Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Djurrelaterade olycksfall i mjölkproduktionen - fördjupningsintervjuer med lantbrukare

Status: Avslutat
Projektnummer: H0935274
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 januari 2012
Huvudsökande: Peter Lundqvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: peter.lundqvist@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 95
Beviljade medel: 86 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i lantbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I en studie som nyligen avslutats var syftet att ge en inblick i lantbrukarnas egna erfarenheter, tankar och attityder till olyckor och risker vid hantering av nötkreatur.

Denna studie visar att lantbrukarna är medvetna om de risker som hanteringen av djuren i mjölkproduktionen medför och de beskrev också en oro över olycksfallsriskerna. De kunde identifiera specifika risksituationer och också vilka förebyggande åtgärder som kunde vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Trots denna medvetenhet och oro, erkände lantbrukarna att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller nedprioriterades. De ansåg att det är omöjligt att helt undvika olyckor i djurhanteringen och mindre skador och tillbud är en del av det vardagliga arbetet.

Lantbrukarna upplevde att vissa omständigheter i deras arbetssituation inte alltid var möjlig att kontrollera, så som vid ensamarbete och under tidspress, och i sådana situationer blir säkerheten mindre viktig. Att lantbrukarna ibland väljer risk före säkerhet beror alltså inte i första hand på okunskap eller nonchalans, utan de väljer att ta medvetna risker för exempelvis ekonomiska fördelar eller tidsvinster.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i lantbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I det följande redovisas resultaten från en studie med syfte att ge en inblick i lantbrukarnas egna erfarenheter, tankar och attityder till olyckor och risker vid hantering av nötkreatur. Studien ingår i ett fyraårigt doktorandarbete vid Institutionen för Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi. Doktorandarbetets inriktning är förebyggande av djurrelaterade olycksfall inom jordbruket med fokus på mjölkproduktionen.

Datainsamlingen skedde genom intervjuer med mjölkproducenter under våren 2010. Intervjuerna handlade om lantbrukarnas erfarenheter av djurrelaterade olycksfall och tillbud, uppfattning av risker och säkerhet i djurhanteringen samt attityder till risker och möjligheten att förebygga olycksfall.

Totalt 12 lantbrukare deltog. Lantbrukarnas ålder varierade mellan 26 och 60 år. Två av lantbrukarna var kvinnor och tio var män. Två gårdar hade karusellmjölkning, fem hade mjölkning i grop och fem hade automatiskt mjölkningssystem. Besättningsstorleken var mellan 55 och 300 mjölkande kor. Tre av lantbrukarna hade inga anställda annat än tillfällig arbetskraft under intensiva perioder. Övriga lantbrukare hade en eller flera anställda på gården.

Resultat

Lantbrukarna nämnde följande djurrelaterade faktorer som ansågs påverka säkerheten vid hanteringen:

• Tidigare erfarenheter av människor och av att bli hanterade. Hanteringen blir säkrare om korna ser kontakten med människan som något positivt.

• Temperament. Alla lantbrukare hade erfarenhet av kor med ett nervöst temperament, som ansågs farligare att hantera eftersom de är mer oförutsägbara och ofta sparkiga.

• Ålder. Kvigor kan bli rädda i nya situationer som exempelvis vid mjölkning och seminering.

• Ensamma djur. Kor är flockdjur och att separera ett djur från flocken kan innebära risker.

• Brunstiga kor. Kor som är brunstiga kan utgöra en risk eftersom de ändrar beteende, rider på varandra och skapar oreda i flocken.

• Stark modersinstinkt. Alla lantbrukare hade erfarenhet av kor som försöker försvara sin kalv genom att hota eller attackera djurskötaren.

• Tjurar. Tjurar beskrevs som besvärliga, luriga och oförutsägbara. En tjur som alltid varit snäll kan plötsligt en dag bli aggressiv och attackera.

• Djur med horn.

• Sjuka kor.

• Inköpta djur från andra gårdar. Lantbrukaren känner inte djuren och vet ofta inte hur mycket och på vilket sätt de blivit hanterade sen tidigare.

Miljön

De intervjuade lantbrukarna ansåg att vissa olyckor går att förebygga genom att bygga stallet så säkert som möjligt, men de menade att det enda sättet att helt undvika olycksrisker är att ha ett system där man aldrig behöver ha kontakt med djuren. Detta ansågs dock varken möjligt eller önskvärt. Gamla byggnader och bristande underhåll ökar riskerna i arbetet med djuren enligt lantbrukarna.
Inhysnings- och mjölkningssystemen har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. I Sverige har det enligt tradition varit vanligt att ha korna uppbundna, men under de senaste årtiondena har fler och fler gått över till att ha korna i lösdriftssystem. Lantbrukarna i denna studie var överlag väldigt positiva till denna utveckling. Mjölkningen ansågs ha blivit mycket säkrare i grop jämfört med när mjölkningen skedde på båspall. En lantbrukare beskrev den tidigare mjölkningen i uppbundet så här: ”Ett arbete som var mycket tyngre och du var mer i obalans. Du skulle sitta på huk och det här och ner på knä, och jag menar sparkar de [korna] då till en då hamnade du under magen på den andra och då blev de rädda.” (kvinna, 49 år) Trots att mycket av arbetet i lösdriftstallet innebär att djurskötaren måste vistas bland lösa kor, upplevde ändå majoriteten av lantbrukarna att arbetet blivit säkrare. Detta berodde främst på att de fann att korna blivit mycket lugnare i och med lösdriftssystemen.
Parallellt med utvecklingen av nya system sker också en strukturförändring av mjölk-produktionen mot färre och större besättningar. Skötseln av korna blir effektivare och mindre arbetstid läggs på varje individ, och i de nya systemen med automatisk mjölkning sker en stor del av övervakningen via datorer. Det finns en risk med denna utveckling att relationen mellan djur och skötare försämras och att korna aldrig helt vänjer sig vid att bli hanterade. Det skulle därför vara intressant att mer ingående studera hur djur-människa relationen påverkas av systemet och besättningsstorleken.

Lantbrukarnas syn på risk och säkerhet

Lantbrukarna föreföll vara medvetna om de risker som arbetet med djuren är förenade med. En del beskrev en oro och rädsla för att det skulle ske en olycka, som i detta exempel: ”Man väntar redigt till det smäller riktigt en dag så man skadar sig riktigt alltså. Det är det man är rädd för alltså.” (kvinna, 49 år) Samma kvinna beskrev dock också en normalisering av riskerna: ”Sen tror jag att man blir väl lite… ja, om man skulle bli trampad eller sparkad lite på armarna och sånt, så tycker man liksom - äh, det är ingenting - för det är inga stora grejer som har hänt ju. Men i grund och botten är det en skada ändå, men man tar det ju inte på det viset för det är inget stort alltså. Ett blåmärke här eller ett blåmärke där, äh, det är ingenting, men alltså… och man glömmer det lika fort alltså.” Denna normalisering av riskerna, för att de utsätts för dem varje dag, var det flera lantbrukare som beskrev.
En lantbrukare jämförde djurhanteringen med andra arbetsområden på gården, och motiverade på så vis att just djurhanteringen var säkrare relativt sett: ”Alltså jag tycker ändå hanteringen av djur, där är inte så jättemycket risker ändå. Jag tycker… inte om man jämför andra bitar inom lantbruket, där man har maskiner och fallskador och…” (man, 41 år)
Lantbrukarna medgav att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller prioriterades ner. Andra frågor ansågs vara viktigare såsom ekonomi och tidsbesparingar. Detta ledde till att lantbrukarna accepterade en ökad risk om de såg att de kunde spara tid eller pengar.

Attityder till möjligheten att förebygga olyckor

Attityderna till möjligheten att förebygga olyckor påverkades av om lantbrukarna upplevde att de kunde kontrollera sin situation eller inte. Några lantbrukare verkade ha med mer fatalistisk syn, vilket följande citat illustrerar: ”Ska det hända så händer det. Det är bara så. Och har man otur så är det… så är det bara.” (man, 39 år) Enligt den här uppfattningen beror en olycka på slump eller otur, vilket medför att förebyggande åtgärder är meningslösa. Lantbrukarna beskrev ofta en känsla av brist på kontroll vid hantering av djuren, beroende på djurens oförutsägbarhet.
De flesta lantbrukarna menade dock att flertalet olyckor är möjliga att förebygga. Många ansåg att olyckor ofta beror på ”den mänskliga faktorn” och medvetet risktagande. De trodde också att olyckor kan förebyggas genom medvetenhet och sunt förnuft.

Slutsatser

Denna studie visar att lantbrukarna är medvetna om de risker som hanteringen av djuren i mjölkproduktionen medför och de beskrev också en oro över olycksfallsriskerna. De kunde identifiera specifika risksituationer och också vilka förebyggande åtgärder som kunde vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Trots denna medvetenhet och oro, erkände lantbrukarna att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller nedprioriterades. De ansåg att det är omöjligt att helt undvika olyckor i djurhanteringen och mindre skador och tillbud är en del av det vardagliga arbetet. Lantbrukarna upplevde att vissa omständigheter i deras arbetssituation inte alltid var möjlig att kontrollera, så som vid ensamarbete och under tidspress, och i sådana situationer blir säkerheten mindre viktig. Att lantbrukarna ibland väljer risk före säkerhet beror alltså inte i första hand på okunskap eller nonchalans, utan de väljer att ta medvetna risker för exempelvis ekonomiska fördelar eller tidsvinster.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev