Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-990
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 249 870 SEK

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to improve the stable climate. However, it is difficult to know what efforts are needed and what can really give the preferred effect. Therefore, we would like to evaluate the possibilities of establishing a digital poultry stable to simulate and test different scenarios and ways to improve the climatic conditions. If this proves successful, it would provide greater understanding of why different climatic problems arise and what measures that could improve them. In the long run, this concept could be developed into a product and/or service that can be used as an advisory guidance for the farmers.

En av de största utmaningarna för lantbrukare i fjäderfäbranschen är att åstadkomma och upprätthålla ett bra stallklimat. Ett icke fungerande stallklimat påverkar såväl djurhälsa och produktion som arbetsmiljö negativt och många olika aktörer arbetar därför hårt för att försöka förbättra stallklimatet. Det är dock svårt att veta vilka insatser som behövs och vad som verkligen kan ge önskad effekt. Därför vill vi utvärdera möjligheterna att upprätta ett digitalt fjäderfästall för att där kunna simulera och testa olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. Om detta visar sig vara möjligt skulle det ge ökad förståelse kring varför olika klimatproblem uppstår samt vilka åtgärder som skulle kunna avhjälpa problemen. På sikt är förhoppningen att konceptet ska kunna utvecklas till en produkt och/eller tjänst som kan användas som rådgivningsunderlag ute hos lantbrukarna.

Att åstadkomma ett bra stallklimat året om kan vara en stor utmaning för många äggproducenter. I denna förstudie undersöktes därför möjligheten att upprätta ett digitalt värphönsstall där man kan simulera och testa olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. För att säkerställa att relevant information togs med i simuleringarna hölls en workshop med olika aktörer i äggnäringen. Även en litteraturstudie genomfördes på området. En datormodell av ett värphönsstall upprättades sedan där bland annat inomhusluftens rörelser, uppvärmning och kylning samt spridning av ammoniak och andra ämnen kunde simuleras. Resultaten av simuleringarna bekräftade att modellen verkar fungera och att den har förmåga att förutse klimatförhållandena i stallet baserat på olika indata. Om modellen kan förfinas och valideras genom ytterligare tester och simuleringar i befintliga stallar, är förhoppningen att den på sikt ska kunna användas som rådgivningsunderlag ute hos producenterna.

DIGITALT STALL KAN HJÄLPA HÖNOR ATT FÅ BÄTTRE STALLKLIMAT

Är det möjligt att med avancerad digital teknik simulera klimatet i ett värphönsstall? Kan simuleringen därefter användas för att utvärdera och förbättra stallklimatet? Dessa frågor blev starten på detta samarbetsprojekt mellan Vreta Kluster, HIR Skåne och Linköpings universitet.

I ett värphönsstall är det viktigt att temperatur, luftfuktighet, koldioxid och ammoniak hålls på rimliga nivåer för att man ska få ett så bra stallklimat som möjligt. Detta kan ibland vara en stor utmaning för många producenter, särskilt vintertid när det blir kallt utomhus. Om stallklimatet fungerar dåligt kan det påverka både djurhälsa, produktion och arbetsmiljö negativt. När problem med klimatet uppstår kan det dock vara svårt att veta vilka insatser som behövs och vad som verkligen kan ge önskad effekt. Idén om att försöka skapa ett digitalt fjäderfässtall föddes.

Syftet med projektet blev att utvärdera om det var möjligt att upprätta ett digitalt fjäderfässtall där man kan testa och simulera olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. För att se till att datormodellen av stallet utformades efter de verkliga förutsättningarna och behoven i branschen, anordnades en workshop med olika aktörer i äggnäringen.

I projektet genomfördes också en litteraturstudie för att se vad som tidigare gjorts inom området stallklimat och digitalisering. Här kunde man bland annat konstatera att den metod som använts för stallsimuleringen i projektet också tidigare har använts för fjäderfästall och att det finns lite olika sätt att hantera djuren i modellen. Generellt är det svårt att lägga in effekten av enskilda djur, istället läggs deras bidrag till klimatet, så som värme och kemiska substanser, in som alstrande på ytor på golv och våningsplan.

Med litteraturstudien och workshopen som grund började sedan en avancerad datormodell att byggas upp. För att få realistiska värden togs stallmodellens mått och inredning från ett befintligt värphönsstall och tekniken som hanterade själva simuleringarna var Computational Fluid Dynamics (CFD). Här följde sedan en lång rad tester för att hitta rätt inställningar och för att hitta en lagom komplexitetsnivå för ett fjäderfästall. Om beräkningarna blir för avancerade kan det ta flera månader att processa själva simuleringarna så det handlade om att hitta en del förenklingar och uppskattningar. Målet har varit att få fram en digital modell som enkelt ska kunna anpassas till olika befintliga stallar eller tänkt nybygge.

Resultaten av simuleringarna bekräftar att modellen verkar fungera och att den har förmåga att förutse klimatförhållandena inomhus. Genom att titta på olika strömningar av till exempel luftflödet kunde man bland annat hitta möjliga orsaker till en del kända problem. Typiska områden, som till exempel längs med golvet vid en yttervägg, kunde man se att det var dålig luftväxling. Det kan förklara varför det inte är ovanligt med fuktproblem i ströbädden just här.

Nu återstår att förfina och validera modellen ytterligare genom tester och simuleringar i befintliga stallar. På sikt är förhoppningen sedan att det digitala fjäderfästallet ska kunna användas som rådgivningsunderlag till producenterna och på så sätt bidra till ett förbättrat stallklimat

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress