Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effekter av samspel mellan förfrukt och bearbetningssystem på patogena svampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0633195
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 25 februari 2015
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: goran.bergkvist@vpe.slu.se
Telefon: 018-692910
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Syftet var att bestämma hur förfruktseffekter beror av om växtrester plöjs ner eller bearbetas in ytligt och att utreda stråbas- och bladfläcksvamparnas betydelse för förfruktseffektens storlek. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes med och utan fungicidbehandling, dels efter plöjning, dels efter grund bearbetning. Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer efter ärt än efter höstvete. Effekterna på höstvetets tillväxt och avkastning uppstod tidigt och påverkade framförallt antalet plantor och ax per ytenhet. Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax genom att säkerställa att det finns tillräckligt med tillgängligt kväve under senare delen av stråskjutningen. Svamptrycket skiljer beroende på förfrukt, vilket kan leda till olika bekämpningsbehov, även om effekten av fungicidbehandling var ungefär lika i all led i våra försök.

Anpassa höstveteodlingen efter förfrukt
En stor del av förfruktseffekten på höstvete uppstår under höst, vinter och tidig vår. I många fall växer höstvetet bra i slutet av säsongen även efter en dålig förfrukt. Vi ville ta reda på hur förfrukten påverkar höstvetes tillväxt och utveckling och koppla detta till tillgången på kväve i markprofilen och förekomsten av olika sjukdomar för att med denna kunskap bättre förstå hur grödans skötsel ska anpassas efter förfrukt. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes dels efter nedplöjning av förfrukterna och harvning, dels efter grund bearbetning och sådd. För att få en uppfattning om effekten av svampsjukdomar genomfördes alla led med och utan svampbekämpning.

Höstvete sämsta förfrukten till höstvete
Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer kärna med ärt som förfrukt än med höstvete. Lin och vårraps var nästan lika bra som ärt. Korn och havre var något bättre än höstvete. Avkastningen var i genomsnitt ca 250 kg/ha större i de plöjda leden än i leden med endast ytlig bearbetning. Skillnaden var något större med stråsäd som förfrukt än med övriga förfrukter. Svampbekämpningen resulterade i ca 400 kg/ha mer höstvetekärna i stort sett oberoende av bearbetningssystem, trots att det fanns tecken på att svampsjukdomar var vanligare i leden med reducerad jordbearbetning och med stråsäd som förfrukt. Det fanns mer rotdödare i led med höstvete som förfrukt än med havre, vårraps eller ärt och Latitudbetningen i de svampbehandlade leden minskade angreppen något. Anmärkningsvärt är symptomen efter angrepp av bladfläcksvampen DTR var betydligt mer utbredda i obehandlat höstvete sått efter ytlig jordbearbetning och med höstvete som förfrukt än efter någon annan behandlingskombination.

Färre ax med stråsäd som förfrukt till höstvete
Den stora skillnaden mellan höstvete odlad med olika förfrukter syntes som väntat tidigt på säsongen. Fler höstveteplantor överlevde vintern när förfrukten var något annat än stråsäd, plantorna bestockade sig bättre och fler skott överlevde och bildade ax. Detta kan både bero på att skadegörare påverkade höstvetet mindre då förfrukten inte var stråsäd och på att tillgången på lättlösligt kväve i marken på hösten och tidigt på våren var större efter bra förfrukter. Mer oväntat var att antalet kärnor per ax var mindre efter de bra förfrukterna. Troligtvis beror detta på att konkurrensen i beståndet var större i dessa led. Vi hade valt att gödsla med en ganska restriktiv kvävegiva och troligtvis tog kvävet därför slut tidigare i led med bra förfrukter, under den period i utveckling hos höstvetet då antalet kärnor per ax bestäms. Med en större kvävegiva är det tänkbart att den goda förfruktens potential hade utnyttjats bättre.
Slutsatser
• Raps, lin och ärt är bättre förfrukter än stråsäd till höstvete
• Förfrukseffekter och jordbearbetningseffekter på höstvetets tillväxt och avkastning uppstår tidigt och påverkar framförallt antalet plantor och ax per ytenhet
• Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax eftersom mer kväve går åt vid produktion av många skott, vilket kan innebära ett ökat gödslingsbehov under senare delen av stråskjutningen
• Fungicidbehandlingar kan behöva anpassas till förfrukt

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev