Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effekten av raps och mellangrödor i en växtföljd med sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0944111
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 17 september 2014
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 200 000 SEK

I detta projekt har effekten av raps och mellangröda i betväxtföljden studerats i sex försök. Raps odlades som förfrukt eller förförfrukt till betorna och jämfördes med enbart höstvete som förfrukt. I ett led odlades oljerättika som mellangröda två gånger före betor vilket jämfördes med en växtföljd utan mellangrödor.
o Höstraps som förfrukt till betor gav en merskörd på 1280 kg socker/ha (11%) jämfört med höstraps som förförfrukt till betor.
o Förekomsten av betcystnematoden påverkade resultatet och för sorten Rosalinda som inte är nematodtolerant blev det ingen ökning av sockerskörden då nematodinfekterade fält togs med i sammanställningen. På dessa fält bör risken med höstraps före betorna undersökas vidare.
o Oljerättika som mellangröda gav tendens till något högre sockerskörd jämfört med växtföljder utan.

En välplanerad växtföljd lägger grunden för ett uthålligt odlingssystem där jordens långsiktiga bördighet bevaras och varje gröda får de bästa förutsättningarna för att ge hög skörd. Kunskap om de olika grödornas påverkan genom sjukdomar, skadegörare, struktur- och växtnäringseffekter är väsentliga i detta sammanhang. Sockerbetan är en djuprotad gröda som kan ge en lucker jord med bra jordstruktur och betblasten som lämnas kvar på fältet utgör ett tillskott av kväve samt inverkar positivt på mullhalten. Sockerbetan är också en värdefull avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder ur växtpatogensynpunkt.
Jordstruktur kan påverkas positivt av odling av bl a oljerättika som mellangröda. En annan möjlighet kan vara raps före betgrödan, dvs två djuprotade grödor intill varandra i växtföljden. I regel dominerar höstvete som förfrukt till sockerbetor men då det har visat sig att några Fusarium-arter angriper både höstvete och sockerbetor, så kan det ur betgrödans synvinkel vara positivt med en förfrukt som inte är värdväxt för denna svamp. Även mellangrödornas betydelse för uppkomst av sjukdomar och skadegörare samt var och hur ofta i en växtföljd de ska odlas behöver belysas i ett långsiktigt perspektiv. Som mellangröda har oljerättika flera fördelar framför vitsenap. Oljerättika varken uppförökar klumprotsjuka eller bidrar till spridning av TRV (Tobacco Rattle Virus) på potatis.
Målen med projektet var att studera: 1. Inverkan av för- och förförfrukt på skörd och kvalitet i sockerbetor, 2. Uppföljning av utvecklingen i växtföljderna för skadegörare som har betydelse för sockerbetan, 3. Inverkan på jordstruktur av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt återkommande odling av oljerättika i växtföljden.
På försöksplatserna Ädelholm 1 och Jordberga testades parcellerna för klumprotsjuka i biotest i växthus. Testet visade inte på någon förekomst av denna sjukdom. Någon förekomst av klumprotsjuka i rapsen eller verticillium i raps/sockerbetor har inte observerats på någon av försöksplatserna. Det var förhållandevis mycket rotbrand i försöken på Ädelholm 1 och 2, Jordberga och Skegrie. Sammanställningen av skördar i alla sex försöken visar att höstraps före betor ger signifikant högre skörd i sorten Cactus jämfört med höstraps som förförfrukt till betor, 11 % motsvarande 1280 kg socker. Det är värt att notera att växtföljden med höstraps som förförfrukt till betor gav signifikant lägre skörd (700 kg socker per ha: Rosalinda) jämfört med kontrolledet med två år höstvete före betor.
För sorten Rosalinda blev det inga signifikanta skillnader i sockerskörd mellan leden med olika placering av höstrapsen. Detta kan bero på att försöket i Stävie var infekterat med nematoder vilket kan ha påverkat resultaten mer för sorten Rosalinda än för den nemtodtoleranta sorten Cactus. Sammanställningen av fyra försök 2011-2012 visar för båda sorterna att höstraps före betorna ger signifikant ökning av sockerskörden med 9 respektive 4 % för Cactus och Rosalinda. Det är framförallt rotvikten som ökar medan sockerhalten sjunker och blåtalet ökar i ledet med höstraps före betor.
I led 4 och 5 har en växtföljd med upprepad sådd av oljerättika som mellangröda jämförts med en växtföljd med höstvete och vårkorn utan mellangröda. Växtföljden med oljerättika som mellangröda före betor (led 5) visade på en tendens till ökning av sockerskörden till motsvarande växtföljd utan mellangröda. Ökningen syntes för båda betsorterna, 4% för Cactus/Julietta och 3% för Rosalinda.
Intressant är att både renvikt och sockerhalt har ökat men att blåtalet är oförändrat med oljerättika i växtföljden jämfört med utan. Med tanke på fånggrödeersättning gödslades inte oljerättikan i de två första av dessa försök (Ädelholm 1 och Jordberga) vilket antagligen har gjort att kväveeffekten till efterföljande betor har varit minimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev