Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd - Odling i Balans´ pilotgårdar tillför praktisk erfarenhet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133270
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 6 december 2013
Huvudsökande: Lars Törner
Organisation: Odling i Balans
E-postadress: info@odlingibalans.com
Telefon: 042-321 005
Beviljade medel: 180 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har identifierat svårigheter och möjligheter för att tillämpa IPM på gårdsnivå. Ett verktyg har utvecklats som hjälp för att visa vad IPM kan betyda i praktiken. Verktyget kan vara en viktig vägledning för lantbrukarna som får exempel på vad integrerat växtskydd är på gårdsnivå. IPM tillämpas redan på många gårdar i Sverige. Då finns det ett behov att tydliggöra det och stärka producenten i att kraven redan efterföljs. Där IPM inte tillämpas behöver man tydliggöra vad det innebär och visa på vikten att tillämpa IPM. Känslan att veta varför, kunskap om vad man ska göra konkret och om det finns en uppföljning och återkoppling efter åtgärd är motivationshöjande faktorer vid införande av IPM.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270

Syfte med studien

Direktivet om genomförande av IPM (Integrated Pest Management), integrerat växtskydd ska vara implementerat senast 1 januari 2014. Det är en svår uppgift för alla medlemsländer och det finns flera hinder på vägen. Det är oklart vad IPM betyder i praktiken och det är också oklart vad som krävs i form av stöd och rådgivning för att få till en bred tillämpning. Denna studie syftade till att ta fram en användbar modell som visar hur man på gårdsnivå kan uppfylla direktivet om integrerat växtskydd.

Resultat

Detta projekt har identifierat svårigheter och möjligheter för att tillämpa IPM på gårdsnivå. Ett verktyg har utvecklats som hjälp för att visa vad IPM kan betyda i praktiken på gårdsnivå. Det är viktigt att notera att många gårdar i Sverige redan tillämpar IPM metoder. Då finns det istället ett behov att tydliggöra det och stärka producenten i att kraven redan efterföljs. För andra behöver man däremot tydliggöra vikten att tillämpa IPM. Då finns det behov att veta hur man motiverar till förändring. I detta projekt har man identifierat ett antal faktorer som är viktiga och som kan motivera till ett förändrat beteende: Känslan av att själv veta varför och vad man ska göra, att ha god kunskap i vad som behöver göras är centralt. Att det tydligt och klart finns beskrivet vad det betyder ekonomiskt för gården är också viktigt. Det ska finnas en tidplan och ett klart uttryckt beslut för en viss strategi eller förändring. Det är också fördelaktigt om man kan visa upp vilka åtgärder som genomförts för någon. Slutligen är det bra om man vet att det finns en uppföljning och återkoppling på något sätt.

Ett verktyg har tagits fram som kan användas för att visa på vad integrerat växtskydd är i praktiken. Den är utformad med checkfrågor där man kan bocka av om man uppfyller de krav som finns uppräknade i direktivet. Frågorna finns inom följande områden:
- Förebyggande åtgärder ska användas eller stödjas.
- Prognos och varningsmetoder ska användas om det finns.
- Beslut om växtskyddsåtgärder ska fattas efter övervakning i fält.
- Användningen av växtskyddsåtgärder ska behovsanpassas
- i första hand bör andra metoder än kemiska väljas, när man väljer kemisk metod ska man begränsa användningen, välja det mest målspecifika preparatet och ta hänsyn till risk för resistens.
- Nyttan med de växtskyddsåtgärder man vidtagit bör följas upp utifrån den dokumentation man fört.

Studien har tydligt visat att det gäller att ha ”en lagom” nivå på antalet frågor i ett rådgivningsverktyg. Det finns en trötthet i lanbrukarkåren att bocka av listor. I detta projekt har man testat verktyget på gårdar allt eftersom det har utvecklats. Först användes en enklare checklista. Den visade sig vara för enkel. Sen testades en dansk modell som istället var för omfattande och dessutom behövde anpassas för svenska förhållanden. Till slut togs ett svenskt IPM-verktyg fram med ett färre antal frågor, men där grundstrukturen byggde på den danska modellen. Det svenska IPM verktyget som blev resultatet av projektet, kan med fördel användas av lantbrukare som förberedelse inför ett rådgivningsbesök eller för egen kontroll, alternativt tillsammans med rådgivare.

Metod

Vad som är integrerat växtskydd i praktiken har tagits fram tillsammans med både lantbrukare och experter inom växtskydd. Man har också tagit del av en dansk modell och studerat den danska strategin för att uppfylla kravet på integrerat växtskydd. Idéer, tankar och olika verktyg har sedan testats vid ett antal möten. Checklistor och verktyg har även testats på pilotgårdar. Resultatet blev ett svenskt IPM verktyg med checkfrågor som handlar om integrerat växtskydd. Erfarenheter och expertkunskap omkring vad som driver och motiverar ett förändrat beteende har inhämtats från Magnus Ljung, SLU.

Slutsatser och råd till näringen eller behov av vidare studier

Arbetet resulterade i ett användbart verktyg som kan fungera som underlag inför eller vid rådgivning. Verktyget kan vara en viktig vägledning för lantbrukarna som får exempel på vad integrerat växtskydd är i praktiken. Det finns ett stort behov att vidareutveckla prognos och varningstjänsten. Efter att ha gått igenom verktygets checkfrågor så får lantbrukaren ett gemensamt språk att använda vid en eventuell myndighetskontroll. Om verktygets poängssystem ska kunna användas fullt ut så behövs ytterligare expertmöten. Vid ett sådant möte behöver alla aspekter analyseras och viktas i en helhet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev