Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1340004
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 13 juli 2015
Huvudsökande: Sara Nilsson
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: sara.nilsson@vxa.se
Telefon: ?
Medsökande: Rebecka Jönsson
Medsökande: Knut-Håkan Jepsson
Beviljade medel: 462 000 SEK

Anaerobic digestion of manure includes handling large amounts of water that does not generate methane. In this project we want to investigate how the cost for transportation of manure to a biogas plant can be reduced and the production of methane in a biogas reactor can increase, by utilizing the manure's natural ability to separate and form sediments, a liquid middle fraction and a floating crust. The project includes analysis of manure from different fractions in slurry tanks, digestion of various factions, visits to Danish farmers using passive separation and a workshop with Swedish farmers and representatives from biogas plants. The project will result in a method for utilizing the passive separation of manure to reduce transportation costs and increase the methane yield in the biogas reactors. The method will be evaluated economically.

Vid biogasrötning av flytgödsel hanteras stora mängder vatten som inte genererar någon metan. Vi vill se om man kan minska transportkostnader och öka metanutbytet vid rötning av flytgödsel genom att utnyttja gödselns benägenhet att separera och bilda bottensediment, tunnflytande mellanfraktion samt svämtäcke. Projektet omfattar analyser i flytgödselbehållare, provrötning av olika fraktioner, besök hos danska lantbrukare som utnyttjar passiv separering och en workshop med svenska lantbrukare och representanter för maskinstationer och biogasanläggningar. Projektet ska resultera i en metod för att utnyttja gödselns passiva separering för att minska transportkostnader och öka metanutbytet i reaktorerna. Metoden ska vara ekonomiskt utvärderad.

Projektet har undersökt hur metanpotentialen och näringsämnen fördelar sig i en icke omrörd gödsel från gris respektive nötkreatur. Projektet visade att:
Gödseln i flytgödselbehållarna hade självseparerat när den stått orörd i 6 veckor.
Svämtäcke och bottensats innehöll mellan 20-60% av fosforn i behållarna. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvolymen.
Självseparering av gödseln i flytgödselbehållaren är en intressant metod att optimera användningen av olika näringsämnen samt att minska mängden vatten in till central biogasanläggning.
Genom att ersätta flytgödsel med självseparerad gödsel kan metanproduktionen per rötkammarvolym öka.
Det finns flera möjliga och enkla tekniker för att utnyttja gödselns självseparerande egenskaper.

Utnyttja gödselns naturliga separering för effektivare näring och biogasproduktion
av Sara B Nilsson (Hushållningssällskapet), Rebecka Asplund (Växa Sverige) och Knut-Håkan Jeppson (SLU)

Genom att utnyttja grisgödselns självseparerande egenskap kan vi få två fraktioner med olika näringsinnehåll och metanpotential i en gödselbrunn: svämtäcke/bottensediment och gödselvätska. Ammoniumkväve och kalium fördelar sig jämnt i vätskan, medan svämtäcke och bottensediment innehåller mer fosfor och organiskt material. Den tjockare fraktionens metanpotential är minst dubbelt så stor jämfört med gödselvätskan.
Gödsel skiktar sig ofta i gödselbrunnen och inför spridning är det många som rör om i brunnarna. Frågan är, vad får vi för näringsinnehåll i de olika gödselskikten om vi inte rör om? I projektet undersöktes bl. a fördelningen av näringsämnen i grisgödsel och kogödsel som stått orörd under minst sex veckor. Därefter togs gödselprover på olika djup i behållarna som sedan analyserades på både näringsinnehåll och metanpotential.

Homogen kogödsel
Analyserna visade att fastän nötgödseln hade stått orörd i cirka två månader, så hade den inte skiktat sig-sånär som på bildandet av ett svämtäcke. Svämtäcket var massivt (60-70 cm), men hade en låg halt av torrsubstans: 12%. Under svämtäcket, i skikt mitten och botten, var alla näringsämnena ganska jämnt fördelade i hela gödselbrunnen. Slutsatsen blir att det inför spridning av gödseln räcker med att bryta svämtäcket och sedan krävs det ofta inte mer omrörning. För en del företagare finns det därför diesel att spara genom att röra om mindre, medan andra redan har denna strategi.

”Tunn” gödsel var rik på näring
Grisgödseln skiktade sig mer effektivt än nötgödseln. Där gödseln var tjockare, i bottensedimentet och i eventuellt svämtäcke, fanns merparten av fosforn. När det inte fanns något svämtäcke var merparten av gödselns fosfor i bottensedimentet. De vattenlösliga näringsämnena kalium och ammoniumkväve fördelade sig jämnt i hela gödselvätskan. I svämtäcket var halten kalium och ammoniumkväve något lägre, vilket beror på att vattenhalten var lägre där. Intressant att notera var att halten ammoniumkväve och kalium var oväntat hög i vad som upplevdes en tunn och blaskig gödsel!

Svämtäcke med hög potential
Metanpotentialen i gödseln var hög när halten TS var hög. Metanpotentialen var mer än tre gånger så hög i svämtäcket (m3 biogas/m3 våt volym gödsel) i gödseln från en integrerad grisproduktion jämfört med gödselvätskan under svämtäcket.

Passar höga markvärden
Det kan vara intressant vid flera tillfällen att använda sig av passivt separerad grisgödsel.
1. Gårdar med höga fosforhalter i marken nära gårdscentrat. På dessa marker är det inte alltid näringsmässigt motiverat att tillföra fosfor. Genom att använda vätskefraktionen i en separerad grisgödsel kan stallgödseln täcka stora delar eller hela grödans kväve- och kaliumbehov utan att fosforgivan överskrids, beroende på halten av fosfor i den tunna fraktionen.
2. Gårdar med spridningsarealer långt bort. Genom att köra en mer koncentrerad gödsel behöver du inte köra lika många lass för att transportera bort samma mängd fosfor, vilket ger billigare transporter.
3. Gårdar som säljer gödsel. Kanske kan du få bättre betalt för en gödsel med ett högre fosforinnehåll? Eller kanske får du bättre betalt för en gödsel med ett lågt fosforinnehåll?
4. Biogasanläggningar med stor tillgång till stallgödsel. Finns det ett överskott på stallgödsel, kan anläggningen välja att hämta den mesta energirika gödseln och på så sätt utnyttja rötkammaren bättre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress