Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till projektet var flera: den fortfarande pågående strukturomvandlingen inom svenskt lantbruk, vilket ställer nya krav gällande strategi och styrning; de ökade klimat- och miljöproblemen vilka kräver anpassning till ett mer resurssnålt jordbruk; samt den stora variationen i lönsamhet gårdarna emellan. Resultaten tyder på att följande är viktigt för företagens utveckling: utarbetade rutiner för hur produktionen ska skötas, ett aktivt arbete med ekonomistyrning samt förbättrad användning av de fasta resurserna. Även diversifiering visade sig vara viktigt för livskraftiga lantbruk (analysen baserades på samtliga typer av lantbruk) och detta kan vara ett sätt att bättre nyttja de fasta resurserna.

Så kan lantbruk med grisproduktion utveckla sin verksamhet

I detta forskningsprojekt har vi undersökt hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Lönsamhet handlar i grund och botten om värdeskapande och resursanvändning. För att ett företag ska gå med vinst måste värdet av de producerade och sålda produkterna överstiga värdet av resurserna som gick åt för att ta fram produkterna. Vi har tagit fasta på detta och i det här projektet framförallt undersökt företagens resurseffektivitet och vad som förklarar skillnader i resurseffektivitet företagen emellan. Vi har också undersökt företagens ekonomiska bärkraft genom att undersöka om företagen kan leverera en viss inkomst till ägarfamiljen eller ej.

Följande resultat förtjänar att lyftas fram specifikt. Dessa kan tjäna som inspiration och diskussionsunderlag för hur svensk grisproduktion kan göras mer resurseffektiv och lönsam.
• Skriftliga instruktioner kring utfodring och smittskydd är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på hur viktigt det är med utarbetade rutiner, men det kan också visa på betydelsen av själva processen som leder fram till rutinerna, där man noga behöver gå igenom verksamheten. Detta kan i sig innebära en lärprocess som leder till förbättringar i verksamheten.
• Att arbeta aktivt med budget och program för produktionsuppföljning är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på betydelsen av fungerande ekonomistyrning för ett mer resurseffektivt företagande.
• Resursutnyttjandet är generellt sett bäst när det gäller produktionsfaktorer som varierar med produktionen. Resursutnyttjandet när det gäller andra produktionsfaktorer kan förbättras och detta skulle kunna ske genom att ta ett helhetsperspektiv på dem för att undersöka på vilket sätt de kan bidra till att generera intäkter.
• Diversifierade lantbruksföretag framstår som ekonomiskt sett mer bärkraftiga. Diversifiering innebär att företaget har flera ben att stå på och alltså använder sina resurser för att få intäkter från olika produktionsgrenar. Vi baserade den här delen av analysen flera typer av lantbruksföretag, inte bara på dem med grisproduktion. Detta eftersom det bara var en liten andel av grisgårdarna i vårt dataset som var diversifierade. Vi har dock ingen anledning att tro att resultaten hade sett annorlunda ut om vi hade haft tillgång till data från tillräckligt många grisgårdar i vårt urval. Att diversifiera verksamheten kan vara ett sätt att möjliggöra bättre användning av de fasta resurserna. Detta har vi i punkten ovan har tagit upp som viktigt för företagens utveckling.

Till detta projekt användes data från Jordbruksekonomiska undersökningen som administreras av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Från denna databas fick vi i forskargruppen tillgång till fullständig balans- och resultaträkning för ett urval av svenska lantbruksföretag med grisproduktion. Data var avidentifierat när vi fick det, vilket innebär att vi inte kunde ta reda på vilka enskilda lantbruk som lämnat vilka uppgifter. Vi kompletterade de ekonomiska data med ett enkätutskick, där vi ställde detaljerade frågor om hur lantbruken bedrev sin produktion. Enkäten skickades ut och samlades in av Jordbruksverket. På så sätt kunde vi säkerställa att vi i forskargruppen bara hade anonymt data.

Resultaten har beskrivits och presenterats vid seminarier för rådgivare, i artiklar i lantbrukets affärspress samt i vetenskapliga publikationer.