Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Designade våtmarker för minskning av fosforförluster från "hot-spots" i jordbruksområden

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870015
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 november 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 430 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Flödesproportionella vattenprov samlades under 2 år i in- och utloppet av en nykonstruerad fosforvåtmark i en öppnad kulvert. Dessutom togs tidsproportionella prov under snösmältning eftersom snöackumuleringen var stor båda åren. Halterna totalfosfor (TP) och löst fosfor (DP) varierade mycket (0,02-1,09 mg L-1). I utflödet var halterna nästan hela tiden lägre än i inflödet och något nettobidrag från våtmarken beräknades bara år 2010 under månaderna 08 och 12. På årsbasis fungerade våtmarken som en bra fosforfälla med en retention på 69 kg TP, 17 kg DP and 30 ton totalt suspenderat material (TSS) ha-1 år-1, som motsvarar en minskning av 0,22 kg TP ha-1 år-1 från jordbruksmarken i tillrinningsområdet. Den relativa retentionen var hög (36% TP, 9% DP and 36% TSS), vilket visar att små konstruerade våtmarker (0,3% av området) kan minska förlusterna av fosfor från jordbruksmark med lerjordar i ett landskap med omväxlande höjdförhållanden. En till våtmark har byggts i en öppen bäck.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforretention i små nya våtmerker nedströms jordbruksmark med höda fosforförluster

Två fångdammar för fosfor av delvis olika karaktär

Två små fångdammar utformades för att ta emot vatten med höga fosforhalter och mycket partiklar från jordbruksmark med lerjord. Båda är utformade med en djupare inloppsdamm för sedimentation och efterföljande två eller tre grundare dammar med vegetation. Vegetationen filtrerar vattnet och stabiliserar botten med sina rötter. Båda fångdammarna är ungefär lika stora i förhållande till sina tillrinningsområden (0,3 %), men Nybble damm är nästan 1,5 ggr större än Bergaholmsdammen.
Fångdammen i Bergaholm anlades 2009 genom att en kulvert öppnades upp och vattnet leddes in. Den första djuphålan ligger i anslutning till den första vegetationsdelen som är avskild från den andra genom en grund tröskel. Denna har grovt grusfilter för att gynna ytterligare filtrering. Vattenkvalitén i in och utlopp har utvärderats under de första två åren.
Nybble fångdamm anlades hösten 2010. Den är grävd i ett litet vattendrag där de olika delarna av fångdammen är avskilda av trösklar med vegetation. Tillförseln av partiklar kan ha påverkats av dikesrensningar uppströms under 2011. Det blir viktigt att kunna följa upp mätningar av flöden och vattenkvalitet under en längre period även här.
I båda fångdammarna har det skett en omsorgsfull mätning av flöden och vattenkvalité genom flödes-proportionella samlingsprover. Dessutom har vattenprov tagits tätt och tidsstyrd i samband med snösmältningsperioderna för att mera grundligt kunna följa hur mycket näring som samlas i våtmarken under begränsad tid.

Utvärderingen av fångdammen i Bergaholm

Koncentrationerna av fosfor och partiklar varierade med en faktor på över 50 mellan högflöden och lågflöden. De två första åren efter anläggandet kvarhölls 69 kg fosfor per ha och år (beräknat på dammytan) vilket motsvarade 36 % av hela belastningen. Samtidigt kvarhölls 30 ton per ha och år av suspenderat material vilket motsvarade 36 % av hela belastningen. Den mesta av fosforn hölls kvar som partiklar som innehöll ungefär 0,15 % fosfor. Hög belastningen är en viktig förutsättning för att man ska förvänta sig en bra reduktion. Retentionen i Bergaholm fångdamm var ändå dubbelt så hög jämfört med vad som rapporterats för ett par andra svenska våtmarker med 2-3 ggr högre belastning. Effektiviteten i att hålla kvar fosforn i Bergaholm fångdamm ökade från 28 % det första året till 43 % det andra året. Det blir viktigt att kunna följa den fortsatta utvecklingen, dels för att se om effektiviteten ökar ännu mer och inte minst för att bedöma om när det blir aktuellt att ta upp sedimentet från fångdammen för att behålla god effektivitet och återföra sedimentet och fosforn på åkern igen.

Många faktorer påverkar effektiviteten

En rad faktorer påverkar hur effektiv fångdammen är med att minska retentionen i dag och i framtiden. Förutom dammens utformning och dess storlek i förhållande till tillrinningsområdet diskuteras; nederbörden och mängden vatten som når dammen; snömängd och snösmältning; grundvattnets rörelser i området; jordart, markens fosforstatus och andra förhållanden i området; fosforkoncentrationen i vattnet och dess variation under året; andelen partikelbunden fosfor och andelen löst fosfor i vattnet; frigörning (resuspension) av partiklar och av fosfor i själva dammen; vegetationens sammansättning och utveckling i dammen; reningen av fosforn i dammen i förhållande till dess storleksyta; reningen av fosforn i dammen i förhållande till mängden fosfor som når dammen.

Fångdammen kan ibland släppa ifrån sig fosfor

De få tillfällen (motsvarande mindre än 7 % av tiden) då fosforkoncentrationerna var högre i utflödet än i inflödet av fångdammen i Bergaholm sammanföll antingen med extrema tillfällen med högt flöde eller med perioder av lågt vattenflöde med isbeläggning. Att det fanns (sällsynta) tillfällen med utflöde av sediment under högflöde visar att det kommer att behövas skötsel genom att gräva ut sedimentet inom några år. Det blir viktigt att kunna följa när det blir nödvändigt att ta upp sedimentet från fångdammen och lägga ut det på åkern igen. En långtidsstudie kan hjälpa till att definiera när det blir optimalt med en sådan åtgärd. Sedimentationen i Nybble fångdamm har varit betydande. Belastningen på denna fångdamm kan ha påverkats av en dikesrensning uppströms. Det blir viktigt att kunna följa upp med mätningar av flöden och vattenkvalitet under en längre period för att göra en mera fullödig utvärdering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress