Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1140095 |
Kategori: | Research program | Bioenergy |
Ansökningsår: | 2011 |
Datum för slutrapport: | 1 oktober 2014 |
Huvudsökande: | Nils-Erik Nordh |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Nils-Erik.Nordh@slu.se |
Telefon: | 018/672561 |
Studien är gjord i ett experiment med två uppbrytningsmetoder (ytlig och djupgående fräsning) för omställning från salixodling till spannmål, eller återplantering av salix. Vi har studerat om brytningsmetoden påverkar ogräsutvecklingen, ogräsflorans sammansättning och behovet av ogräsreglering i efterföljande grödor och om brytningsmetoden inverkar på grödornas avkastning. Dessutom studerades förekomsten av gamla salixrötter och dess inverkan på brukningen av marken. Vi fann inga skillnader mellan brytningsmetoderna med avseende på ogräsutveckling och behov av ogräskontroll. Salixodlingen innehöll fler ogräsarter än spannmålsodlingen. Kvarvarande salixrötter störde inte brukningen av marken utan bröts snabbt ned. Avkastningen i spannmål var densamma oavsett uppbrytningsmetod medan salixodlingen hade en bättre tillväxt om brytningen utförts med den djupgående fräsningen. Vi rekommenderar ytlig fräsning för brytning av en salixodling..
Titel
Effekter av uppbrytningsmetod i salixodling på behov av ogräskontroll samt på avkastning i efterföljande grödor.
Syfte
Den här studien utfördes i ett fältförsök 2009-2013 där en 25 år gammal salixodling hade brutits upp med två olika metoder, en ytlig fräsning av stubbarna och en mer djupgående fräsning där marken bearbetades ned till c:a 15 cm djup. Efter uppbrytning såddes ena halvan av fältet med spannmål och den andra halvan planterades med salix. Den första plöjningen i spannmålsrutorna gjordes först 2 år efter uppbrytningen för att låta salixrötterna få tid att brytas ned i marken. Syftet med projektet var att undersöka om sättet att bryta upp en salixodling hade någon effekt på ogräsutvecklingen åren efter uppbrytning och om det påverkade behovet av ogräsbekämpning i spannmål men även i salixodlingen. Dessutom ville vi se om uppbrytningsmetoden hade någon påverkan på spannmålsskördar och salixtillväxt. Vi studerade även hur mycket rötter från den gamla salixodlingen som fanns kvar i spannmålsrutorna efter plöjningen och om dessa påverkade jordbearbetningen.
Resultat
Ogräsutvecklingen i spannmål och salix skiljde sig åt men var oberoende av uppbrytningsmetod och behovet av ogräskontroll i båda grödorna var liknande det som när salix och spannmål odlas efter andra grödor. I salix påträffades ett större antal ogräsarter än i spannmål vilket tyder på att en salixodling i åkerlandskapet kan vara gynnsam för den biologiska mångfalden. Salixplantor från den gamla odlingen förekom som ogräs i den nya salixodlingen och de plantor som etablerade sig i radmellanrummet kan bli ett hinder för t.ex. skördemaskiner. Överlevande salixplantor i spannmålsrutorna försvann dock redan första året i samband med tallriksharvning och tröskning.
Avkastningen i spannmål påverkades inte av brytningsmetod. Tillväxten i salixodlingen var dock högre redan under planteringsåret i den del av försöket som bröts med den djupgående metoden där markbearbetning skedde ned till 15 cm djup. Vid planteringen var marken extremt torr och vi kunde inte få ned sticklingarna tillräcklig djup i det ytfrästa ledet. Under normala planteringsförhållanden på våren uppkommer inte detta problem.
Den ytliga uppbrytningsmetoden lämnade fler långa rötter kvar på markytan första året efter plöjning. Året efter var dock mängden långa rötter densamma för de båda metoderna och rötterna utgjorde inte något hinder för harvning, sådd eller tröskning.
Slutsats och råd till näringen
Vi rekommenderar ytlig brytning för avslutande av en gammal salixodling eftersom det i tidigare studier visats att denna metod är tids- och bränsleeffektivt, och att vi i denna studie funnit att det inte fanns några skillnader mellan uppbrytningsmetoderna vad gäller ogräsets utveckling och avkastning i spannmål. I det fall en ny salixodling ska etableras efter salix kan det vara lämpligt att odla spannmål eller vall några år innan salix planteras igen, dels för att bli av med överlevande plantor från den gamla salixodlingen och dels för att kunna bekämpa ogräs innan plantering.
Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer