Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | 0450026 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2007 |
Datum för slutrapport: | 3 november 2007 |
Huvudsökande: | Elisabet Nadeau |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | elisabet.nadeau@slu.se |
Telefon: | 0511 - 67 142 |
Populärvetenskaplig redovisning
Bakgrund och syfte
Helsädesensilage är ett grovfoder som kännetecknas av hög konsumtion hos nötkreatur. I de flesta studier som gjorts med helsädesensilage har det utfodrats korthackat. I praktiska sammanhang i Sverige är det vanligt att ensilera helsäd, mer eller mindre långstråig, i inplastade storbalar. Det finns erfarenheter som pekar på att konsumtionen av långstråigt helsädesensilage från rundbalar är lägre än konsumtionen av korthackat ensilage, hos nötkreatur. Syftet med denna studie var att undersöka hur hackning och mognadsgrad vid skörd påverkade konsumtion av helsädesensilage av korn utfodrat till mjölkrasstutar.
Genomförande
Vi utförde ett försök på Götala försöksstation där vi använde unga (ca 150 kg) och lite äldre (ca 350 kg) mjölkrasstutar. Vi utfodrade långstråigt och korthackat helsädesensilage av korn som antingen skördats vid vid axgång, när axen precis skjutit ur bladen, eller vid degmognad, när korngrödan börjat gulna och innehållet i kärnorna är så fast att det nätt och jämnt kan klämmas ut med tummen. Vi studerade djurens foderkonsumtion, hur mycket de tuggade och hur snabbt de åt samt hur mycket de växte.
Slutsatser
Mjölkrasstutar äter mer helsädesensilage av korn om det är hackat än om det är långt när helsäden skördas vid degmognad men inte när den skördas vid axgång. Skillnaden i konsumtion mellan långt och korthackat helsädesensilage skördat vid degmognad var större hos
yngre än hos äldre djur. Unga mjölkrasstutar växer betydligt bättre om de utfodras med korthackat jämfört med långt helsädesensilage skördat vid degmognad p.g.a. högre ensilagekonsumtion. Unga mjölkrasstutar utfodrade långt helsädesensilage av korn skördat vid degmognad undviker borst och kärnor med borst, vilket kan hämma foderkonsumtionen. Mjölkrasstutar ägnar längre tid att äta långt än hackat helsädsensilage, dvs. äthastigheten hos djuren är lägre när de utfodrades med långt än med hackat ensilage. En viktig konsekvens av detta är att djur som utfodras långt foder har behov av större utfodringsplatser och mer tid för att äta än djur som får korthackat foder.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs mer