Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130004
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 maj 2015
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Beviljade medel: 2 010 000 SEK

Ett svenskt kontrollprogram för Salmonella Dublin diskuteras och vetenskapligt underlag behövs. Detta projekt är ett doktorandprojekt som påbörjades januari 2012, här rapporteras de första 3 åren. Ytterligare 2 projektår genomförs med SLF-medel. Resultat från tankmjölksundersökningar visar att serologiska tester har tillräcklig specificitet för att användas som komplement till bakterieodling och för övervakning. Analyser av vad som påverkar bekämpningskostnaderna visar att kostnaden i en enskild besättning har samband med restriktionstidens längd och besättningens storlek. Data från tankmjölksserologi och registerdata analyseras våren 2015 avseende faktorer som kan påverka resultatet för enskilda besättningar. Data från enkäter som skickats ut till mjölkföretagare för att kartlägga riskfaktorer för salmonella analyseras hösten 2015.
Resultaten från projektet har redan kommit till användning och bidrar med viktiga pusselbitar för en framtida kostnadseffektiv salmonellastrategi.

Salmonella – en angelägen fråga för svenska mjölkföretagare

Bakgrund
Salmonellaprogrammet ska säkerställa att ingen konsument blir smittad av svenskproducerade animaliska livsmedel. En positiv bieffekt är att djuren också skyddas från salmonella.
De flesta djur som får salmonella blir inte synligt sjuka. Detta gäller även för Salmonella Dublin, som är vanligast hos nötkreatur. Denna infektion kan dock ge sänkt produktion och framför allt sjuklighet och dödlighet hos kalvar.
Eftersom Salmonella Dublin främst sprids via smittade nötkreatur, och inte lika lätt som andra salmonellatyper etablerar sig i miljön eller bland vilda djur, är bekämpning en reell möjlighet. Detta pågår på frivillig bas i danska mjölkbesättningar.
Den svenska salmonellakontrollen är kostsam. Myndigheterna vill effektivisera kontrollen och ett bekämpningsprogram för Salmonella Dublin har också diskuterats. Den svenska situationen skiljer sig dock från den danska. Innan en ny strategi införs är det viktigt att veta hur tester för att ge ”besättningsstatus” fungerar i svenska besättningar. För att minska bekämpningskostnaderna måste man veta vad som påverkar dem. En förutsättning för en fungerande kontroll och minskade kostnader är förstås att förebygga att salmonella introduceras till djurbesättningar och får fäste där.
Det här projektet vill ge underlag till nya kostnadseffektiva kontrollstrategier. Vi har fokuserat på Salmonella Dublin. Synpunkter från djurägare har också inhämtats och förts vidare in i projektet. Många av de frågor som djurägarna vill ha svar på är de projektet arbetar med.

Diagnostik för att påvisa salmonella
Hittills har främst bakterieodlingar använts för att påvisa smittade besättningar. Då tvingande och kostsamma åtgärder tillämpas är det viktigt att vara säker på att besättningen verkligen är smittad. Påvisas salmonellabakterier vet man att smittan finns där. Med så kallad serologi kan antikroppar (immunsvarets reaktion på bakterierna) påvisas, vilket ger en indikation om att smittan finns i besättningen. Hur säker man kan vara beror dock av hur höga antikroppskoncentrationer som ses, och hos vilka djur.
Vi har utvärderat hur de serologiska testerna fungerar i svenska besättningar, så att de kan användas tillsammans med de odlingsprov som redan tas, och för att övervaka salmonellaläget i landet. Drabbade djurägare kan få bättre besked om hur bekämpningen framskrider i den egna besättningen och om enskilda åtgärder fungerat. Dessutom kommer, om regelbunden tankmjölksövervakning införs, alla salmonellainfekterade besättningar ha samma möjligheter att bli tidigt upptäckta.
Vi ska också, inom det fortsatta projektet, undersöka hur testerna kan kombineras för att säkerställa att smittan är borta när bekämpningen avslutats i en besättning.

Varför får vissa besättningar salmonella?
Många upplever det som slumpartat vem som drabbas av salmonella, att det inte går att påverka vare sig om man får det eller om man kan bli av med det. Vi vet hur salmonellainfektionen fungerar och vilka smittvägar som kan förekomma. Därför har vi genomfört en enkätundersökning för att samla in information om faktorer som kan ha betydelse för om smittan förs in, kan cirkulera och få fäste i en besättning. Resultaten kommer i den avslutande delen av projektet och förväntas ge en konkret bild av vad svenska mjölkföretagare behöver göra för att minska risken för salmonella i den egna besättningen.

Varför kostar bekämpningen så mycket?
Vi har analyserat tillgänglig information om de besättningar som haft salmonella. Resultaten visade att större besättningar och längre spärrtider gav högre bekämpningskostnader. Detta tycks självklart, men utan en analys som tagit hänsyn även till andra faktorer skulle vi inte ha vetat att dessa har spelat störst roll. Spärrtidens längd kan i sin tur bero på andra faktorer som inte går att mäta eller där information saknades.

Alla projektresultat ska sammanfattas i en doktorsavhandling, samt förmedlas direkt till djurägare och myndigheter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress