Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Det är inne att vara en utehöna

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-751
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 21 januari 2022
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Helena Aronsson
E-postadress: Helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Medsökande: Malin Lovang
Medsökande: Eva Salomon
Beviljade medel: 2 497 000 SEK

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses from paddocks and 3) Evaluate 2 materials for paddocks with respect to phosphorus sorption in relation to investment costs and comfort. These needs were identified by advisors who assembled people from the sector, authority and research in this project. There is a knowledge gap, which constitutes an administrative bottleneck for development of outdoor production systems which are currently highly demanded by consumers and restaurant industry. Methods used are inventory of nutrient flows and risks on 15 farms, detailed spatial analysis of animal distribution on 2 farms, workshops for identifying ideas and a field study of selected paddock materials with 3 replicates at Lövsta research station.

Innovativa fjäderfäföretag satsar på utevistelse för djuren men ställs inför nya problem. Därför vill vi: 1) Ta fram enkla riktlinjer för riskbedömning av växtnäringsläckage från rasthagar, 2) Identifiera delar av produktionen och tekniska lösningar som minskar fosforbelastningen och 3) Utvärdera hållbarhet, fosforbindningsförmåga och djurens komfort i relation till investeringskostnader av marktäckande material i rastfållor. Rådgivare identifierade dessa behov och har samlat representanter från bransch, myndighet och forskning i detta projekt. I dagsläget orsakar bristen på kunskap myndighetsbeslut som motverkar ett produktionssystem som konsument och restaurangbransch vill ha. Det ingår 10 företag för inventering, bildanalys av djurens utevistelse och utveckling av verktyg. Kunskap och erfarenheter kommuniceras på workshoppar för idéutveckling. Fältstudien bedrivs på Lövsta forskningsstation, där två marktäckande material (3 replikat) utvärderas med avseende på ekonomi och funktion.

Projektet bidrog med kunskap om hur gödselbelastning ser ut i rasthagar för värphöns, en metod för att bedöma risker för fosforförluster och planera åtgärder, samt en undersökning av särskilda åtgärder för den hårt belastade ytan utanför stallet. I en gårdsinventering användes hönsens slitage på vegetation som mått på utevistelse. 16-21% av hagytan i tre hagar med vall och 22-39% av ytan i en skogshage användes av hönsen. Det var kraftiga gradienter från stallet och ut i hagen. I en fältstudie i små paddockar (grupper om 75 hönor, med 3 replikat) undersöktes hur marktäckande material av sand och foderkalk utanför stallet fungerar som ett filter för fosfor i hönsgödseln och skydd mot läckage. De fungerade bra med avseende på hönsens komfort och hälsa, men material av den här typen behöver bortföras efter utesäsongen eftersom fosforn inte binds permanent. De kan göra det möjligt att öka recirkuleringen av gödselns växtnäring om de utnyttjas som gödselmedel i odlingen

Sverige har en tradition av djurhållning som uppmuntrar till att låta djuren vara ute, och det finns ett intresse från producenter och konsumenter för fjäderfä som har tillgång till utevistelse. Samtidigt riskerar kväve- och fosforläckage att ge övergödningsproblem, och för många inlandsvatten behöver fosforbelastningen minska. I projektet undersöktes de miljömässiga utmaningarna med utehöns för att bidra med kunskap om åtgärder som främjar miljömässigt hållbar utveckling och konkurrenskraft för företag som satsar på uteproduktion.

Specifika mål var att 1) Identifiera delar av produktionen som ger risker för fosforbelastning och tekniska lösningar som minskar dem, 2) Utvärdera hållbarhet, fosforbindningsförmåga och djurens komfort av marktäckande material i rasthagar och 3) Ta fram en metod för riskbedömning av växtnäringsläckage från rasthagar. Mer konkret innebar det 1) Fältstudier av hönsens fördelning i rasthagar på gårdar, 2) Fält- och labstudier av marktäckande material för minskad belastning från ytan närmast stallet, samt 3) Framtagande av en metod för riskbedömning av rasthagar och åtgärdsförslag. Projektet involverade forskare, myndigheter, KRAV och lantbrukare för utformning av de olika aktiviteterna, vilket var viktigt för projektets förankring i praktiken.

Att ytorna närmast stallen i hönshagar har en stor belastning av fosfor, medan stora ytor knappt nyttjas av hönsen, var inte okänt, och det har visats i olika internationella studier. Med detta projekt kunde vi beskriva hur det ser ut i hagar på svenska gårdar, och hur det kan variera mellan olika typer av hagar. Det var en kraftig gradient i form av påverkan på vegetation och gödselbelastning, från stallet och ut i rasthagen. En skogshage med lövsly nära stallet utgjorde en attraktivare miljö för hönsen än öppna hagar med vall, och där spred sig hönsen mer över ytan. I vallhagarna användes 16-21% av ytan av hönsen och i skogshagen upp till 39%, där också sannolikt fler höns vistades ute.

Vi tog fram en metod som kan användas på gårdar för att identifiera om det finns områden i rasthagen där stor belastning sammanfaller med risk för transport till vattenmiljön. Det är i dessa specifika områden som åtgärder kan behöva vidtas och anpassas efter platsen, för att uppnå de krav som kan ställas för skyddsvärda vattenmiljöer. Stora delar av hagarna utgör ofta inget miljöproblem.

För ytorna inom 5-10 m från stallet är gödselbelastningen och påverkan på vegetation stor. Dessa ytor kan behöva åtgärdas, särskilt på sikt när underliggande mark mättas på fosfor. Vi undersökte marktäckande material utanför stallet som en möjlig metod att kvarhålla fosfor och minska risken för läckage. Det gjordes i en studie på Lövsta forskningsstation i hagar med grupper om 75 höns (3 replikat). Ett 20 cm tjockt material av sand eller foderkalk (krossad kalk) visade sig fånga upp stora mängder fosfor från hönsgödseln och kan minska läckagerisken jämfört med vanligt grus, förutsatt att de förs bort efter en, eller möjligtvis två säsonger. Sand respektive kalk fungerade främst som fysiska filter, men då de utsattes för regnsimulering på lab förlorade de fosfor. Det är emellertid trevliga material för hönsen, påverkar inte produktion eller äggkvalitet, är relativt billiga och lättåtkomliga, och är dessutom möjliga att använda i ekologisk produktion. Dessa typer av material har potential att, förutom att bidra till minskat läckage, öka fosforutnyttjandet och recirkulering av fosfor i hönsgödseln om de återförs till åkermark som gödselmedel. Vid utesäsongens slut i oktober innehöll materialen 0,7 kg P/ton.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev