Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effekter av samspel mellan förfrukt och bearbetningssystem på patogena svampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0633195
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 25 februari 2015
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: goran.bergkvist@vpe.slu.se
Telefon: 018-692910
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Syftet var att bestämma hur förfruktseffekter beror av om växtrester plöjs ner eller bearbetas in ytligt och att utreda stråbas- och bladfläcksvamparnas betydelse för förfruktseffektens storlek. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes med och utan fungicidbehandling, dels efter plöjning, dels efter grund bearbetning. Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer efter ärt än efter höstvete. Effekterna på höstvetets tillväxt och avkastning uppstod tidigt och påverkade framförallt antalet plantor och ax per ytenhet. Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax genom att säkerställa att det finns tillräckligt med tillgängligt kväve under senare delen av stråskjutningen. Svamptrycket skiljer beroende på förfrukt, vilket kan leda till olika bekämpningsbehov, även om effekten av fungicidbehandling var ungefär lika i all led i våra försök.

Anpassa höstveteodlingen efter förfrukt
En stor del av förfruktseffekten på höstvete uppstår under höst, vinter och tidig vår. I många fall växer höstvetet bra i slutet av säsongen även efter en dålig förfrukt. Vi ville ta reda på hur förfrukten påverkar höstvetes tillväxt och utveckling och koppla detta till tillgången på kväve i markprofilen och förekomsten av olika sjukdomar för att med denna kunskap bättre förstå hur grödans skötsel ska anpassas efter förfrukt. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes dels efter nedplöjning av förfrukterna och harvning, dels efter grund bearbetning och sådd. För att få en uppfattning om effekten av svampsjukdomar genomfördes alla led med och utan svampbekämpning.

Höstvete sämsta förfrukten till höstvete
Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer kärna med ärt som förfrukt än med höstvete. Lin och vårraps var nästan lika bra som ärt. Korn och havre var något bättre än höstvete. Avkastningen var i genomsnitt ca 250 kg/ha större i de plöjda leden än i leden med endast ytlig bearbetning. Skillnaden var något större med stråsäd som förfrukt än med övriga förfrukter. Svampbekämpningen resulterade i ca 400 kg/ha mer höstvetekärna i stort sett oberoende av bearbetningssystem, trots att det fanns tecken på att svampsjukdomar var vanligare i leden med reducerad jordbearbetning och med stråsäd som förfrukt. Det fanns mer rotdödare i led med höstvete som förfrukt än med havre, vårraps eller ärt och Latitudbetningen i de svampbehandlade leden minskade angreppen något. Anmärkningsvärt är symptomen efter angrepp av bladfläcksvampen DTR var betydligt mer utbredda i obehandlat höstvete sått efter ytlig jordbearbetning och med höstvete som förfrukt än efter någon annan behandlingskombination.

Färre ax med stråsäd som förfrukt till höstvete
Den stora skillnaden mellan höstvete odlad med olika förfrukter syntes som väntat tidigt på säsongen. Fler höstveteplantor överlevde vintern när förfrukten var något annat än stråsäd, plantorna bestockade sig bättre och fler skott överlevde och bildade ax. Detta kan både bero på att skadegörare påverkade höstvetet mindre då förfrukten inte var stråsäd och på att tillgången på lättlösligt kväve i marken på hösten och tidigt på våren var större efter bra förfrukter. Mer oväntat var att antalet kärnor per ax var mindre efter de bra förfrukterna. Troligtvis beror detta på att konkurrensen i beståndet var större i dessa led. Vi hade valt att gödsla med en ganska restriktiv kvävegiva och troligtvis tog kvävet därför slut tidigare i led med bra förfrukter, under den period i utveckling hos höstvetet då antalet kärnor per ax bestäms. Med en större kvävegiva är det tänkbart att den goda förfruktens potential hade utnyttjats bättre.
Slutsatser
• Raps, lin och ärt är bättre förfrukter än stråsäd till höstvete
• Förfrukseffekter och jordbearbetningseffekter på höstvetets tillväxt och avkastning uppstår tidigt och påverkar framförallt antalet plantor och ax per ytenhet
• Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax eftersom mer kväve går åt vid produktion av många skott, vilket kan innebära ett ökat gödslingsbehov under senare delen av stråskjutningen
• Fungicidbehandlingar kan behöva anpassas till förfrukt

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress