Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1033012 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 23 september 2014 |
Huvudsökande: | Helena Aronsson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | helena.aronsson@slu.se |
Telefon: | 018-672466 |
Målet var att utveckla strategier för integrerad kvickrotsbekämpning. Ytlig jordbearbetning testades i kombinationer med upprepad avslagning under hösten samt med av insådd mellangröda. Studier bedrevs i 2-åriga fältförsök under 2011-2013 i Uppland, Västmanland, Halland och Skåne, varav ett med utlakningsmätningar. Behandlingarnas effekt på kvickroten bestämdes genom att mäta skottdensitet samt biomassa ovan och under jord. Resultaten visar att en ytlig bearbetning vid skörd, kan vara lika effektiv som upprepad bearbetning, samtidigt som kväveutlakningen minskas. Fånggröda av gräs-klöverblandning i kombination med upprepad putsning kan dämpa uppförökningen av kvickrot och dessutom ge en positiv efterverkanseffekt. Fånggrödan, även i kombination med radhackning och putsning, minskade utlakningen av kväve, men inte av fosfor. Effekterna på kvickrotsförekomsten var små av putsning och fånggröda, men kan bli viktiga redskap i utveckling av odlingssystem med integrerad bekämpning.
Projektet, som utfördes inom ett doktorandprojekt, hade som mål att utveckla hållbara strategier för kvickrotsbekämpning utan användning av kemiska bekämpningsmedel och med samtidigt begränsat växtnäringsläckage och reducerad energiåtgång. Utöver ytlig jordbearbetning med pinn- eller gåsfotskultivator testades kombinationer av ytterligare två olika alternativa bekämpningsmetoder; utarmning av kvickroten genom upprepad avslagning under hösten samt utnyttjande av konkurrens med hjälp av insådd mellangröda, som också förväntades ha en funktion som fånggröda mot näringsläckage. Studier bedrevs i 2-åriga fältförsök under 2011-2013 i Uppland, Västmanland, Halland och Skåne på olika jordarter. I Halland undersöktes olika behandlingars effekt på kväve- och fosforutlakningen i ett specialdränerat utlakningsförsök, där några av leden från övriga försök ingick, samt ett led med kombination av fånggröda i raden och radhackning. Behandlingarnas effekt på kvickroten bestämdes genom att mäta skottdensitet samt biomassa ovan och under jord.
Stubbearbetning följt av plöjning är, som tidigare känt, effektivt för kontroll av kvickrot, men resultaten visar att en enstaka tidsoptimerad ytlig bearbetning med pinnkultivator, dvs direkt vid skörd, kan vara lika effektiv som upprepad bearbetning. En rekommendation kan därmed vara att avvakta med en ytterligare bearbetning utifrån hur kvickroten utvecklas under hösten. En enstaka stubbearbetning gav dessutom upphov till lägre kväveutlakning än två, men fosforutlakningen påverkades inte. Fosforutlakningen ökade inte av stubbearbetning över huvud taget jämfört med orörd mark eller mark bevuxen med fånggröda under hösten, till skillnad från kväveutlakningen.
Resultaten visade att fånggröda i kombination med upprepad putsning dämpar uppförökningen av kvickrot, men för att få en påtaglig effekt behöver fånggrödan vara kraftigare än vad som uppnåddes i de aktuella försöken. Resultaten visade att inblandning av gräs är viktigt för konkurrensförhållandena och att en blandning av rödklöver med engelskt rajgräs dessutom gav dessutom en positiv efterverkanseffekt. Fånggrödan har samtidigt en god effekt mot kväveutlakning, och kunde i försöken kombineras med upprepad radhackning mellan raderna, utan att påtagligt minska fånggrödans läckagedämpande förmåga. Fånggröda med två putsningar under hösten fungerade bra vad gällde kväveläckage, men att lämna växtmaterial på markytan ökar risken för fosforläckage något, vilket också visade sig i denna studie, under ett av åren.
Överlag var effekterna på kvickrotsförekomsten små av putsning och fånggröda, och endast under ett av åren kvarstod de i form av minskade mängder kvickrotsrhizom efter skörd av grödan. Det berodde delvis på att fånggrödorna var relativt svagväxande i försöken. Slutsatsen är att odlingssystem med fånggrödor, putsning och begränsad bearbetning har en potential att bidra till kvickrotskontroll och kan bli betydelsefulla delar i utveckling av odlingssystem med integrerad bekämpning av kvickrot.
Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer