Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd - Odling i Balans´ pilotgårdar tillför praktisk erfarenhet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133270
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 6 december 2013
Huvudsökande: Lars Törner
Organisation: Odling i Balans
E-postadress: info@odlingibalans.com
Telefon: 042-321 005
Beviljade medel: 180 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har identifierat svårigheter och möjligheter för att tillämpa IPM på gårdsnivå. Ett verktyg har utvecklats som hjälp för att visa vad IPM kan betyda i praktiken. Verktyget kan vara en viktig vägledning för lantbrukarna som får exempel på vad integrerat växtskydd är på gårdsnivå. IPM tillämpas redan på många gårdar i Sverige. Då finns det ett behov att tydliggöra det och stärka producenten i att kraven redan efterföljs. Där IPM inte tillämpas behöver man tydliggöra vad det innebär och visa på vikten att tillämpa IPM. Känslan att veta varför, kunskap om vad man ska göra konkret och om det finns en uppföljning och återkoppling efter åtgärd är motivationshöjande faktorer vid införande av IPM.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270

Syfte med studien

Direktivet om genomförande av IPM (Integrated Pest Management), integrerat växtskydd ska vara implementerat senast 1 januari 2014. Det är en svår uppgift för alla medlemsländer och det finns flera hinder på vägen. Det är oklart vad IPM betyder i praktiken och det är också oklart vad som krävs i form av stöd och rådgivning för att få till en bred tillämpning. Denna studie syftade till att ta fram en användbar modell som visar hur man på gårdsnivå kan uppfylla direktivet om integrerat växtskydd.

Resultat

Detta projekt har identifierat svårigheter och möjligheter för att tillämpa IPM på gårdsnivå. Ett verktyg har utvecklats som hjälp för att visa vad IPM kan betyda i praktiken på gårdsnivå. Det är viktigt att notera att många gårdar i Sverige redan tillämpar IPM metoder. Då finns det istället ett behov att tydliggöra det och stärka producenten i att kraven redan efterföljs. För andra behöver man däremot tydliggöra vikten att tillämpa IPM. Då finns det behov att veta hur man motiverar till förändring. I detta projekt har man identifierat ett antal faktorer som är viktiga och som kan motivera till ett förändrat beteende: Känslan av att själv veta varför och vad man ska göra, att ha god kunskap i vad som behöver göras är centralt. Att det tydligt och klart finns beskrivet vad det betyder ekonomiskt för gården är också viktigt. Det ska finnas en tidplan och ett klart uttryckt beslut för en viss strategi eller förändring. Det är också fördelaktigt om man kan visa upp vilka åtgärder som genomförts för någon. Slutligen är det bra om man vet att det finns en uppföljning och återkoppling på något sätt.

Ett verktyg har tagits fram som kan användas för att visa på vad integrerat växtskydd är i praktiken. Den är utformad med checkfrågor där man kan bocka av om man uppfyller de krav som finns uppräknade i direktivet. Frågorna finns inom följande områden:
- Förebyggande åtgärder ska användas eller stödjas.
- Prognos och varningsmetoder ska användas om det finns.
- Beslut om växtskyddsåtgärder ska fattas efter övervakning i fält.
- Användningen av växtskyddsåtgärder ska behovsanpassas
- i första hand bör andra metoder än kemiska väljas, när man väljer kemisk metod ska man begränsa användningen, välja det mest målspecifika preparatet och ta hänsyn till risk för resistens.
- Nyttan med de växtskyddsåtgärder man vidtagit bör följas upp utifrån den dokumentation man fört.

Studien har tydligt visat att det gäller att ha ”en lagom” nivå på antalet frågor i ett rådgivningsverktyg. Det finns en trötthet i lanbrukarkåren att bocka av listor. I detta projekt har man testat verktyget på gårdar allt eftersom det har utvecklats. Först användes en enklare checklista. Den visade sig vara för enkel. Sen testades en dansk modell som istället var för omfattande och dessutom behövde anpassas för svenska förhållanden. Till slut togs ett svenskt IPM-verktyg fram med ett färre antal frågor, men där grundstrukturen byggde på den danska modellen. Det svenska IPM verktyget som blev resultatet av projektet, kan med fördel användas av lantbrukare som förberedelse inför ett rådgivningsbesök eller för egen kontroll, alternativt tillsammans med rådgivare.

Metod

Vad som är integrerat växtskydd i praktiken har tagits fram tillsammans med både lantbrukare och experter inom växtskydd. Man har också tagit del av en dansk modell och studerat den danska strategin för att uppfylla kravet på integrerat växtskydd. Idéer, tankar och olika verktyg har sedan testats vid ett antal möten. Checklistor och verktyg har även testats på pilotgårdar. Resultatet blev ett svenskt IPM verktyg med checkfrågor som handlar om integrerat växtskydd. Erfarenheter och expertkunskap omkring vad som driver och motiverar ett förändrat beteende har inhämtats från Magnus Ljung, SLU.

Slutsatser och råd till näringen eller behov av vidare studier

Arbetet resulterade i ett användbart verktyg som kan fungera som underlag inför eller vid rådgivning. Verktyget kan vara en viktig vägledning för lantbrukarna som får exempel på vad integrerat växtskydd är i praktiken. Det finns ett stort behov att vidareutveckla prognos och varningstjänsten. Efter att ha gått igenom verktygets checkfrågor så får lantbrukaren ett gemensamt språk att använda vid en eventuell myndighetskontroll. Om verktygets poängssystem ska kunna användas fullt ut så behövs ytterligare expertmöten. Vid ett sådant möte behöver alla aspekter analyseras och viktas i en helhet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Ökad odlingssäkerhet i höstraps med fokus på rapssjukdomar
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-21-20-628 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Diseases that can limit Swedish OSR production include clubroot, Sclerotinia stem rot (Ssr) and the recently escalating blackleg. Novel DNA-methods, based on qPCR and LAMP are used to detect and to further develop diagnostic tools to enhance food and feed production by providing site-specific …

Läs mer

Samodling för mer hållbar rapsodling
Georg Carlsson

Projektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …

Läs mer

Travsporten ur ett vetenskapligt perspektiv: körbarhet som ett koncept för att förstå kopplingar mellan beteende, val av utrustning, optimal prestation och god hästvälfärd
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: R-22-47-677 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Effective communication between driver and horse via rein signals is essential for safety and horse welfare. Good driveability should at best reflect the absence of unnecessary harsh equipment. Yet, many trotters suffer from mouth lesions but associations with equipment, rein tension and motion …

Läs mer

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Human athletes that perform strenuous exercise in cold climates have a high prevalence of chronic airway inflammation and airway hyper-reactivity. Cold weather exercise can also cause inflammation in equine airways. The Swedish Animal Welfare Act and the equine sport industry have regulations for …

Läs mer

Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-675 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Racing unshod improves the speed, but not all horses have sufficient hoof quality to run barefoot repeatedly without risking health problems. If measures of the ability to race barefoot based on routinely recorded data can be used as a genetic selection tool, it will improve animal health and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev