Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1340004
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 13 juli 2015
Huvudsökande: Sara Nilsson
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: sara.nilsson@vxa.se
Telefon: ?
Medsökande: Rebecka Jönsson
Medsökande: Knut-Håkan Jepsson
Beviljade medel: 462 000 SEK

Anaerobic digestion of manure includes handling large amounts of water that does not generate methane. In this project we want to investigate how the cost for transportation of manure to a biogas plant can be reduced and the production of methane in a biogas reactor can increase, by utilizing the manure's natural ability to separate and form sediments, a liquid middle fraction and a floating crust. The project includes analysis of manure from different fractions in slurry tanks, digestion of various factions, visits to Danish farmers using passive separation and a workshop with Swedish farmers and representatives from biogas plants. The project will result in a method for utilizing the passive separation of manure to reduce transportation costs and increase the methane yield in the biogas reactors. The method will be evaluated economically.

Vid biogasrötning av flytgödsel hanteras stora mängder vatten som inte genererar någon metan. Vi vill se om man kan minska transportkostnader och öka metanutbytet vid rötning av flytgödsel genom att utnyttja gödselns benägenhet att separera och bilda bottensediment, tunnflytande mellanfraktion samt svämtäcke. Projektet omfattar analyser i flytgödselbehållare, provrötning av olika fraktioner, besök hos danska lantbrukare som utnyttjar passiv separering och en workshop med svenska lantbrukare och representanter för maskinstationer och biogasanläggningar. Projektet ska resultera i en metod för att utnyttja gödselns passiva separering för att minska transportkostnader och öka metanutbytet i reaktorerna. Metoden ska vara ekonomiskt utvärderad.

Projektet har undersökt hur metanpotentialen och näringsämnen fördelar sig i en icke omrörd gödsel från gris respektive nötkreatur. Projektet visade att:
Gödseln i flytgödselbehållarna hade självseparerat när den stått orörd i 6 veckor.
Svämtäcke och bottensats innehöll mellan 20-60% av fosforn i behållarna. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvolymen.
Självseparering av gödseln i flytgödselbehållaren är en intressant metod att optimera användningen av olika näringsämnen samt att minska mängden vatten in till central biogasanläggning.
Genom att ersätta flytgödsel med självseparerad gödsel kan metanproduktionen per rötkammarvolym öka.
Det finns flera möjliga och enkla tekniker för att utnyttja gödselns självseparerande egenskaper.

Utnyttja gödselns naturliga separering för effektivare näring och biogasproduktion
av Sara B Nilsson (Hushållningssällskapet), Rebecka Asplund (Växa Sverige) och Knut-Håkan Jeppson (SLU)

Genom att utnyttja grisgödselns självseparerande egenskap kan vi få två fraktioner med olika näringsinnehåll och metanpotential i en gödselbrunn: svämtäcke/bottensediment och gödselvätska. Ammoniumkväve och kalium fördelar sig jämnt i vätskan, medan svämtäcke och bottensediment innehåller mer fosfor och organiskt material. Den tjockare fraktionens metanpotential är minst dubbelt så stor jämfört med gödselvätskan.
Gödsel skiktar sig ofta i gödselbrunnen och inför spridning är det många som rör om i brunnarna. Frågan är, vad får vi för näringsinnehåll i de olika gödselskikten om vi inte rör om? I projektet undersöktes bl. a fördelningen av näringsämnen i grisgödsel och kogödsel som stått orörd under minst sex veckor. Därefter togs gödselprover på olika djup i behållarna som sedan analyserades på både näringsinnehåll och metanpotential.

Homogen kogödsel
Analyserna visade att fastän nötgödseln hade stått orörd i cirka två månader, så hade den inte skiktat sig-sånär som på bildandet av ett svämtäcke. Svämtäcket var massivt (60-70 cm), men hade en låg halt av torrsubstans: 12%. Under svämtäcket, i skikt mitten och botten, var alla näringsämnena ganska jämnt fördelade i hela gödselbrunnen. Slutsatsen blir att det inför spridning av gödseln räcker med att bryta svämtäcket och sedan krävs det ofta inte mer omrörning. För en del företagare finns det därför diesel att spara genom att röra om mindre, medan andra redan har denna strategi.

”Tunn” gödsel var rik på näring
Grisgödseln skiktade sig mer effektivt än nötgödseln. Där gödseln var tjockare, i bottensedimentet och i eventuellt svämtäcke, fanns merparten av fosforn. När det inte fanns något svämtäcke var merparten av gödselns fosfor i bottensedimentet. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvätskan. I svämtäcket var halten kalium och ammoniumkväve något lägre, vilket beror på att vattenhalten var lägre där. Intressant att notera var att halten ammoniumkväve och kalium var oväntat hög i vad som upplevdes en tunn och blaskig gödsel!

Svämtäcke med hög potential
Metanpotentialen i gödseln var hög när halten TS var hög. Metanpotentialen var mer än tre gånger så hög i svämtäcket (m3 biogas/m3 våt volym gödsel) i gödseln från en integrerad grisproduktion jämfört med gödselvätskan under svämtäcket.

Passar höga markvärden
Det kan vara intressant vid flera tillfällen att använda sig av passivt separerad grisgödsel.
1. Gårdar med höga fosforhalter i marken nära gårdscentrat. På dessa marker är det inte alltid näringsmässigt motiverat att tillföra fosfor. Genom att använda vätskefraktionen i en separerad grisgödsel kan stallgödseln täcka stora delar eller hela grödans kväve- och kaliumbehov utan att fosforgivan överskrids, beroende på halten av fosfor i den tunna fraktionen.
2. Gårdar med spridningsarealer långt bort. Genom att köra en mer koncentrerad gödsel behöver du inte köra lika många lass för att transportera bort samma mängd fosfor, vilket ger billigare transporter.
3. Gårdar som säljer gödsel. Kanske kan du få bättre betalt för en gödsel med ett högre fosforinnehåll? Eller kanske får du bättre betalt för en gödsel med ett lågt fosforinnehåll?
4. Biogasanläggningar med stor tillgång till stallgödsel. Finns det ett överskott på stallgödsel, kan anläggningen välja att hämta den mesta energirika gödseln och på så sätt utnyttja rötkammaren bättre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev