Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Djurrelaterade olycksfall i mjölkproduktionen - fördjupningsintervjuer med lantbrukare

Status: Avslutat
Projektnummer: H0935274
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 januari 2012
Huvudsökande: Peter Lundqvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: peter.lundqvist@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 95
Beviljade medel: 86 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i lantbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I en studie som nyligen avslutats var syftet att ge en inblick i lantbrukarnas egna erfarenheter, tankar och attityder till olyckor och risker vid hantering av nötkreatur.

Denna studie visar att lantbrukarna är medvetna om de risker som hanteringen av djuren i mjölkproduktionen medför och de beskrev också en oro över olycksfallsriskerna. De kunde identifiera specifika risksituationer och också vilka förebyggande åtgärder som kunde vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Trots denna medvetenhet och oro, erkände lantbrukarna att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller nedprioriterades. De ansåg att det är omöjligt att helt undvika olyckor i djurhanteringen och mindre skador och tillbud är en del av det vardagliga arbetet.

Lantbrukarna upplevde att vissa omständigheter i deras arbetssituation inte alltid var möjlig att kontrollera, så som vid ensamarbete och under tidspress, och i sådana situationer blir säkerheten mindre viktig. Att lantbrukarna ibland väljer risk före säkerhet beror alltså inte i första hand på okunskap eller nonchalans, utan de väljer att ta medvetna risker för exempelvis ekonomiska fördelar eller tidsvinster.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i lantbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I det följande redovisas resultaten från en studie med syfte att ge en inblick i lantbrukarnas egna erfarenheter, tankar och attityder till olyckor och risker vid hantering av nötkreatur. Studien ingår i ett fyraårigt doktorandarbete vid Institutionen för Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi. Doktorandarbetets inriktning är förebyggande av djurrelaterade olycksfall inom jordbruket med fokus på mjölkproduktionen.

Datainsamlingen skedde genom intervjuer med mjölkproducenter under våren 2010. Intervjuerna handlade om lantbrukarnas erfarenheter av djurrelaterade olycksfall och tillbud, uppfattning av risker och säkerhet i djurhanteringen samt attityder till risker och möjligheten att förebygga olycksfall.

Totalt 12 lantbrukare deltog. Lantbrukarnas ålder varierade mellan 26 och 60 år. Två av lantbrukarna var kvinnor och tio var män. Två gårdar hade karusellmjölkning, fem hade mjölkning i grop och fem hade automatiskt mjölkningssystem. Besättningsstorleken var mellan 55 och 300 mjölkande kor. Tre av lantbrukarna hade inga anställda annat än tillfällig arbetskraft under intensiva perioder. Övriga lantbrukare hade en eller flera anställda på gården.

Resultat

Lantbrukarna nämnde följande djurrelaterade faktorer som ansågs påverka säkerheten vid hanteringen:

• Tidigare erfarenheter av människor och av att bli hanterade. Hanteringen blir säkrare om korna ser kontakten med människan som något positivt.

• Temperament. Alla lantbrukare hade erfarenhet av kor med ett nervöst temperament, som ansågs farligare att hantera eftersom de är mer oförutsägbara och ofta sparkiga.

• Ålder. Kvigor kan bli rädda i nya situationer som exempelvis vid mjölkning och seminering.

• Ensamma djur. Kor är flockdjur och att separera ett djur från flocken kan innebära risker.

• Brunstiga kor. Kor som är brunstiga kan utgöra en risk eftersom de ändrar beteende, rider på varandra och skapar oreda i flocken.

• Stark modersinstinkt. Alla lantbrukare hade erfarenhet av kor som försöker försvara sin kalv genom att hota eller attackera djurskötaren.

• Tjurar. Tjurar beskrevs som besvärliga, luriga och oförutsägbara. En tjur som alltid varit snäll kan plötsligt en dag bli aggressiv och attackera.

• Djur med horn.

• Sjuka kor.

• Inköpta djur från andra gårdar. Lantbrukaren känner inte djuren och vet ofta inte hur mycket och på vilket sätt de blivit hanterade sen tidigare.

Miljön

De intervjuade lantbrukarna ansåg att vissa olyckor går att förebygga genom att bygga stallet så säkert som möjligt, men de menade att det enda sättet att helt undvika olycksrisker är att ha ett system där man aldrig behöver ha kontakt med djuren. Detta ansågs dock varken möjligt eller önskvärt. Gamla byggnader och bristande underhåll ökar riskerna i arbetet med djuren enligt lantbrukarna.
Inhysnings- och mjölkningssystemen har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. I Sverige har det enligt tradition varit vanligt att ha korna uppbundna, men under de senaste årtiondena har fler och fler gått över till att ha korna i lösdriftssystem. Lantbrukarna i denna studie var överlag väldigt positiva till denna utveckling. Mjölkningen ansågs ha blivit mycket säkrare i grop jämfört med när mjölkningen skedde på båspall. En lantbrukare beskrev den tidigare mjölkningen i uppbundet så här: ”Ett arbete som var mycket tyngre och du var mer i obalans. Du skulle sitta på huk och det här och ner på knä, och jag menar sparkar de [korna] då till en då hamnade du under magen på den andra och då blev de rädda.” (kvinna, 49 år) Trots att mycket av arbetet i lösdriftstallet innebär att djurskötaren måste vistas bland lösa kor, upplevde ändå majoriteten av lantbrukarna att arbetet blivit säkrare. Detta berodde främst på att de fann att korna blivit mycket lugnare i och med lösdriftssystemen.
Parallellt med utvecklingen av nya system sker också en strukturförändring av mjölk-produktionen mot färre och större besättningar. Skötseln av korna blir effektivare och mindre arbetstid läggs på varje individ, och i de nya systemen med automatisk mjölkning sker en stor del av övervakningen via datorer. Det finns en risk med denna utveckling att relationen mellan djur och skötare försämras och att korna aldrig helt vänjer sig vid att bli hanterade. Det skulle därför vara intressant att mer ingående studera hur djur-människa relationen påverkas av systemet och besättningsstorleken.

Lantbrukarnas syn på risk och säkerhet

Lantbrukarna föreföll vara medvetna om de risker som arbetet med djuren är förenade med. En del beskrev en oro och rädsla för att det skulle ske en olycka, som i detta exempel: ”Man väntar redigt till det smäller riktigt en dag så man skadar sig riktigt alltså. Det är det man är rädd för alltså.” (kvinna, 49 år) Samma kvinna beskrev dock också en normalisering av riskerna: ”Sen tror jag att man blir väl lite… ja, om man skulle bli trampad eller sparkad lite på armarna och sånt, så tycker man liksom - äh, det är ingenting - för det är inga stora grejer som har hänt ju. Men i grund och botten är det en skada ändå, men man tar det ju inte på det viset för det är inget stort alltså. Ett blåmärke här eller ett blåmärke där, äh, det är ingenting, men alltså… och man glömmer det lika fort alltså.” Denna normalisering av riskerna, för att de utsätts för dem varje dag, var det flera lantbrukare som beskrev.
En lantbrukare jämförde djurhanteringen med andra arbetsområden på gården, och motiverade på så vis att just djurhanteringen var säkrare relativt sett: ”Alltså jag tycker ändå hanteringen av djur, där är inte så jättemycket risker ändå. Jag tycker… inte om man jämför andra bitar inom lantbruket, där man har maskiner och fallskador och…” (man, 41 år)
Lantbrukarna medgav att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller prioriterades ner. Andra frågor ansågs vara viktigare såsom ekonomi och tidsbesparingar. Detta ledde till att lantbrukarna accepterade en ökad risk om de såg att de kunde spara tid eller pengar.

Attityder till möjligheten att förebygga olyckor

Attityderna till möjligheten att förebygga olyckor påverkades av om lantbrukarna upplevde att de kunde kontrollera sin situation eller inte. Några lantbrukare verkade ha med mer fatalistisk syn, vilket följande citat illustrerar: ”Ska det hända så händer det. Det är bara så. Och har man otur så är det… så är det bara.” (man, 39 år) Enligt den här uppfattningen beror en olycka på slump eller otur, vilket medför att förebyggande åtgärder är meningslösa. Lantbrukarna beskrev ofta en känsla av brist på kontroll vid hantering av djuren, beroende på djurens oförutsägbarhet.
De flesta lantbrukarna menade dock att flertalet olyckor är möjliga att förebygga. Många ansåg att olyckor ofta beror på ”den mänskliga faktorn” och medvetet risktagande. De trodde också att olyckor kan förebyggas genom medvetenhet och sunt förnuft.

Slutsatser

Denna studie visar att lantbrukarna är medvetna om de risker som hanteringen av djuren i mjölkproduktionen medför och de beskrev också en oro över olycksfallsriskerna. De kunde identifiera specifika risksituationer och också vilka förebyggande åtgärder som kunde vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Trots denna medvetenhet och oro, erkände lantbrukarna att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller nedprioriterades. De ansåg att det är omöjligt att helt undvika olyckor i djurhanteringen och mindre skador och tillbud är en del av det vardagliga arbetet. Lantbrukarna upplevde att vissa omständigheter i deras arbetssituation inte alltid var möjlig att kontrollera, så som vid ensamarbete och under tidspress, och i sådana situationer blir säkerheten mindre viktig. Att lantbrukarna ibland väljer risk före säkerhet beror alltså inte i första hand på okunskap eller nonchalans, utan de väljer att ta medvetna risker för exempelvis ekonomiska fördelar eller tidsvinster.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev