Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Deltidsbete - ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1041025
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 25 september 2014
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Beviljade medel: 1 715 000 SEK

Deltidsbete med tillgång till bete dagtid under 10-12 timmar studerades i två försök med automatisk mjölkning där produktionsbete (PB) jämfördes med rastbete (R). Kor med PB fick dagligen nytt bete medan tillgången till ensilage begränsades i tid per dygn (försök 1) eller tid och mängd (försök 2). Kor med R fick en liten betesyta och fri tillgång till ensilage. I försök 1 fick kor med PB inget ensilage när de kunde beta men ensilage i fri tillgång övrig tid. Mjölkavkastning var högre (+1,6 kg ECM) i gruppen med PB jämfört med R och intaget av ensilage var 9,8 kg ts i PB och 12,2 kg ts i gruppen R. I försök 2 fick djuren på PB bete dagtid och 6 kg ts ensilage nattetid. Ingen signifikant skillnad i mjölkavkastning erhölls mellan grupperna PB och R, som åt 6,2 respektive 11,5 kg ts ensilage. Försöken visar att man med deltidsbete dagtid i AM kan uppnå högre avkastning, eller ett lägre intag av ensilage, med PB jämfört med R, men att det kan vara svårt att uppnå båda fördelarna samtidigt.

Deltidsbete – en bra betesmodell för stall med automatisk mjölkning?
Bakgrund och syfte
Enligt svenska regler för djurhållning skall mjölkkor sommartid komma ut på bete dagligen och ha tillgång till betet under minst 6 timmar. Ekonomiska beräkningar visar att bete är ett billigt foder. Samtidigt är det ofta stora variationer i betets kvalitet och kvantitet och det kan bli problematiskt, t.ex. när torrt väder leder till betesbrist. Dessa stora variationer kan leda till att kor som mjölkar mycket inte få i sig tillräckligt med näring när de går på bete och att avkastningen sjunker. Att korna får vara på bete under en del av dygnet, så kallat deltidsbete, kan erbjuda en bra lösning för mjölkproducenter. Detta gäller särskilt för mjölkproducenter med automatiska mjölkningssystem (AM) där korna går till mjölkning när de själva vill, eftersom det ofta är svårt att få korna att gå fram och tillbaka mellan betet och stallet på eget initiativ flera gånger per dag.
De utmaningar som betesdriften innebär gör att många mjölkproducenter med automatisk mjölkning väljer deltidsbete med full utfodring inomhus även under betesperioden. Det innebär att korna får allt foder de behöver inne, men de får sedan motion och utevistelse i en liten gräsbevuxen hage några timmar per dag. Detta kallas för rastbete på deltid.
Produktionsbete på deltid bygger istället på att korna erbjuds nytt bete av hög kvalitet dagligen under de timmar de får vara ute. Ofta rör det sig om lite mer än de 6 timmer som lagen föreskriver och man har dem på bete ca 8-12 timmar per dag. Resten av dygnet får de vara inne med tillgång till konserverat foder, i de flesta fall ensilage. Tanken är att man skall utnyttja betet som ett billigt foder under en del av dygnet när korna ändå måste få tillgång till bete enligt den Svenska djurskydsslagen. Utfodringen inne utgör sedan ett komplement för att korna skall få i sig tillräcklig näring även under perioder med dåliga betesförhållanden. Tanken vara att tillgången till två foder (både bete och ensilage) skulle stimulera korna till en högre total konsumtion under dygnet. Med denna modell får korna bete halva dygnet och får foder inne resten av tiden. Hur mycket de får inne kan man anpassa till betets kvalitet och kvantitet. Genom att ha djuren inomhus under en del av dygnet kan man samtidigt uppnå jämnare mjölkningsintervall då det har visat sig att korna går mer regelbundet till mjölkning när de är i stallet jämfört med när de är på bete.
Frågan som ställs i dessa försök är: Kan produktionsbete på deltid ge mindre foderförbrukning och högre avkastning är rastbete? Försöken syftade alltså till jämföra produktionsbete med rastbete. Hypoteserna var att produktionsbete skulle leda till: 1) en lägre förbrukning av ensilage i stallet och 2) en högre mjölkavkastning jämfört med rastbete.

Metoder och resultat
I projektet ingick en fältstudie på 10 gårdar och två försök på en försöksgård som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet. I fältstudien följde man betesdriften, kotrafiken och kartlade problem och lösningar på gårdar där deltidsbete tillämpades. Där fann man att gårdarna hade många olika lösningar för hur man fick betesdriften att fungera på ett bra sätt. Flexibilitet och anpassningsförmånga tycktes vara viktiga faktorer och ofta anpassades betesdrift och rutiner både under rådande säsong och mellan säsonger.
Deltidsbete med tillgång till bete dagtid under 10-12 timmar studerades i två kontrollerade försök på en försöksgård med automatiska mjölkningssystem. I försöken jämfördes produktionsbete med rastbete. Korna med produktionsbete fick dagligen nytt bete i riklig tillgång medan tillgången till ensilage begränsades i tid per dygn (försök 1) eller tid och mängd (försök 2). Korna med rastbete fick vistas på samma bete varje dag och fick fri tillgång till ensilage på stall under hela, eller större delen, av dygnet.
I försök 1 fick korna med produktionsbete inget ensilage på förmiddagen men fri tillgång under eftermiddag och natt. I detta försök erhölls högre mjölkavkastning (+1,6 kg ECM) i gruppen med produktionsbete jämfört med gruppen på rastbete. Denna avkastningsökning var dock förhållandevis kostsam då korna på produktionsbete åt ca 10 kg torrsubstans (ts) ensilage trots att de fick nytt bete dagligen medan rastbeteskorna åt ca 12 kg ts. ensilage. I försök 2 begränsades därför ensilagegivan till djuren på produktionsbete till 6 kg ts. ensilage som gavs nattetid. Korna på produktionsbete med begränsad ensilagegiva gav i försök 2 lika god avkastning som korna med fri tillgång på ensilage och rastbete, trots att förhållandena på produktionsbetet ej var optimala.

Slutsats med nytta för och råd till näringen
Det första försöket där korna på produktionsbete fick fri tillgång till ensilage gav en högre avkastning för korna i gruppen med produktionsbete. Det var dock en dyr avkastningsökning eftersom korna åt nästan lika mycket ensilage inne som korna på rastbete. Samtidigt erbjöds de produktionsbete med nytt bete dagligen och detta kräver både mer arbete och mer areal jämfört med rastbete.
I det andra försöket var avkastningen lika i de båda grupperna men korna i gruppen på produktionsbete fick bara 6 kg ts. ensilage medan rastbeteskorna åt ca 12 kg ts. Korna på produktionsbete åt därmed mindre konserverat foder inne jämfört med korna som gick på rastbete.
De båda försöken visar att man kan uppnå högre avkastning, eller ett lägre intag av ensilage, med produktionsbete jämfört med rastbete i ett system med deltidsbete under dagtid, men att det kan vara svårt att uppnå båda fördelarna samtidigt.
Djuren i försöket har gått på bete dagtid. Hur systemet med deltidsbete och jämförelsen mellan produktionsbete och rastbete utfaller när man har bete några timmar morgon + kväll eller bete på natten kommer att undersökas i kommande försök i ett annat projekt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev