Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V0944026 |
Kategori: | Research program | Sugar |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 30 juni 2013 |
Huvudsökande: | Åsa Olsson |
Organisation: | Nordic Beet Research foundation |
E-postadress: | asa.olsson@nordicbeetresearch.nu |
Telefon: | 040 53 72 62 |
Sammanfattning av slutrapport
Växtföljden är grunden i odlingssystemet. I detta ännu pågående projekt studeras effekten av raps och mellangröda i betväxtföljden. Försök med fem olika växtföljder finns på sex platser, utlagda två varje år och avslutas hösten 2013. Raps odlas som förfrukt eller förförfrukt till betorna och jämförs med enbart höstvete som förfrukt. I ett led odlas oljerättika som mellangröda två år före betor. Från resultaten kan nämnas högre betskörd efter raps som förfrukt jämfört med vete-vete, eller raps-vete som förförfrukt och förfrukt. Sammantaget över två år och totalt fyra försök gav raps som förfrukt relativtal mellan 104 och 109 i sockerskörd beroende på betsort. Raps-vete gav något lägre relativtal; ca. 95 jämfört med vete-vete. Penetrationsmotstånd i jorden var något lägre i växtföljden med oljerättika än i växtföljden utan. Inga skillnader i sjukdomar har hittills noterats i någon av växtföljderna.
Populärvetenskaplig sammanfattning
En välplanerad växtföljd lägger grunden för ett uthålligt odlingssystem där jordens långsiktiga bördighet bevaras och varje gröda får de bästa förutsättningarna för att ge hög skörd. Kunskap om de olika grödornas påverkan genom sjukdomar, skadegörare, jordstruktur- och växtnäringseffekter är väsentliga i detta sammanhang. Detta projektet,”Raps och mellangröda i betväxtföljden”, syftar till att studera inverkan av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt odling av oljerättika i växtföljden. Försök med fem olika växtföljder finns på sex platser, utlagda två varje år och avslutas hösten 2013. Raps odlas som förfrukt eller förförfrukt till betorna och jämförs med enbart höstvete som odlats två år före betorna. I ett led odlas oljerättika som mellangröda båda åren före betor och jämför med samma växtföljd utan mellangröda.
Försöken pågår fortfarande och sockerbetorna på de två sista försöken ska skördas hösten 2013. Resultaten från betskörden 2011 och 2012 på totalt fyra försöksplatser tyder på att en varierad växtföljd med höstvete, raps och sockerbetor i nämnd ordning gav en skördeökning jämfört med en ensidig växtföljd med enbart höstvete och sockerbetor eller jämfört med sekvensen raps-vete-betor.
För betsorten Rosalinda var ökningen 1,18 ton socker/ha i ledet med vete-raps före sockerbetorna jämfört med ledet där raps var förförfrukt och vete förfrukt. I jämförelse med ledet vete-vete före betor var ökningen mindre; 0,49 ton socker/ha (4 försök). För sorterna Cactus/Julietta gav motsvarande jämförelse ännu större skördeökning; 1,66 ton socker/ha för vete-raps jämfört med raps-vete före betor. Andra effekter var ett högre blåtal i betorna i de led där det ingått höstraps, jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden. Blåtalet var högst och sockerhalten lägst i ledet där höstraps var förfrukt till betorna.
I växtföljden med upprepad odling av oljerättika som mellangröda fanns det en tendens till skördeökning i ledet med mellangröda jämfört med utan (relativtal mellan 101 och 104 beroende på betsort). Penetrationsmotstånd i jorden var något lägre i växtföljden med oljerättika än i växtföljden utan För att en mellangröda av oljerättika ska kunna ha någon positiv inverkan på bördighet krävs att den sås i tid och även gödslas. Med tanke på fånggrödeersättning gödslades inte oljerättikan i två av försök.
Fler slutsatser kommer att kunna dras efter att det sista betåret har genomförts 2013, då också en slutrapport görs för alla sex försöken.
Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer