Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effekter av samspel mellan förfrukt och bearbetningssystem på patogena svampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0633195
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 25 februari 2015
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: goran.bergkvist@vpe.slu.se
Telefon: 018-692910
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Syftet var att bestämma hur förfruktseffekter beror av om växtrester plöjs ner eller bearbetas in ytligt och att utreda stråbas- och bladfläcksvamparnas betydelse för förfruktseffektens storlek. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes med och utan fungicidbehandling, dels efter plöjning, dels efter grund bearbetning. Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer efter ärt än efter höstvete. Effekterna på höstvetets tillväxt och avkastning uppstod tidigt och påverkade framförallt antalet plantor och ax per ytenhet. Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax genom att säkerställa att det finns tillräckligt med tillgängligt kväve under senare delen av stråskjutningen. Svamptrycket skiljer beroende på förfrukt, vilket kan leda till olika bekämpningsbehov, även om effekten av fungicidbehandling var ungefär lika i all led i våra försök.

Anpassa höstveteodlingen efter förfrukt
En stor del av förfruktseffekten på höstvete uppstår under höst, vinter och tidig vår. I många fall växer höstvetet bra i slutet av säsongen även efter en dålig förfrukt. Vi ville ta reda på hur förfrukten påverkar höstvetes tillväxt och utveckling och koppla detta till tillgången på kväve i markprofilen och förekomsten av olika sjukdomar för att med denna kunskap bättre förstå hur grödans skötsel ska anpassas efter förfrukt. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes dels efter nedplöjning av förfrukterna och harvning, dels efter grund bearbetning och sådd. För att få en uppfattning om effekten av svampsjukdomar genomfördes alla led med och utan svampbekämpning.

Höstvete sämsta förfrukten till höstvete
Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer kärna med ärt som förfrukt än med höstvete. Lin och vårraps var nästan lika bra som ärt. Korn och havre var något bättre än höstvete. Avkastningen var i genomsnitt ca 250 kg/ha större i de plöjda leden än i leden med endast ytlig bearbetning. Skillnaden var något större med stråsäd som förfrukt än med övriga förfrukter. Svampbekämpningen resulterade i ca 400 kg/ha mer höstvetekärna i stort sett oberoende av bearbetningssystem, trots att det fanns tecken på att svampsjukdomar var vanligare i leden med reducerad jordbearbetning och med stråsäd som förfrukt. Det fanns mer rotdödare i led med höstvete som förfrukt än med havre, vårraps eller ärt och Latitudbetningen i de svampbehandlade leden minskade angreppen något. Anmärkningsvärt är symptomen efter angrepp av bladfläcksvampen DTR var betydligt mer utbredda i obehandlat höstvete sått efter ytlig jordbearbetning och med höstvete som förfrukt än efter någon annan behandlingskombination.

Färre ax med stråsäd som förfrukt till höstvete
Den stora skillnaden mellan höstvete odlad med olika förfrukter syntes som väntat tidigt på säsongen. Fler höstveteplantor överlevde vintern när förfrukten var något annat än stråsäd, plantorna bestockade sig bättre och fler skott överlevde och bildade ax. Detta kan både bero på att skadegörare påverkade höstvetet mindre då förfrukten inte var stråsäd och på att tillgången på lättlösligt kväve i marken på hösten och tidigt på våren var större efter bra förfrukter. Mer oväntat var att antalet kärnor per ax var mindre efter de bra förfrukterna. Troligtvis beror detta på att konkurrensen i beståndet var större i dessa led. Vi hade valt att gödsla med en ganska restriktiv kvävegiva och troligtvis tog kvävet därför slut tidigare i led med bra förfrukter, under den period i utveckling hos höstvetet då antalet kärnor per ax bestäms. Med en större kvävegiva är det tänkbart att den goda förfruktens potential hade utnyttjats bättre.
Slutsatser
• Raps, lin och ärt är bättre förfrukter än stråsäd till höstvete
• Förfrukseffekter och jordbearbetningseffekter på höstvetets tillväxt och avkastning uppstår tidigt och påverkar framförallt antalet plantor och ax per ytenhet
• Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax eftersom mer kväve går åt vid produktion av många skott, vilket kan innebära ett ökat gödslingsbehov under senare delen av stråskjutningen
• Fungicidbehandlingar kan behöva anpassas till förfrukt

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev