Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivare utnyttjande av energi och kapital på mjölkgården genom integrerad mjölkkylning och bostadsuppvärmning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940300
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 11 september 2012
Huvudsökande: Ola Pettersson
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: ola.pettersson@jti.se
Telefon: 010-516 69 47
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Denna rapport beskriver alternativa användningsområden för spillvärmen från en mjölkkylutrustning, som alternativ till att fläkta bort energin.
Det är alltid lönsamt att sänka temperaturen i mjölken så mycket som möjligt genom förkylning av mjölken före mjölktanken eftersom det spar både elenergi och gör att mindre kyleffekt krävs.
Kylningen av mjölken avger tillräckligt med energi för att klara djurstallets behov av uppvärmning av till exempel personalrum och andra varma avdelningar, samt räcker även till att förvärma tappvarmvatten i alla studerade gårdsstorlekar.
Det krävs 1 500 m3 mjölk per år för att klara hela årsbehovet av energi för värme och varmvatten för en medelbostad i Sverige. Det krävs mera mjölk om bostaden är äldre, större eller ligger i norra Sverige.
Förlusterna i värmekulverten till bostadshuset är inte försumbara och måste finnas med i bedömningen av om det är lönsamt att utnyttja överskottsvärme från kyl¬maskinen till värme och varmvatten i bostaden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Föreliggande rapport tar upp frågan hur överskottsvärme, som bildas vid en mjölkkylanläggning på ett lantbruk, kan tillvaratas på effektivast vis.

Tidigare genomförda undersökningar har visat att energianvändningen i mjölk¬produktionen uppskattats till mellan 0,125 och 0,33 kWh/kg mjölk på svenska mjölk¬¬företag. Den angivna energimängden avser energi som förbrukas inom gården. Energi för till exempel skörd och utkörning av gödsel till fält är ej inklu¬derad. Energianvändningen resulterar ofta i en energiomvandling där det produ¬ceras en stor mängd lågtempererad spillvärme. Denna lågtempererade spillvärme är i många fall svår att både fånga upp och att finna avsättning för.
Vid mjölkkylning skall man i första hand beakta att via en effektiv så kallad förkylning av mjölken kan man undvika att så mycket förluster skapas genom att kylkompressorn behöver arbeta mindre. Ett relativt enkelt sätt är att förkyla mjölken genom att låta den möta inkommande kallt vatten i en värmeväxlare. Vid god tillgång till kallt vatten kan mjölkens temperatur sänkas avsevärt.
Fördelen är att kylkompressorn används mindre vilket sparar elenergi och att temperaturen i kyltanken inte varierar lika mycket vilket är positivt för mjölkkvalitén. Temperaturhöjningen som uppkommer i det ingående kallvattnet kan utnyttjas på flera vis. Ett sätt är att förvärma dricksvattnet till korna. Sådana system fungerar bra då dricksvattenförbrukning och mjölkproduktion håller rimligt konstanta flöden till exempel vid robotmjölksystem.
En vanlig metod för att återvinna värme från kylkompressorerna är att förvärma vattnet i varmvattenberedarna som ger varmvatten till disk etc. Då kan man ta vara på överskottsvärmen från kylkompressorerna som är kopplade till mjölktankarna, vilket ger temperaturer upp till 50 °C på varma sidan när kompressorn går. För att säkerställa god vattenkvalitet krävs att vattnet håller minst 65 °C och vid diskning av mjölkanläggning krävs minst 80 °C. Detta gör att man måste tillföra ytterligare värmeenergi för uppvärmning av varmvattnet. Beräkningar visar att med 50 kor finns ett överskott på ca 12 000 kWh/år som fläktas bort. Detta överskott kan minskas till hälften (5 300 kWh) om man förkyler mjölk till ca 18 °C med hjälp av till exempel ingående vatten. Vid en väl dimensionerad förkylningsutrustning kan mjölken kylas ner betydligt lägre än så vilket också sänker förlusterna ytterligare.
Om inte avståndet är för långt mellan privata bostaden och kylmaskinen är det möjligt att använda det lågtempererade vattnet (ca 50 °C) i bostaden till tapp¬varmvatten och uppvärmning.
Resultatet från denna studie visar att det krävs 1 500 m3 mjölk per år vilket motsvarar ca 160 kor (9200 kg/ko, år) för att klara både uppvärmning och förvärmning av varmvatten för bostaden. Dessa beräkningar utgår från ett ”medel”-hus i Sverige, där avståndet mellan mjölkrum och hus är 100 m och att det finns en välisolerad värmekulvert som för över energin. Flertalet byggnader på landsbygden har sitt ursprung i äldre byggnader som kräver mera energi. De har i många fall dessutom större byggnadsyta än normalvillan. Detta kan medföra att energibehovet kan ha underskattats, vilket skulle innebära att det krävs ännu mer mjölk på flertalet mjölkföretag.
En viktig del av analysen är om energin i systemet klarar s.k. ”köldknäppar”.
Det är just toppeffekten som gör att det krävs relativt många kor. Vid 50 kor har ca 44 % av energin ersatts med ”gratis” värme från kornas mjölk. Därför bör det vara intressant för flertalet mjölkföretag att undersöka om det är lönsamt att ut¬nyttja överskottsvärmen från mjölkkylning, och komplettera med el eller fastbränsle för att klara de kallaste perioderna. Det är även viktigt att inte underskatta förlusterna i värmekulverten mellan stall och bostadshus. I exemplet ovan är förlusterna 30 % av totalt överförd energi. Trots detta visar beräkningarna att årskostnaden är 30-40 % billigare jämfört med olika värmepumpar eller pelletspanna, även när man räknar in värmeförluster i kulverten.
Om man mäter miljöbelastningen i CO2-ekvivalenter är systemet med värmeåtervinning från mjölk bättre än övriga system med värmepump och likvärdigt med pellets om man använder el producerad som ”nordisk elmix” eller ”grön el”.

Slutsats
Det är alltid lönsamt att sänka temperaturen i mjölken så mycket som möjligt genom förkylning av mjölken före mjölktanken eftersom det spar både elenergi och gör att mindre kyleffekt krävs.

Kylningen av mjölken avger tillräckligt med energi för att klara djurstallets behov av uppvärmning av till exempel personalrum och andra varma avdelningar, samt räcker även till att förvärma tappvarmvatten i alla studerade gårdsstorlekar.

Det krävs 1 500 m3 mjölk per år för att klara hela årsbehovet av energi för värme och varmvatten även för en medelbostad i Sverige. Det krävs mera mjölk om bostaden är äldre, större eller ligger i norra Sverige.

Förlusterna i värmekulverten till bostadshuset är inte försumbara och måste finnas med i bedömningen av om det är lönsamt att utnyttja överskottsvärme från kyl¬maskinen till värme och varmvatten i bostaden.

Det är lönsamt att utnyttja överskottsvärmen för uppvärmning av bostaden om mjölk¬kylningen ger nödvändig effekt och mängd energi, trots att man måste bygga en längre värmekulvert.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev