Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-990
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 249 870 SEK

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to improve the stable climate. However, it is difficult to know what efforts are needed and what can really give the preferred effect. Therefore, we would like to evaluate the possibilities of establishing a digital poultry stable to simulate and test different scenarios and ways to improve the climatic conditions. If this proves successful, it would provide greater understanding of why different climatic problems arise and what measures that could improve them. In the long run, this concept could be developed into a product and/or service that can be used as an advisory guidance for the farmers.

En av de största utmaningarna för lantbrukare i fjäderfäbranschen är att åstadkomma och upprätthålla ett bra stallklimat. Ett icke fungerande stallklimat påverkar såväl djurhälsa och produktion som arbetsmiljö negativt och många olika aktörer arbetar därför hårt för att försöka förbättra stallklimatet. Det är dock svårt att veta vilka insatser som behövs och vad som verkligen kan ge önskad effekt. Därför vill vi utvärdera möjligheterna att upprätta ett digitalt fjäderfästall för att där kunna simulera och testa olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. Om detta visar sig vara möjligt skulle det ge ökad förståelse kring varför olika klimatproblem uppstår samt vilka åtgärder som skulle kunna avhjälpa problemen. På sikt är förhoppningen att konceptet ska kunna utvecklas till en produkt och/eller tjänst som kan användas som rådgivningsunderlag ute hos lantbrukarna.

Att åstadkomma ett bra stallklimat året om kan vara en stor utmaning för många äggproducenter. I denna förstudie undersöktes därför möjligheten att upprätta ett digitalt värphönsstall där man kan simulera och testa olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. För att säkerställa att relevant information togs med i simuleringarna hölls en workshop med olika aktörer i äggnäringen. Även en litteraturstudie genomfördes på området. En datormodell av ett värphönsstall upprättades sedan där bland annat inomhusluftens rörelser, uppvärmning och kylning samt spridning av ammoniak och andra ämnen kunde simuleras. Resultaten av simuleringarna bekräftade att modellen verkar fungera och att den har förmåga att förutse klimatförhållandena i stallet baserat på olika indata. Om modellen kan förfinas och valideras genom ytterligare tester och simuleringar i befintliga stallar, är förhoppningen att den på sikt ska kunna användas som rådgivningsunderlag ute hos producenterna.

DIGITALT STALL KAN HJÄLPA HÖNOR ATT FÅ BÄTTRE STALLKLIMAT

Är det möjligt att med avancerad digital teknik simulera klimatet i ett värphönsstall? Kan simuleringen därefter användas för att utvärdera och förbättra stallklimatet? Dessa frågor blev starten på detta samarbetsprojekt mellan Vreta Kluster, HIR Skåne och Linköpings universitet.

I ett värphönsstall är det viktigt att temperatur, luftfuktighet, koldioxid och ammoniak hålls på rimliga nivåer för att man ska få ett så bra stallklimat som möjligt. Detta kan ibland vara en stor utmaning för många producenter, särskilt vintertid när det blir kallt utomhus. Om stallklimatet fungerar dåligt kan det påverka både djurhälsa, produktion och arbetsmiljö negativt. När problem med klimatet uppstår kan det dock vara svårt att veta vilka insatser som behövs och vad som verkligen kan ge önskad effekt. Idén om att försöka skapa ett digitalt fjäderfässtall föddes.

Syftet med projektet blev att utvärdera om det var möjligt att upprätta ett digitalt fjäderfässtall där man kan testa och simulera olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. För att se till att datormodellen av stallet utformades efter de verkliga förutsättningarna och behoven i branschen, anordnades en workshop med olika aktörer i äggnäringen.

I projektet genomfördes också en litteraturstudie för att se vad som tidigare gjorts inom området stallklimat och digitalisering. Här kunde man bland annat konstatera att den metod som använts för stallsimuleringen i projektet också tidigare har använts för fjäderfästall och att det finns lite olika sätt att hantera djuren i modellen. Generellt är det svårt att lägga in effekten av enskilda djur, istället läggs deras bidrag till klimatet, så som värme och kemiska substanser, in som alstrande på ytor på golv och våningsplan.

Med litteraturstudien och workshopen som grund började sedan en avancerad datormodell att byggas upp. För att få realistiska värden togs stallmodellens mått och inredning från ett befintligt värphönsstall och tekniken som hanterade själva simuleringarna var Computational Fluid Dynamics (CFD). Här följde sedan en lång rad tester för att hitta rätt inställningar och för att hitta en lagom komplexitetsnivå för ett fjäderfästall. Om beräkningarna blir för avancerade kan det ta flera månader att processa själva simuleringarna så det handlade om att hitta en del förenklingar och uppskattningar. Målet har varit att få fram en digital modell som enkelt ska kunna anpassas till olika befintliga stallar eller tänkt nybygge.

Resultaten av simuleringarna bekräftar att modellen verkar fungera och att den har förmåga att förutse klimatförhållandena inomhus. Genom att titta på olika strömningar av till exempel luftflödet kunde man bland annat hitta möjliga orsaker till en del kända problem. Typiska områden, som till exempel längs med golvet vid en yttervägg, kunde man se att det var dålig luftväxling. Det kan förklara varför det inte är ovanligt med fuktproblem i ströbädden just här.

Nu återstår att förfina och validera modellen ytterligare genom tester och simuleringar i befintliga stallar. På sikt är förhoppningen sedan att det digitala fjäderfästallet ska kunna användas som rådgivningsunderlag till producenterna och på så sätt bidra till ett förbättrat stallklimat

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev