Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Det är inne att vara en utehöna

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-751
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 21 januari 2022
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Helena Aronsson
E-postadress: Helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Medsökande: Malin Lovang
Medsökande: Eva Salomon
Beviljade medel: 2 497 000 SEK

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses from paddocks and 3) Evaluate 2 materials for paddocks with respect to phosphorus sorption in relation to investment costs and comfort. These needs were identified by advisors who assembled people from the sector, authority and research in this project. There is a knowledge gap, which constitutes an administrative bottleneck for development of outdoor production systems which are currently highly demanded by consumers and restaurant industry. Methods used are inventory of nutrient flows and risks on 15 farms, detailed spatial analysis of animal distribution on 2 farms, workshops for identifying ideas and a field study of selected paddock materials with 3 replicates at Lövsta research station.

Innovativa fjäderfäföretag satsar på utevistelse för djuren men ställs inför nya problem. Därför vill vi: 1) Ta fram enkla riktlinjer för riskbedömning av växtnäringsläckage från rasthagar, 2) Identifiera delar av produktionen och tekniska lösningar som minskar fosforbelastningen och 3) Utvärdera hållbarhet, fosforbindningsförmåga och djurens komfort i relation till investeringskostnader av marktäckande material i rastfållor. Rådgivare identifierade dessa behov och har samlat representanter från bransch, myndighet och forskning i detta projekt. I dagsläget orsakar bristen på kunskap myndighetsbeslut som motverkar ett produktionssystem som konsument och restaurangbransch vill ha. Det ingår 10 företag för inventering, bildanalys av djurens utevistelse och utveckling av verktyg. Kunskap och erfarenheter kommuniceras på workshoppar för idéutveckling. Fältstudien bedrivs på Lövsta forskningsstation, där två marktäckande material (3 replikat) utvärderas med avseende på ekonomi och funktion.

Projektet bidrog med kunskap om hur gödselbelastning ser ut i rasthagar för värphöns, en metod för att bedöma risker för fosforförluster och planera åtgärder, samt en undersökning av särskilda åtgärder för den hårt belastade ytan utanför stallet. I en gårdsinventering användes hönsens slitage på vegetation som mått på utevistelse. 16-21% av hagytan i tre hagar med vall och 22-39% av ytan i en skogshage användes av hönsen. Det var kraftiga gradienter från stallet och ut i hagen. I en fältstudie i små paddockar (grupper om 75 hönor, med 3 replikat) undersöktes hur marktäckande material av sand och foderkalk utanför stallet fungerar som ett filter för fosfor i hönsgödseln och skydd mot läckage. De fungerade bra med avseende på hönsens komfort och hälsa, men material av den här typen behöver bortföras efter utesäsongen eftersom fosforn inte binds permanent. De kan göra det möjligt att öka recirkuleringen av gödselns växtnäring om de utnyttjas som gödselmedel i odlingen

Sverige har en tradition av djurhållning som uppmuntrar till att låta djuren vara ute, och det finns ett intresse från producenter och konsumenter för fjäderfä som har tillgång till utevistelse. Samtidigt riskerar kväve- och fosforläckage att ge övergödningsproblem, och för många inlandsvatten behöver fosforbelastningen minska. I projektet undersöktes de miljömässiga utmaningarna med utehöns för att bidra med kunskap om åtgärder som främjar miljömässigt hållbar utveckling och konkurrenskraft för företag som satsar på uteproduktion.

Specifika mål var att 1) Identifiera delar av produktionen som ger risker för fosforbelastning och tekniska lösningar som minskar dem, 2) Utvärdera hållbarhet, fosforbindningsförmåga och djurens komfort av marktäckande material i rasthagar och 3) Ta fram en metod för riskbedömning av växtnäringsläckage från rasthagar. Mer konkret innebar det 1) Fältstudier av hönsens fördelning i rasthagar på gårdar, 2) Fält- och labstudier av marktäckande material för minskad belastning från ytan närmast stallet, samt 3) Framtagande av en metod för riskbedömning av rasthagar och åtgärdsförslag. Projektet involverade forskare, myndigheter, KRAV och lantbrukare för utformning av de olika aktiviteterna, vilket var viktigt för projektets förankring i praktiken.

Att ytorna närmast stallen i hönshagar har en stor belastning av fosfor, medan stora ytor knappt nyttjas av hönsen, var inte okänt, och det har visats i olika internationella studier. Med detta projekt kunde vi beskriva hur det ser ut i hagar på svenska gårdar, och hur det kan variera mellan olika typer av hagar. Det var en kraftig gradient i form av påverkan på vegetation och gödselbelastning, från stallet och ut i rasthagen. En skogshage med lövsly nära stallet utgjorde en attraktivare miljö för hönsen än öppna hagar med vall, och där spred sig hönsen mer över ytan. I vallhagarna användes 16-21% av ytan av hönsen och i skogshagen upp till 39%, där också sannolikt fler höns vistades ute.

Vi tog fram en metod som kan användas på gårdar för att identifiera om det finns områden i rasthagen där stor belastning sammanfaller med risk för transport till vattenmiljön. Det är i dessa specifika områden som åtgärder kan behöva vidtas och anpassas efter platsen, för att uppnå de krav som kan ställas för skyddsvärda vattenmiljöer. Stora delar av hagarna utgör ofta inget miljöproblem.

För ytorna inom 5-10 m från stallet är gödselbelastningen och påverkan på vegetation stor. Dessa ytor kan behöva åtgärdas, särskilt på sikt när underliggande mark mättas på fosfor. Vi undersökte marktäckande material utanför stallet som en möjlig metod att kvarhålla fosfor och minska risken för läckage. Det gjordes i en studie på Lövsta forskningsstation i hagar med grupper om 75 höns (3 replikat). Ett 20 cm tjockt material av sand eller foderkalk (krossad kalk) visade sig fånga upp stora mängder fosfor från hönsgödseln och kan minska läckagerisken jämfört med vanligt grus, förutsatt att de förs bort efter en, eller möjligtvis två säsonger. Sand respektive kalk fungerade främst som fysiska filter, men då de utsattes för regnsimulering på lab förlorade de fosfor. Det är emellertid trevliga material för hönsen, påverkar inte produktion eller äggkvalitet, är relativt billiga och lättåtkomliga, och är dessutom möjliga att använda i ekologisk produktion. Dessa typer av material har potential att, förutom att bidra till minskat läckage, öka fosforutnyttjandet och recirkulering av fosfor i hönsgödseln om de återförs till åkermark som gödselmedel. Vid utesäsongens slut i oktober innehöll materialen 0,7 kg P/ton.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev