Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1140095 |
Kategori: | Research program | Bioenergy |
Ansökningsår: | 2011 |
Datum för slutrapport: | 1 oktober 2014 |
Huvudsökande: | Nils-Erik Nordh |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Nils-Erik.Nordh@slu.se |
Telefon: | 018/672561 |
Studien är gjord i ett experiment med två uppbrytningsmetoder (ytlig och djupgående fräsning) för omställning från salixodling till spannmål, eller återplantering av salix. Vi har studerat om brytningsmetoden påverkar ogräsutvecklingen, ogräsflorans sammansättning och behovet av ogräsreglering i efterföljande grödor och om brytningsmetoden inverkar på grödornas avkastning. Dessutom studerades förekomsten av gamla salixrötter och dess inverkan på brukningen av marken. Vi fann inga skillnader mellan brytningsmetoderna med avseende på ogräsutveckling och behov av ogräskontroll. Salixodlingen innehöll fler ogräsarter än spannmålsodlingen. Kvarvarande salixrötter störde inte brukningen av marken utan bröts snabbt ned. Avkastningen i spannmål var densamma oavsett uppbrytningsmetod medan salixodlingen hade en bättre tillväxt om brytningen utförts med den djupgående fräsningen. Vi rekommenderar ytlig fräsning för brytning av en salixodling..
Titel
Effekter av uppbrytningsmetod i salixodling på behov av ogräskontroll samt på avkastning i efterföljande grödor.
Syfte
Den här studien utfördes i ett fältförsök 2009-2013 där en 25 år gammal salixodling hade brutits upp med två olika metoder, en ytlig fräsning av stubbarna och en mer djupgående fräsning där marken bearbetades ned till c:a 15 cm djup. Efter uppbrytning såddes ena halvan av fältet med spannmål och den andra halvan planterades med salix. Den första plöjningen i spannmålsrutorna gjordes först 2 år efter uppbrytningen för att låta salixrötterna få tid att brytas ned i marken. Syftet med projektet var att undersöka om sättet att bryta upp en salixodling hade någon effekt på ogräsutvecklingen åren efter uppbrytning och om det påverkade behovet av ogräsbekämpning i spannmål men även i salixodlingen. Dessutom ville vi se om uppbrytningsmetoden hade någon påverkan på spannmålsskördar och salixtillväxt. Vi studerade även hur mycket rötter från den gamla salixodlingen som fanns kvar i spannmålsrutorna efter plöjningen och om dessa påverkade jordbearbetningen.
Resultat
Ogräsutvecklingen i spannmål och salix skiljde sig åt men var oberoende av uppbrytningsmetod och behovet av ogräskontroll i båda grödorna var liknande det som när salix och spannmål odlas efter andra grödor. I salix påträffades ett större antal ogräsarter än i spannmål vilket tyder på att en salixodling i åkerlandskapet kan vara gynnsam för den biologiska mångfalden. Salixplantor från den gamla odlingen förekom som ogräs i den nya salixodlingen och de plantor som etablerade sig i radmellanrummet kan bli ett hinder för t.ex. skördemaskiner. Överlevande salixplantor i spannmålsrutorna försvann dock redan första året i samband med tallriksharvning och tröskning.
Avkastningen i spannmål påverkades inte av brytningsmetod. Tillväxten i salixodlingen var dock högre redan under planteringsåret i den del av försöket som bröts med den djupgående metoden där markbearbetning skedde ned till 15 cm djup. Vid planteringen var marken extremt torr och vi kunde inte få ned sticklingarna tillräcklig djup i det ytfrästa ledet. Under normala planteringsförhållanden på våren uppkommer inte detta problem.
Den ytliga uppbrytningsmetoden lämnade fler långa rötter kvar på markytan första året efter plöjning. Året efter var dock mängden långa rötter densamma för de båda metoderna och rötterna utgjorde inte något hinder för harvning, sådd eller tröskning.
Slutsats och råd till näringen
Vi rekommenderar ytlig brytning för avslutande av en gammal salixodling eftersom det i tidigare studier visats att denna metod är tids- och bränsleeffektivt, och att vi i denna studie funnit att det inte fanns några skillnader mellan uppbrytningsmetoderna vad gäller ogräsets utveckling och avkastning i spannmål. I det fall en ny salixodling ska etableras efter salix kan det vara lämpligt att odla spannmål eller vall några år innan salix planteras igen, dels för att bli av med överlevande plantor från den gamla salixodlingen och dels för att kunna bekämpa ogräs innan plantering.