8 kg ts i PB och 12,2 kg ts i gruppen R. I försök 2 fick djuren på PB bete dagtid och 6 kg ts ensilage nattetid. Ingen signifikant skillnad i mjölkavkastning erhölls mellan grupperna PB och R, som åt 6,2 respektive 11,5 kg ts ensilage. Försöken visar att man med deltidsbete dagtid i AM kan uppnå högre avkastning, eller ett lägre intag av ensilage, med PB jämfört med R, men att det kan vara svårt att uppnå båda fördelarna samtidigt.

Deltidsbete – en bra betesmodell för stall med automatisk mjölkning?
Bakgrund och syfte
Enligt svenska regler för djurhållning skall mjölkkor sommartid komma ut på bete dagligen och ha tillgång till betet under minst 6 timmar. Ekonomiska beräkningar visar att bete är ett billigt foder. Samtidigt är det ofta stora variationer i betets kvalitet och kvantitet och det kan bli problematiskt, t.ex. när torrt väder leder till betesbrist. Dessa stora variationer kan leda till att kor som mjölkar mycket inte få i sig tillräckligt med näring när de går på bete och att avkastningen sjunker. Att korna får vara på bete under en del av dygnet, så kallat deltidsbete, kan erbjuda en bra lösning för mjölkproducenter. Detta gäller särskilt för mjölkproducenter med automatiska mjölkningssystem (AM) där korna går till mjölkning när de själva vill, eftersom det ofta är svårt att få korna att gå fram och tillbaka mellan betet och stallet på eget initiativ flera gånger per dag.
De utmaningar som betesdriften innebär gör att många mjölkproducenter med automatisk mjölkning väljer deltidsbete med full utfodring inomhus även under betesperioden. Det innebär att korna får allt foder de behöver inne, men de får sedan motion och utevistelse i en liten gräsbevuxen hage några timmar per dag. Detta kallas för rastbete på deltid.
Produktionsbete på deltid bygger istället på att korna erbjuds nytt bete av hög kvalitet dagligen under de timmar de får vara ute. Ofta rör det sig om lite mer än de 6 timmer som lagen föreskriver och man har dem på bete ca 8-12 timmar per dag. Resten av dygnet får de vara inne med tillgång till konserverat foder, i de flesta fall ensilage. Tanken är att man skall utnyttja betet som ett billigt foder under en del av dygnet när korna ändå måste få tillgång till bete enligt den Svenska djurskydsslagen. Utfodringen inne utgör sedan ett komplement för att korna skall få i sig tillräcklig näring även under perioder med dåliga betesförhållanden. Tanken vara att tillgången till två foder (både bete och ensilage) skulle stimulera korna till en högre total konsumtion under dygnet. Med denna modell får korna bete halva dygnet och får foder inne resten av tiden. Hur mycket de får inne kan man anpassa till betets kvalitet och kvantitet. Genom att ha djuren inomhus under en del av dygnet kan man samtidigt uppnå jämnare mjölkningsintervall då det har visat sig att korna går mer regelbundet till mjölkning när de är i stallet jämfört med när de är på bete.
Frågan som ställs i dessa försök är: Kan produktionsbete på deltid ge mindre foderförbrukning och högre avkastning är rastbete? Försöken syftade alltså till jämföra produktionsbete med rastbete. Hypoteserna var att produktionsbete skulle leda till: 1) en lägre förbrukning av ensilage i stallet och 2) en högre mjölkavkastning jämfört med rastbete.

Metoder och resultat
I projektet ingick en fältstudie på 10 gårdar och två försök på en försöksgård som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet. I fältstudien följde man betesdriften, kotrafiken och kartlade problem och lösningar på gårdar där deltidsbete tillämpades. Där fann man att gårdarna hade många olika lösningar för hur man fick betesdriften att fungera på ett bra sätt. Flexibilitet och anpassningsförmånga tycktes vara viktiga faktorer och ofta anpassades betesdrift och rutiner både under rådande säsong och mellan säsonger.
Deltidsbete med tillgång till bete dagtid under 10-12 timmar studerades i två kontrollerade försök på en försöksgård med automatiska mjölkningssystem. I försöken jämfördes produktionsbete med rastbete. Korna med produktionsbete fick dagligen nytt bete i riklig tillgång medan tillgången till ensilage begränsades i tid per dygn (försök 1) eller tid och mängd (försök 2). Korna med rastbete fick vistas på samma bete varje dag och fick fri tillgång till ensilage på stall under hela, eller större delen, av dygnet.
I försök 1 fick korna med produktionsbete inget ensilage på förmiddagen men fri tillgång under eftermiddag och natt. I detta försök erhölls högre mjölkavkastning (+1,6 kg ECM) i gruppen med produktionsbete jämfört med gruppen på rastbete. Denna avkastningsökning var dock förhållandevis kostsam då korna på produktionsbete åt ca 10 kg torrsubstans (ts) ensilage trots att de fick nytt bete dagligen medan rastbeteskorna åt ca 12 kg ts. ensilage. I försök 2 begränsades därför ensilagegivan till djuren på produktionsbete till 6 kg ts. ensilage som gavs nattetid. Korna på produktionsbete med begränsad ensilagegiva gav i försök 2 lika god avkastning som korna med fri tillgång på ensilage och rastbete, trots att förhållandena på produktionsbetet ej var optimala.

Slutsats med nytta för och råd till näringen
Det första försöket där korna på produktionsbete fick fri tillgång till ensilage gav en högre avkastning för korna i gruppen med produktionsbete. Det var dock en dyr avkastningsökning eftersom korna åt nästan lika mycket ensilage inne som korna på rastbete. Samtidigt erbjöds de produktionsbete med nytt bete dagligen och detta kräver både mer arbete och mer areal jämfört med rastbete.
I det andra försöket var avkastningen lika i de båda grupperna men korna i gruppen på produktionsbete fick bara 6 kg ts. ensilage medan rastbeteskorna åt ca 12 kg ts. Korna på produktionsbete åt därmed mindre konserverat foder inne jämfört med korna som gick på rastbete.
De båda försöken visar att man kan uppnå högre avkastning, eller ett lägre intag av ensilage, med produktionsbete jämfört med rastbete i ett system med deltidsbete under dagtid, men att det kan vara svårt att uppnå båda fördelarna samtidigt.
Djuren i försöket har gått på bete dagtid. Hur systemet med deltidsbete och jämförelsen mellan produktionsbete och rastbete utfaller när man har bete några timmar morgon + kväll eller bete på natten kommer att undersökas i kommande försök i ett annat projekt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev