Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-20-002
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 22 november 2018
Huvudsökande: Lisa Germundsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: lisa.germundsson@slu.se
Telefon: 040415253
Medsökande: Erik Alexandersson
Medsökande: Erland Liljeroth
Beviljade medel: 250 000 SEK

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not an option in organic farming, it is important to have infection-free seed and to cultivate varieties that have better resistance. But even these are sometimes attacked. The disease progress is, however, slower than in susceptible varieties, and it can help to manually remove the plants that have been infected. However, it can be difficult to find such attacks. In this project we want to investigate whether using UAV-based digital photography with subsequent image analysis could identify infested plants. These are marked on a map of the field and facilitate the grower to locate and manually remove plants. Ultimately, we see opportunities where machines remove seedlings in the field.

Ett av de svåraste växtskyddsproblemen att hantera i ekologisk odling är potatisbladmögel. Bladmögel är en mycket aggressiv sjukdom och etableras ett angrepp kan det sluta med att odlingen får avbrytas. Detta innebär kraftigt minskad eller t.o.m helt utebliven skörd. Eftersom kemisk bekämpning inte finns som alternativ inom ekologisk odling är det viktigt att ha smittfritt utsäde och att odla sorter som har bättre resistens. Men även dessa angrips ibland. Sjukdomsförloppet går dock långsammare än i mottagliga sorter och det kan hjälpa att manuellt avlägsna plantor som har smittats. Det kan dock vara svårt att hitta sådana angrepp. I detta projekt vill vi undersöka om man med hjälp av drönarbaserad digital fotografering med efterföljande bildanalys skulle kunna identifiera angripna plantor. Dessa kan därefter märkas ut på en karta över fältet och underlätta för odlaren att leta upp och manuellt avlägsna. I förlängningen kan vi se möjligheter där maskiner avlägsnar plantor i fältet.

Potatisbladmögel kan orsaka stora skördeförluster i mottagliga sorter. I ekologisk odling används mer resistenta sorter, men fortfarande är bladmögel ett stort hot då fungicider inte är tillåtna. I resistenta sorter kan det hjälpa att döda eller avlägsna infekterade plantor för att fördröja spridning av sjukdomen. Manuella inspektioner är emellertid mycket tidskrävande och i detta projekt har vi undersökt om smittade plantor/områden i fält kan detekteras från en drönare utrustad med multispektral kamera. Detta kan då utvecklas till en applikation där infekterade områden av fältet identifierades på en digital karta.
Vi flög med en drönare med multispektralkamera. Vi hittade tydliga skillnader i reflektansspektra mellan friska och infekterade blad vid 520-600 och 720-960 nm. Således är det möjligt att upptäcka bladmögel-punkter inom de våglängdsområdena. Vi hittade också samband mellan visuellt visad infektionsgrad och reflektans mätt av den drönarbaserade multispektralkameran.

Potatisbladmögel, orsakad av Phytophthtora infestans, är ett stort problem i alla potatisodlingsområden. I Sverige används nästan en tredjedel av de fungicider som används i jordbruket mot denna sjukdom trots att odlingsarealen endast utgör ca 1% av det totala odlade arealen. Om obehandlad kan sjukdomen orsaka mycket stora skördeförluster i mottagliga sorter. I ekologisk odling används mer resistenta sorter, men fortfarande är bladmögel ett stort hot eftersom fungicidanvändning inte är tillåten. Några ekologiska odlare inspekterar regelbundet fälten visuellt för att upptäcka infekterade plantor. I resistenta sorter kan det hjälpa till att döda eller avlägsna dessa plantor för att fördröja ytterligare spridning av sjukdomen.
Manuella inspektioner är emellertid mycket tidskrävande och i detta projekt har vi undersökt om infekterade plantor/områden i fält kan detekteras från en drönare utrustad med en multispektral kamera. Detta kan då utvecklas i en applikation där infekterade områden av fältet identifierades på en digital karta.
År 2017 följde vi bladmögelinfektion i ett ekologiskt odlat potatisfält. Den odlade sorten var Connect, som har en relativt hög grad av motstånd mot bladmögel. Det blev fortfarande smittat och de första symptomen hittades den 20 juli, vilket var ungefär två veckor senare än i en mottaglig sort som odlades i ett fält i närheten. Sjukdomens utveckling var också långsammare än i en mottaglig sort.
Vi flög med en drönare (Explorian 8, Pitchup, Göteborg, Sverige) utrustad med en 5-bands multispektral kamera (Rededge, Micasense, Seattle WA, USA) den 21 juli och 4 augusti. I denna rapport fokuserar vi på resultaten från andra flygningen. Före flygningen markerade vi ett nätverk på fältet med vita pappersplattor för att göra det enklare att identifiera bilderna. Den bestod av 144 observationer av cirka 0,75 × 1,5 m vardera. Den 4 augusti gjorde vi också mätningar med en handhållen spektrometer (QualitySpec, Boulder, CO, USA) och jämförde friska löv med smittade löv. I varje diagram visade vi visuellt graden av bladmögelinfektion.
Vi hittade tydliga skillnader i reflektansspektra mellan friska och infekterade löv vid 520-600 och 720-960 nm. Således är det möjligt att upptäcka bladmögelpunkter inom de våglängdsområdena. Vi hittade också samband mellan visuellt visad infektionsgrad och reflektans mätt av den drönarbaserade multispektralkameran. I fältet observerade vi en rumslig autokorrelation bland observationsrutorna, vilket innebär att rutor i närheten av varandra var mer likartade än avlägsna rutor. Detta indikerar att det finns möjlighet att göra riskkartor baserat på multispektral data. Men mer arbete behövs för att hitta optimala index för programmet som kan lokalisera de infekterade fläckarna. Detta är särskilt viktigt vid låg infektionsgrad. Vi måste också testa detta på flera ställen och år i fler potatisodlingar. En användarvänlig app kan utvecklas där bilder laddas upp och riskindexkartor returneras tillsammans med de faktiska GPS-positionerna för de infekterade områdena.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev