Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effekten av raps och mellangrödor i en växtföljd med sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0944111
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 17 september 2014
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 200 000 SEK

I detta projekt har effekten av raps och mellangröda i betväxtföljden studerats i sex försök. Raps odlades som förfrukt eller förförfrukt till betorna och jämfördes med enbart höstvete som förfrukt. I ett led odlades oljerättika som mellangröda två gånger före betor vilket jämfördes med en växtföljd utan mellangrödor.
o Höstraps som förfrukt till betor gav en merskörd på 1280 kg socker/ha (11%) jämfört med höstraps som förförfrukt till betor.
o Förekomsten av betcystnematoden påverkade resultatet och för sorten Rosalinda som inte är nematodtolerant blev det ingen ökning av sockerskörden då nematodinfekterade fält togs med i sammanställningen. På dessa fält bör risken med höstraps före betorna undersökas vidare.
o Oljerättika som mellangröda gav tendens till något högre sockerskörd jämfört med växtföljder utan.

En välplanerad växtföljd lägger grunden för ett uthålligt odlingssystem där jordens långsiktiga bördighet bevaras och varje gröda får de bästa förutsättningarna för att ge hög skörd. Kunskap om de olika grödornas påverkan genom sjukdomar, skadegörare, struktur- och växtnäringseffekter är väsentliga i detta sammanhang. Sockerbetan är en djuprotad gröda som kan ge en lucker jord med bra jordstruktur och betblasten som lämnas kvar på fältet utgör ett tillskott av kväve samt inverkar positivt på mullhalten. Sockerbetan är också en värdefull avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder ur växtpatogensynpunkt.
Jordstruktur kan påverkas positivt av odling av bl a oljerättika som mellangröda. En annan möjlighet kan vara raps före betgrödan, dvs två djuprotade grödor intill varandra i växtföljden. I regel dominerar höstvete som förfrukt till sockerbetor men då det har visat sig att några Fusarium-arter angriper både höstvete och sockerbetor, så kan det ur betgrödans synvinkel vara positivt med en förfrukt som inte är värdväxt för denna svamp. Även mellangrödornas betydelse för uppkomst av sjukdomar och skadegörare samt var och hur ofta i en växtföljd de ska odlas behöver belysas i ett långsiktigt perspektiv. Som mellangröda har oljerättika flera fördelar framför vitsenap. Oljerättika varken uppförökar klumprotsjuka eller bidrar till spridning av TRV (Tobacco Rattle Virus) på potatis.
Målen med projektet var att studera: 1. Inverkan av för- och förförfrukt på skörd och kvalitet i sockerbetor, 2. Uppföljning av utvecklingen i växtföljderna för skadegörare som har betydelse för sockerbetan, 3. Inverkan på jordstruktur av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt återkommande odling av oljerättika i växtföljden.
På försöksplatserna Ädelholm 1 och Jordberga testades parcellerna för klumprotsjuka i biotest i växthus. Testet visade inte på någon förekomst av denna sjukdom. Någon förekomst av klumprotsjuka i rapsen eller verticillium i raps/sockerbetor har inte observerats på någon av försöksplatserna. Det var förhållandevis mycket rotbrand i försöken på Ädelholm 1 och 2, Jordberga och Skegrie. Sammanställningen av skördar i alla sex försöken visar att höstraps före betor ger signifikant högre skörd i sorten Cactus jämfört med höstraps som förförfrukt till betor, 11 % motsvarande 1280 kg socker. Det är värt att notera att växtföljden med höstraps som förförfrukt till betor gav signifikant lägre skörd (700 kg socker per ha: Rosalinda) jämfört med kontrolledet med två år höstvete före betor.
För sorten Rosalinda blev det inga signifikanta skillnader i sockerskörd mellan leden med olika placering av höstrapsen. Detta kan bero på att försöket i Stävie var infekterat med nematoder vilket kan ha påverkat resultaten mer för sorten Rosalinda än för den nemtodtoleranta sorten Cactus. Sammanställningen av fyra försök 2011-2012 visar för båda sorterna att höstraps före betorna ger signifikant ökning av sockerskörden med 9 respektive 4 % för Cactus och Rosalinda. Det är framförallt rotvikten som ökar medan sockerhalten sjunker och blåtalet ökar i ledet med höstraps före betor.
I led 4 och 5 har en växtföljd med upprepad sådd av oljerättika som mellangröda jämförts med en växtföljd med höstvete och vårkorn utan mellangröda. Växtföljden med oljerättika som mellangröda före betor (led 5) visade på en tendens till ökning av sockerskörden till motsvarande växtföljd utan mellangröda. Ökningen syntes för båda betsorterna, 4% för Cactus/Julietta och 3% för Rosalinda.
Intressant är att både renvikt och sockerhalt har ökat men att blåtalet är oförändrat med oljerättika i växtföljden jämfört med utan. Med tanke på fånggrödeersättning gödslades inte oljerättikan i de två första av dessa försök (Ädelholm 1 och Jordberga) vilket antagligen har gjort att kväveeffekten till efterföljande betor har varit minimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress