Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130004
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 maj 2015
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Beviljade medel: 2 010 000 SEK

Ett svenskt kontrollprogram för Salmonella Dublin diskuteras och vetenskapligt underlag behövs. Detta projekt är ett doktorandprojekt som påbörjades januari 2012, här rapporteras de första 3 åren. Ytterligare 2 projektår genomförs med SLF-medel. Resultat från tankmjölksundersökningar visar att serologiska tester har tillräcklig specificitet för att användas som komplement till bakterieodling och för övervakning. Analyser av vad som påverkar bekämpningskostnaderna visar att kostnaden i en enskild besättning har samband med restriktionstidens längd och besättningens storlek. Data från tankmjölksserologi och registerdata analyseras våren 2015 avseende faktorer som kan påverka resultatet för enskilda besättningar. Data från enkäter som skickats ut till mjölkföretagare för att kartlägga riskfaktorer för salmonella analyseras hösten 2015.
Resultaten från projektet har redan kommit till användning och bidrar med viktiga pusselbitar för en framtida kostnadseffektiv salmonellastrategi.

Salmonella – en angelägen fråga för svenska mjölkföretagare

Bakgrund
Salmonellaprogrammet ska säkerställa att ingen konsument blir smittad av svenskproducerade animaliska livsmedel. En positiv bieffekt är att djuren också skyddas från salmonella.
De flesta djur som får salmonella blir inte synligt sjuka. Detta gäller även för Salmonella Dublin, som är vanligast hos nötkreatur. Denna infektion kan dock ge sänkt produktion och framför allt sjuklighet och dödlighet hos kalvar.
Eftersom Salmonella Dublin främst sprids via smittade nötkreatur, och inte lika lätt som andra salmonellatyper etablerar sig i miljön eller bland vilda djur, är bekämpning en reell möjlighet. Detta pågår på frivillig bas i danska mjölkbesättningar.
Den svenska salmonellakontrollen är kostsam. Myndigheterna vill effektivisera kontrollen och ett bekämpningsprogram för Salmonella Dublin har också diskuterats. Den svenska situationen skiljer sig dock från den danska. Innan en ny strategi införs är det viktigt att veta hur tester för att ge ”besättningsstatus” fungerar i svenska besättningar. För att minska bekämpningskostnaderna måste man veta vad som påverkar dem. En förutsättning för en fungerande kontroll och minskade kostnader är förstås att förebygga att salmonella introduceras till djurbesättningar och får fäste där.
Det här projektet vill ge underlag till nya kostnadseffektiva kontrollstrategier. Vi har fokuserat på Salmonella Dublin. Synpunkter från djurägare har också inhämtats och förts vidare in i projektet. Många av de frågor som djurägarna vill ha svar på är de projektet arbetar med.

Diagnostik för att påvisa salmonella
Hittills har främst bakterieodlingar använts för att påvisa smittade besättningar. Då tvingande och kostsamma åtgärder tillämpas är det viktigt att vara säker på att besättningen verkligen är smittad. Påvisas salmonellabakterier vet man att smittan finns där. Med så kallad serologi kan antikroppar (immunsvarets reaktion på bakterierna) påvisas, vilket ger en indikation om att smittan finns i besättningen. Hur säker man kan vara beror dock av hur höga antikroppskoncentrationer som ses, och hos vilka djur.
Vi har utvärderat hur de serologiska testerna fungerar i svenska besättningar, så att de kan användas tillsammans med de odlingsprov som redan tas, och för att övervaka salmonellaläget i landet. Drabbade djurägare kan få bättre besked om hur bekämpningen framskrider i den egna besättningen och om enskilda åtgärder fungerat. Dessutom kommer, om regelbunden tankmjölksövervakning införs, alla salmonellainfekterade besättningar ha samma möjligheter att bli tidigt upptäckta.
Vi ska också, inom det fortsatta projektet, undersöka hur testerna kan kombineras för att säkerställa att smittan är borta när bekämpningen avslutats i en besättning.

Varför får vissa besättningar salmonella?
Många upplever det som slumpartat vem som drabbas av salmonella, att det inte går att påverka vare sig om man får det eller om man kan bli av med det. Vi vet hur salmonellainfektionen fungerar och vilka smittvägar som kan förekomma. Därför har vi genomfört en enkätundersökning för att samla in information om faktorer som kan ha betydelse för om smittan förs in, kan cirkulera och få fäste i en besättning. Resultaten kommer i den avslutande delen av projektet och förväntas ge en konkret bild av vad svenska mjölkföretagare behöver göra för att minska risken för salmonella i den egna besättningen.

Varför kostar bekämpningen så mycket?
Vi har analyserat tillgänglig information om de besättningar som haft salmonella. Resultaten visade att större besättningar och längre spärrtider gav högre bekämpningskostnader. Detta tycks självklart, men utan en analys som tagit hänsyn även till andra faktorer skulle vi inte ha vetat att dessa har spelat störst roll. Spärrtidens längd kan i sin tur bero på andra faktorer som inte går att mäta eller där information saknades.

Alla projektresultat ska sammanfattas i en doktorsavhandling, samt förmedlas direkt till djurägare och myndigheter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress