Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat - en pilotstudie

Sammanfattning av slutrapport
I studien har förutsättningarna för att kunna öka effektiviteten i gårdsbaserad biogasframställning där flytgödsel används som huvudråvara undersökts. Uppgifter om djurantal och flytgödselproduktion på fyra olika gårdar med mjölkkor har samlats in. Prover på flytgödseln har tagits och gödselns sammansättning har analyserats genom att ta fram gödselns torrsubstanshalt.

Genom att leda den flytgödsel som produceras direkt till en biogasanläggning utan att späda ut den med diskvatten och spolvatten som vanligtvis görs kan rötkammarvolymen minskas med oförändrad biogasproduktion genom att torrsubstanshalten hos gödseln blir högre. Studien visar att en höjning av torrsubstansen hos flytgödseln på de studerade gårdarna med 1,8 till 3,4 procentenheter är möjlig.

Genom att bygga en mindre rötkammare kan investeringskostnaderna för en biogasanläggning på gårdarna i studien minskas med 11020 till 25590 euro. Dessutom minskar energiåtgången för uppvärmning när rötkammaren kan göras mindre.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vid biogasproduktion är gasutbytet beräknat som gasproduktion per mängd substrat en viktig faktor. Därför är det intressant att undersöka hur gasutbytet kan förbättras. Genom att styra inblandningen av de olika produkterna som vanligtvis ingår i flytgödsel med syfte att höja gödselns torrsubstanshalt kan gasutbytet förbättras. Behovet av rötkammarvolym kommer då att minska vilket innebär lägre investeringkostnader.

I studiens första del har produktionsuppgifter från fyra stycken mjölkgårdar med lösdrift att samlas in. Både gårdar med automatisk och manuell mjölkning har ingått bland försöksgårdarna för att få objekt med olika produktionsförhållanden. Antalet mjölkkor på de studerade gårdarna har varierat från 70 till 120.

På varje gård har tagits väl blandade gödselprov från skrapgång/tvärkulvert eller pumpbrunn. Dessa prov om ca 1 liter används för bestämning av gödselns torrsubstans (ts). För spol- och diskvatten från mjölkrum och mjölkningsavdelningar där mängder eller volymer kan vara svåra att mäta eller uppskatta kommer schablonvärden att användas. Med ledning av uppgifterna om antalet mjölkkor och mjölkavkastning har den årliga gödselproduktionen beräknats.

Genom att räkna bort mängderna av disk- och spolvatten som i vanliga fall späder ut flytgödseln kan man få fram hur mycket som flytgödselns torrsubstanshalt ökar. Detta värde kan man sedan sätta in i en biogaskalkyl för att få fram hur mycket mindre som rötkammaren kan byggas med bibehållen gasproduktion. Genom att bygga en mindre rötkammare kan pengar sparas vid byggnationen. En mindre rötkammare kommer dessutom att spara energi genom att energibehovet för uppvärmning av rötkammaren minskar.

På de studerade gårdarna skulle torrsubstanshalterna för flygödseln kunna höjas med 1,8 till 2,7 procentenheter. Rötkammarvolymerna skulle då kunna minskas med 29 till 54 kubikmeter vilket beräknas ge 11020 till 25590 euro i lägre investeringkostnader.