Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1247065 |
Kategori: | Research program | Horse |
Ansökningsår: | 2012 |
Datum för slutrapport: | 25 augusti 2015 |
Huvudsökande: | harold tvedten |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | tvedten@msu.edu |
Telefon: | ? |
Medsökande: | Ulrika Falkenö |
Medsökande: | Carina Ingvast Larsson |
Potent glucocorticoids, such as dexamethasone, are commonly used to minimize adverse patient's symptoms such as from inflammation and allergy. Glucocortiocoids have many biochemical effects on metabolism, renal and liver functions, electrolyte and fluid balance etc. To better understand diverse biological effects of dexamethasone, this project will analyze 23 biochemical tests validated for equine samples. Frozen plasma samples are already available from a previous study performed of intravenous treatment of 6 horses with different doses of dexamethasone by Carl Ekstrand and Carina Ingvast Larsson, in Spring 2012, financed by SHF project # H1047221.
One goal is to describe the effect of dexamethasone alone on clinical diagnostic tests so that these treatment effects do not cause misdiagnosis of disease. Additional goals are to identify markers of doping with dexamethasone and aid in determining optimal doses to achieve desired effect and minimize complications.
Glukokortiokoiden dexametason är ett vanligt läkemedel för behandling av häst vid sjukdomar såsom t.ex. inflammation och allergi. Glukokortikoider har diverse uttalade metabola effekter. För att bättre förstå biologiska effekter hos hästar som behandlats med dexametason planerar vi att analysera 23 olika biokemiska variabler som beskriver förändringar i metabolism, lever, njure, elektrolytbalansen, mineralernivåerna, mm, i tillgängliga frysta plasmaprover från 6 hästar behandlade med intravenös infusion av dexametason i olika koncentrationer. Denna studie är en del i ett projekt finansierat av SHF proj nr H1047221.
Ett av målen är att veta vilken effekt behandling med dexametson ger på dessa biomarkörer, så klinikern vet hur blodprovsresultat från hästar under behandling ska tolkas och felbedömningar kan undvikas. Dessutom söker vi efter ytterligare biomarkörer i syfte att användas och säker karenstid, samt optimera dosering av dexametason för fullgod effekt och minskade bieffekter.
Dexametason är en glukokortikoid som är vanlig vid behandling av häst med olika sjukdomstillstånd såsom t.ex. inflammation och allergi. För att bättre förstå biologiska effekter hos hästar som behandlats med dexametason har vi analyserat 23 biokemiska blodvariabler som beskriver förändringar i metabolism, lever, njure, elektrolytbalans, mineralnivåer, mm i plasma från en studie där 6 hästar behandlade med intravenös infusion av dexametason i fyra olika doser och från en studie där 6 hästar fick intramuskulär injektion med dexametason-21-isonikotinat (Vorenvet vet®).
Efter dexametasonbehandling sågs förändringar i koncentration av flera biokemiska variabler. Förändringar i koncentrationen av glukos, triglycerider, fosfat och järn sågs redan inom ett par timmar efter intravenös infusion av dexametason, medan intramuskulär injektion med Vorenvet gav förändringar på bl.a. vissa leverparametrar först efter flera dagar. Detta är ny viktig information för veterinärer som behandlar hästar.
Kortisonbehandling påverkar biokemiska blodprovsanalyser hos häst
Kortisonbehandling av hästar är vanlig och ges bland annat för att minska symtom vid inflammation, smärta och feber. Kortison kan ges på olika sätt och i olika former, ofta ges läkemedel med den aktiva substansen dexametason i muskeln (intramuskulärt) eller i blodet (intravenöst). Det är viktigt att veta hur sådan kortisonbehandling påverkar blodprovsresultat (klinisk kemiska tester), så att förändringar i blodprovsresultat orsakade av läkemedlet inte tolkas som tecken på sjukdom. Förändringarna i vanliga blodprovsanalyser kan eventuellt också användas som biomarkörer för ge indikation om tävlingshästar har fått kortison för att höja prestation.
Vi har följt koncentrationen av 23 biokemiska ämnen i blodprover som beskriver förändringar i metabolism, lever, njure, elektrolytbalansen, mineralernivåerna, tagna från hästar som fått dexametason på två olika sätt. I den ena studien fick sex hästar dexametason direkt i blodet (intravenöst) under några timmar och i den andra studien fick sex hästar en engångsdos med depåverkande dexametason (Vorenvet vet® injv 1mg/ml) i muskeln.
I studien med dexametason som gavs direkt i blodet sågs förändringar på ämnesomsättningen, bland annat steg glukoskoncentrationen i blodet inom ett par timmar. Medan efter intramuskulär injektion av dexametason med depå-funktion sågs även ökning av andra ämnen i blodet, bland annat vissa leveranalyser som steg först efter flera dagar.
Resultaten från denna studie visar att behandling med kortison i form av dexametason ger biologiska effekter på levern, ämnes- och mineral-omsättningen, vilket visar sig som förändringar i flera olika blodprovsanalyser. Blodprover tas ofta från sjuka hästar, inklusive hästar som fått kortison, för att undersöka funktion och status på olika organ. Det är därför viktigt för veterinärer som behandlar hästar med kortison, att veta vilka förändringar som kan orsakas av kortisonbehandlingen, så de vet hur blodprovsresultat från hästar under dexametasonbehandling ska tolkas för att undvika felbedömningar.