Effekt av fodrets partikelstorlek och konserveringsmetod på konsumtion och utnyttjande av helsädesensilage till växande mjölkrasstutar

Populärvetenskaplig redovisning

Bakgrund och syfte
Helsädesensilage är ett grovfoder som kännetecknas av hög konsumtion hos nötkreatur. I de flesta studier som gjorts med helsädesensilage har det utfodrats korthackat. I praktiska sammanhang i Sverige är det vanligt att ensilera helsäd, mer eller mindre långstråig, i inplastade storbalar. Det finns erfarenheter som pekar på att konsumtionen av långstråigt helsädesensilage från rundbalar är lägre än konsumtionen av korthackat ensilage, hos nötkreatur. Syftet med denna studie var att undersöka hur hackning och mognadsgrad vid skörd påverkade konsumtion av helsädesensilage av korn utfodrat till mjölkrasstutar.

Genomförande
Vi utförde ett försök på Götala försöksstation där vi använde unga (ca 150 kg) och lite äldre (ca 350 kg) mjölkrasstutar. Vi utfodrade långstråigt och korthackat helsädesensilage av korn som antingen skördats vid vid axgång, när axen precis skjutit ur bladen, eller vid degmognad, när korngrödan börjat gulna och innehållet i kärnorna är så fast att det nätt och jämnt kan klämmas ut med tummen. Vi studerade djurens foderkonsumtion, hur mycket de tuggade och hur snabbt de åt samt hur mycket de växte.

Slutsatser
Mjölkrasstutar äter mer helsädesensilage av korn om det är hackat än om det är långt när helsäden skördas vid degmognad men inte när den skördas vid axgång. Skillnaden i konsumtion mellan långt och korthackat helsädesensilage skördat vid degmognad var större hos
yngre än hos äldre djur. Unga mjölkrasstutar växer betydligt bättre om de utfodras med korthackat jämfört med långt helsädesensilage skördat vid degmognad p.g.a. högre ensilagekonsumtion. Unga mjölkrasstutar utfodrade långt helsädesensilage av korn skördat vid degmognad undviker borst och kärnor med borst, vilket kan hämma foderkonsumtionen. Mjölkrasstutar ägnar längre tid att äta långt än hackat helsädsensilage, dvs. äthastigheten hos djuren är lägre när de utfodrades med långt än med hackat ensilage. En viktig konsekvens av detta är att djur som utfodras långt foder har behov av större utfodringsplatser och mer tid för att äta än djur som får korthackat foder.