Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1340004
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 13 juli 2015
Huvudsökande: Sara Nilsson
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: sara.nilsson@vxa.se
Telefon: ?
Medsökande: Rebecka Jönsson
Medsökande: Knut-Håkan Jepsson
Beviljade medel: 462 000 SEK

Anaerobic digestion of manure includes handling large amounts of water that does not generate methane. In this project we want to investigate how the cost for transportation of manure to a biogas plant can be reduced and the production of methane in a biogas reactor can increase, by utilizing the manure's natural ability to separate and form sediments, a liquid middle fraction and a floating crust. The project includes analysis of manure from different fractions in slurry tanks, digestion of various factions, visits to Danish farmers using passive separation and a workshop with Swedish farmers and representatives from biogas plants. The project will result in a method for utilizing the passive separation of manure to reduce transportation costs and increase the methane yield in the biogas reactors. The method will be evaluated economically.

Vid biogasrötning av flytgödsel hanteras stora mängder vatten som inte genererar någon metan. Vi vill se om man kan minska transportkostnader och öka metanutbytet vid rötning av flytgödsel genom att utnyttja gödselns benägenhet att separera och bilda bottensediment, tunnflytande mellanfraktion samt svämtäcke. Projektet omfattar analyser i flytgödselbehållare, provrötning av olika fraktioner, besök hos danska lantbrukare som utnyttjar passiv separering och en workshop med svenska lantbrukare och representanter för maskinstationer och biogasanläggningar. Projektet ska resultera i en metod för att utnyttja gödselns passiva separering för att minska transportkostnader och öka metanutbytet i reaktorerna. Metoden ska vara ekonomiskt utvärderad.

Projektet har undersökt hur metanpotentialen och näringsämnen fördelar sig i en icke omrörd gödsel från gris respektive nötkreatur. Projektet visade att:
Gödseln i flytgödselbehållarna hade självseparerat när den stått orörd i 6 veckor.
Svämtäcke och bottensats innehöll mellan 20-60% av fosforn i behållarna. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvolymen.
Självseparering av gödseln i flytgödselbehållaren är en intressant metod att optimera användningen av olika näringsämnen samt att minska mängden vatten in till central biogasanläggning.
Genom att ersätta flytgödsel med självseparerad gödsel kan metanproduktionen per rötkammarvolym öka.
Det finns flera möjliga och enkla tekniker för att utnyttja gödselns självseparerande egenskaper.

Utnyttja gödselns naturliga separering för effektivare näring och biogasproduktion
av Sara B Nilsson (Hushållningssällskapet), Rebecka Asplund (Växa Sverige) och Knut-Håkan Jeppson (SLU)

Genom att utnyttja grisgödselns självseparerande egenskap kan vi få två fraktioner med olika näringsinnehåll och metanpotential i en gödselbrunn: svämtäcke/bottensediment och gödselvätska. Ammoniumkväve och kalium fördelar sig jämnt i vätskan, medan svämtäcke och bottensediment innehåller mer fosfor och organiskt material. Den tjockare fraktionens metanpotential är minst dubbelt så stor jämfört med gödselvätskan.
Gödsel skiktar sig ofta i gödselbrunnen och inför spridning är det många som rör om i brunnarna. Frågan är, vad får vi för näringsinnehåll i de olika gödselskikten om vi inte rör om? I projektet undersöktes bl. a fördelningen av näringsämnen i grisgödsel och kogödsel som stått orörd under minst sex veckor. Därefter togs gödselprover på olika djup i behållarna som sedan analyserades på både näringsinnehåll och metanpotential.

Homogen kogödsel
Analyserna visade att fastän nötgödseln hade stått orörd i cirka två månader, så hade den inte skiktat sig-sånär som på bildandet av ett svämtäcke. Svämtäcket var massivt (60-70 cm), men hade en låg halt av torrsubstans: 12%. Under svämtäcket, i skikt mitten och botten, var alla näringsämnena ganska jämnt fördelade i hela gödselbrunnen. Slutsatsen blir att det inför spridning av gödseln räcker med att bryta svämtäcket och sedan krävs det ofta inte mer omrörning. För en del företagare finns det därför diesel att spara genom att röra om mindre, medan andra redan har denna strategi.

”Tunn” gödsel var rik på näring
Grisgödseln skiktade sig mer effektivt än nötgödseln. Där gödseln var tjockare, i bottensedimentet och i eventuellt svämtäcke, fanns merparten av fosforn. När det inte fanns något svämtäcke var merparten av gödselns fosfor i bottensedimentet. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvätskan. I svämtäcket var halten kalium och ammoniumkväve något lägre, vilket beror på att vattenhalten var lägre där. Intressant att notera var att halten ammoniumkväve och kalium var oväntat hög i vad som upplevdes en tunn och blaskig gödsel!

Svämtäcke med hög potential
Metanpotentialen i gödseln var hög när halten TS var hög. Metanpotentialen var mer än tre gånger så hög i svämtäcket (m3 biogas/m3 våt volym gödsel) i gödseln från en integrerad grisproduktion jämfört med gödselvätskan under svämtäcket.

Passar höga markvärden
Det kan vara intressant vid flera tillfällen att använda sig av passivt separerad grisgödsel.
1. Gårdar med höga fosforhalter i marken nära gårdscentrat. På dessa marker är det inte alltid näringsmässigt motiverat att tillföra fosfor. Genom att använda vätskefraktionen i en separerad grisgödsel kan stallgödseln täcka stora delar eller hela grödans kväve- och kaliumbehov utan att fosforgivan överskrids, beroende på halten av fosfor i den tunna fraktionen.
2. Gårdar med spridningsarealer långt bort. Genom att köra en mer koncentrerad gödsel behöver du inte köra lika många lass för att transportera bort samma mängd fosfor, vilket ger billigare transporter.
3. Gårdar som säljer gödsel. Kanske kan du få bättre betalt för en gödsel med ett högre fosforinnehåll? Eller kanske får du bättre betalt för en gödsel med ett lågt fosforinnehåll?
4. Biogasanläggningar med stor tillgång till stallgödsel. Finns det ett överskott på stallgödsel, kan anläggningen välja att hämta den mesta energirika gödseln och på så sätt utnyttja rötkammaren bättre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress