Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Designade våtmarker för minskning av fosforförluster från "hot-spots" i jordbruksområden

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870015
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 november 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 430 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Flödesproportionella vattenprov samlades under 2 år i in- och utloppet av en nykonstruerad fosforvåtmark i en öppnad kulvert. Dessutom togs tidsproportionella prov under snösmältning eftersom snöackumuleringen var stor båda åren. Halterna totalfosfor (TP) och löst fosfor (DP) varierade mycket (0,02-1,09 mg L-1). I utflödet var halterna nästan hela tiden lägre än i inflödet och något nettobidrag från våtmarken beräknades bara år 2010 under månaderna 08 och 12. På årsbasis fungerade våtmarken som en bra fosforfälla med en retention på 69 kg TP, 17 kg DP and 30 ton totalt suspenderat material (TSS) ha-1 år-1, som motsvarar en minskning av 0,22 kg TP ha-1 år-1 från jordbruksmarken i tillrinningsområdet. Den relativa retentionen var hög (36% TP, 9% DP and 36% TSS), vilket visar att små konstruerade våtmarker (0,3% av området) kan minska förlusterna av fosfor från jordbruksmark med lerjordar i ett landskap med omväxlande höjdförhållanden. En till våtmark har byggts i en öppen bäck.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforretention i små nya våtmerker nedströms jordbruksmark med höda fosforförluster

Två fångdammar för fosfor av delvis olika karaktär

Två små fångdammar utformades för att ta emot vatten med höga fosforhalter och mycket partiklar från jordbruksmark med lerjord. Båda är utformade med en djupare inloppsdamm för sedimentation och efterföljande två eller tre grundare dammar med vegetation. Vegetationen filtrerar vattnet och stabiliserar botten med sina rötter. Båda fångdammarna är ungefär lika stora i förhållande till sina tillrinningsområden (0,3 %), men Nybble damm är nästan 1,5 ggr större än Bergaholmsdammen.
Fångdammen i Bergaholm anlades 2009 genom att en kulvert öppnades upp och vattnet leddes in. Den första djuphålan ligger i anslutning till den första vegetationsdelen som är avskild från den andra genom en grund tröskel. Denna har grovt grusfilter för att gynna ytterligare filtrering. Vattenkvalitén i in och utlopp har utvärderats under de första två åren.
Nybble fångdamm anlades hösten 2010. Den är grävd i ett litet vattendrag där de olika delarna av fångdammen är avskilda av trösklar med vegetation. Tillförseln av partiklar kan ha påverkats av dikesrensningar uppströms under 2011. Det blir viktigt att kunna följa upp mätningar av flöden och vattenkvalitet under en längre period även här.
I båda fångdammarna har det skett en omsorgsfull mätning av flöden och vattenkvalité genom flödes-proportionella samlingsprover. Dessutom har vattenprov tagits tätt och tidsstyrd i samband med snösmältningsperioderna för att mera grundligt kunna följa hur mycket näring som samlas i våtmarken under begränsad tid.

Utvärderingen av fångdammen i Bergaholm

Koncentrationerna av fosfor och partiklar varierade med en faktor på över 50 mellan högflöden och lågflöden. De två första åren efter anläggandet kvarhölls 69 kg fosfor per ha och år (beräknat på dammytan) vilket motsvarade 36 % av hela belastningen. Samtidigt kvarhölls 30 ton per ha och år av suspenderat material vilket motsvarade 36 % av hela belastningen. Den mesta av fosforn hölls kvar som partiklar som innehöll ungefär 0,15 % fosfor. Hög belastningen är en viktig förutsättning för att man ska förvänta sig en bra reduktion. Retentionen i Bergaholm fångdamm var ändå dubbelt så hög jämfört med vad som rapporterats för ett par andra svenska våtmarker med 2-3 ggr högre belastning. Effektiviteten i att hålla kvar fosforn i Bergaholm fångdamm ökade från 28 % det första året till 43 % det andra året. Det blir viktigt att kunna följa den fortsatta utvecklingen, dels för att se om effektiviteten ökar ännu mer och inte minst för att bedöma om när det blir aktuellt att ta upp sedimentet från fångdammen för att behålla god effektivitet och återföra sedimentet och fosforn på åkern igen.

Många faktorer påverkar effektiviteten

En rad faktorer påverkar hur effektiv fångdammen är med att minska retentionen i dag och i framtiden. Förutom dammens utformning och dess storlek i förhållande till tillrinningsområdet diskuteras; nederbörden och mängden vatten som når dammen; snömängd och snösmältning; grundvattnets rörelser i området; jordart, markens fosforstatus och andra förhållanden i området; fosforkoncentrationen i vattnet och dess variation under året; andelen partikelbunden fosfor och andelen löst fosfor i vattnet; frigörning (resuspension) av partiklar och av fosfor i själva dammen; vegetationens sammansättning och utveckling i dammen; reningen av fosforn i dammen i förhållande till dess storleksyta; reningen av fosforn i dammen i förhållande till mängden fosfor som når dammen.

Fångdammen kan ibland släppa ifrån sig fosfor

De få tillfällen (motsvarande mindre än 7 % av tiden) då fosforkoncentrationerna var högre i utflödet än i inflödet av fångdammen i Bergaholm sammanföll antingen med extrema tillfällen med högt flöde eller med perioder av lågt vattenflöde med isbeläggning. Att det fanns (sällsynta) tillfällen med utflöde av sediment under högflöde visar att det kommer att behövas skötsel genom att gräva ut sedimentet inom några år. Det blir viktigt att kunna följa när det blir nödvändigt att ta upp sedimentet från fångdammen och lägga ut det på åkern igen. En långtidsstudie kan hjälpa till att definiera när det blir optimalt med en sådan åtgärd. Sedimentationen i Nybble fångdamm har varit betydande. Belastningen på denna fångdamm kan ha påverkats av en dikesrensning uppströms. Det blir viktigt att kunna följa upp med mätningar av flöden och vattenkvalitet under en längre period för att göra en mera fullödig utvärdering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress