Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130004
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 maj 2015
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Beviljade medel: 2 010 000 SEK

Ett svenskt kontrollprogram för Salmonella Dublin diskuteras och vetenskapligt underlag behövs. Detta projekt är ett doktorandprojekt som påbörjades januari 2012, här rapporteras de första 3 åren. Ytterligare 2 projektår genomförs med SLF-medel. Resultat från tankmjölksundersökningar visar att serologiska tester har tillräcklig specificitet för att användas som komplement till bakterieodling och för övervakning. Analyser av vad som påverkar bekämpningskostnaderna visar att kostnaden i en enskild besättning har samband med restriktionstidens längd och besättningens storlek. Data från tankmjölksserologi och registerdata analyseras våren 2015 avseende faktorer som kan påverka resultatet för enskilda besättningar. Data från enkäter som skickats ut till mjölkföretagare för att kartlägga riskfaktorer för salmonella analyseras hösten 2015.
Resultaten från projektet har redan kommit till användning och bidrar med viktiga pusselbitar för en framtida kostnadseffektiv salmonellastrategi.

Salmonella – en angelägen fråga för svenska mjölkföretagare

Bakgrund
Salmonellaprogrammet ska säkerställa att ingen konsument blir smittad av svenskproducerade animaliska livsmedel. En positiv bieffekt är att djuren också skyddas från salmonella.
De flesta djur som får salmonella blir inte synligt sjuka. Detta gäller även för Salmonella Dublin, som är vanligast hos nötkreatur. Denna infektion kan dock ge sänkt produktion och framför allt sjuklighet och dödlighet hos kalvar.
Eftersom Salmonella Dublin främst sprids via smittade nötkreatur, och inte lika lätt som andra salmonellatyper etablerar sig i miljön eller bland vilda djur, är bekämpning en reell möjlighet. Detta pågår på frivillig bas i danska mjölkbesättningar.
Den svenska salmonellakontrollen är kostsam. Myndigheterna vill effektivisera kontrollen och ett bekämpningsprogram för Salmonella Dublin har också diskuterats. Den svenska situationen skiljer sig dock från den danska. Innan en ny strategi införs är det viktigt att veta hur tester för att ge ”besättningsstatus” fungerar i svenska besättningar. För att minska bekämpningskostnaderna måste man veta vad som påverkar dem. En förutsättning för en fungerande kontroll och minskade kostnader är förstås att förebygga att salmonella introduceras till djurbesättningar och får fäste där.
Det här projektet vill ge underlag till nya kostnadseffektiva kontrollstrategier. Vi har fokuserat på Salmonella Dublin. Synpunkter från djurägare har också inhämtats och förts vidare in i projektet. Många av de frågor som djurägarna vill ha svar på är de projektet arbetar med.

Diagnostik för att påvisa salmonella
Hittills har främst bakterieodlingar använts för att påvisa smittade besättningar. Då tvingande och kostsamma åtgärder tillämpas är det viktigt att vara säker på att besättningen verkligen är smittad. Påvisas salmonellabakterier vet man att smittan finns där. Med så kallad serologi kan antikroppar (immunsvarets reaktion på bakterierna) påvisas, vilket ger en indikation om att smittan finns i besättningen. Hur säker man kan vara beror dock av hur höga antikroppskoncentrationer som ses, och hos vilka djur.
Vi har utvärderat hur de serologiska testerna fungerar i svenska besättningar, så att de kan användas tillsammans med de odlingsprov som redan tas, och för att övervaka salmonellaläget i landet. Drabbade djurägare kan få bättre besked om hur bekämpningen framskrider i den egna besättningen och om enskilda åtgärder fungerat. Dessutom kommer, om regelbunden tankmjölksövervakning införs, alla salmonellainfekterade besättningar ha samma möjligheter att bli tidigt upptäckta.
Vi ska också, inom det fortsatta projektet, undersöka hur testerna kan kombineras för att säkerställa att smittan är borta när bekämpningen avslutats i en besättning.

Varför får vissa besättningar salmonella?
Många upplever det som slumpartat vem som drabbas av salmonella, att det inte går att påverka vare sig om man får det eller om man kan bli av med det. Vi vet hur salmonellainfektionen fungerar och vilka smittvägar som kan förekomma. Därför har vi genomfört en enkätundersökning för att samla in information om faktorer som kan ha betydelse för om smittan förs in, kan cirkulera och få fäste i en besättning. Resultaten kommer i den avslutande delen av projektet och förväntas ge en konkret bild av vad svenska mjölkföretagare behöver göra för att minska risken för salmonella i den egna besättningen.

Varför kostar bekämpningen så mycket?
Vi har analyserat tillgänglig information om de besättningar som haft salmonella. Resultaten visade att större besättningar och längre spärrtider gav högre bekämpningskostnader. Detta tycks självklart, men utan en analys som tagit hänsyn även till andra faktorer skulle vi inte ha vetat att dessa har spelat störst roll. Spärrtidens längd kan i sin tur bero på andra faktorer som inte går att mäta eller där information saknades.

Alla projektresultat ska sammanfattas i en doktorsavhandling, samt förmedlas direkt till djurägare och myndigheter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Trädgård
Växtodling

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress