Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1133270 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2011 |
Datum för slutrapport: | 6 december 2013 |
Huvudsökande: | Lars Törner |
Organisation: | Odling i Balans |
E-postadress: | info@odlingibalans.com |
Telefon: | 042-321 005 |
Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har identifierat svårigheter och möjligheter för att tillämpa IPM på gårdsnivå. Ett verktyg har utvecklats som hjälp för att visa vad IPM kan betyda i praktiken. Verktyget kan vara en viktig vägledning för lantbrukarna som får exempel på vad integrerat växtskydd är på gårdsnivå. IPM tillämpas redan på många gårdar i Sverige. Då finns det ett behov att tydliggöra det och stärka producenten i att kraven redan efterföljs. Där IPM inte tillämpas behöver man tydliggöra vad det innebär och visa på vikten att tillämpa IPM. Känslan att veta varför, kunskap om vad man ska göra konkret och om det finns en uppföljning och återkoppling efter åtgärd är motivationshöjande faktorer vid införande av IPM.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270
Syfte med studien
Direktivet om genomförande av IPM (Integrated Pest Management), integrerat växtskydd ska vara implementerat senast 1 januari 2014. Det är en svår uppgift för alla medlemsländer och det finns flera hinder på vägen. Det är oklart vad IPM betyder i praktiken och det är också oklart vad som krävs i form av stöd och rådgivning för att få till en bred tillämpning. Denna studie syftade till att ta fram en användbar modell som visar hur man på gårdsnivå kan uppfylla direktivet om integrerat växtskydd.
Resultat
Detta projekt har identifierat svårigheter och möjligheter för att tillämpa IPM på gårdsnivå. Ett verktyg har utvecklats som hjälp för att visa vad IPM kan betyda i praktiken på gårdsnivå. Det är viktigt att notera att många gårdar i Sverige redan tillämpar IPM metoder. Då finns det istället ett behov att tydliggöra det och stärka producenten i att kraven redan efterföljs. För andra behöver man däremot tydliggöra vikten att tillämpa IPM. Då finns det behov att veta hur man motiverar till förändring. I detta projekt har man identifierat ett antal faktorer som är viktiga och som kan motivera till ett förändrat beteende: Känslan av att själv veta varför och vad man ska göra, att ha god kunskap i vad som behöver göras är centralt. Att det tydligt och klart finns beskrivet vad det betyder ekonomiskt för gården är också viktigt. Det ska finnas en tidplan och ett klart uttryckt beslut för en viss strategi eller förändring. Det är också fördelaktigt om man kan visa upp vilka åtgärder som genomförts för någon. Slutligen är det bra om man vet att det finns en uppföljning och återkoppling på något sätt.
Ett verktyg har tagits fram som kan användas för att visa på vad integrerat växtskydd är i praktiken. Den är utformad med checkfrågor där man kan bocka av om man uppfyller de krav som finns uppräknade i direktivet. Frågorna finns inom följande områden:
- Förebyggande åtgärder ska användas eller stödjas.
- Prognos och varningsmetoder ska användas om det finns.
- Beslut om växtskyddsåtgärder ska fattas efter övervakning i fält.
- Användningen av växtskyddsåtgärder ska behovsanpassas
- i första hand bör andra metoder än kemiska väljas, när man väljer kemisk metod ska man begränsa användningen, välja det mest målspecifika preparatet och ta hänsyn till risk för resistens.
- Nyttan med de växtskyddsåtgärder man vidtagit bör följas upp utifrån den dokumentation man fört.
Studien har tydligt visat att det gäller att ha ”en lagom” nivå på antalet frågor i ett rådgivningsverktyg. Det finns en trötthet i lanbrukarkåren att bocka av listor. I detta projekt har man testat verktyget på gårdar allt eftersom det har utvecklats. Först användes en enklare checklista. Den visade sig vara för enkel. Sen testades en dansk modell som istället var för omfattande och dessutom behövde anpassas för svenska förhållanden. Till slut togs ett svenskt IPM-verktyg fram med ett färre antal frågor, men där grundstrukturen byggde på den danska modellen. Det svenska IPM verktyget som blev resultatet av projektet, kan med fördel användas av lantbrukare som förberedelse inför ett rådgivningsbesök eller för egen kontroll, alternativt tillsammans med rådgivare.
Metod
Vad som är integrerat växtskydd i praktiken har tagits fram tillsammans med både lantbrukare och experter inom växtskydd. Man har också tagit del av en dansk modell och studerat den danska strategin för att uppfylla kravet på integrerat växtskydd. Idéer, tankar och olika verktyg har sedan testats vid ett antal möten. Checklistor och verktyg har även testats på pilotgårdar. Resultatet blev ett svenskt IPM verktyg med checkfrågor som handlar om integrerat växtskydd. Erfarenheter och expertkunskap omkring vad som driver och motiverar ett förändrat beteende har inhämtats från Magnus Ljung, SLU.
Slutsatser och råd till näringen eller behov av vidare studier
Arbetet resulterade i ett användbart verktyg som kan fungera som underlag inför eller vid rådgivning. Verktyget kan vara en viktig vägledning för lantbrukarna som får exempel på vad integrerat växtskydd är i praktiken. Det finns ett stort behov att vidareutveckla prognos och varningstjänsten. Efter att ha gått igenom verktygets checkfrågor så får lantbrukaren ett gemensamt språk att använda vid en eventuell myndighetskontroll. Om verktygets poängssystem ska kunna användas fullt ut så behövs ytterligare expertmöten. Vid ett sådant möte behöver alla aspekter analyseras och viktas i en helhet.