Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Efterredskap till plog för jämnare uppkomst i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: V0944047
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 5 november 2013
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Beviljade medel: 535 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En efterredskapsprototyp, Albom, vidareutvecklades och testades. Syftet var (i) att utreda om de provade efterredskapen till plogen gav förbättrad etablering av plantbeståndet utan att försena upptorkningen på våren – utan eller med en minskning av antalet vårbruksharvningar från 2 till 1, (ii) att utreda åtgärdernas effekt på tidig tillväxt. Behandlingarna var; 1. gårdens egen strategi utan efterredskap, 2. Albomharv, 3. Wekea Tilt-Skärare. Albom gav en signifikant jämnare markyta än enbart plöjning, men skillnaderna kunde inte uppmätas under växtsäsongen eller på plantmaterialet. Genom att använda ett efterredskap kan lantbrukaren eventuellt spara en överfart under det stressiga vårbruket eftersom det inte var några signifikanta skillnader i plantparametrar i delförsöket som harvades en gång mindre i led med efterredskap. Detta år, med en väldigt torr höst, gav det ingen effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen med ett efterredskap till plogen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Team 20/20 är en deltagardriven forskningsgrupp med ett långsiktiga att skapa en perfekt såbädd och etablering av sockerbetor med en tung bearbetning och en såbäddsharvning (benämnt 1+1-konceptet). Lantbrukarna sökte ett efterredskap till plogen med större flexibilitet och som skulle vara kraftfullare än de på marknaden befintliga och inte trycka till jorden såsom tiltpackare gör. En av försöksvärdarna vidareutvecklade därför inom projektet en prototyp, Albom I, som tagits fram i ett utvecklingsprojekt vid Nordic Beet Research. Det nya efterredskapet, Albom II, testades och jämfördes med Wekeas Tilt-Skärare samt med gårdens egen strategi utan efterredskap.

PROJEKTETS SYFTE
Syftet med vidareutveckling och provning av efterredskapet Albom var (i) att utreda om de provade efterredskapen till plogen gav förbättrad etablering av plantbeståndet utan att försena upptorkningen på våren – utan (delförsök A) eller med (delförsök B) en minskning av antalet vårbruksharvningar från 2 till 1, (ii) att utreda åtgärdernas effekt på tidig tillväxt, (iii) att genom mätningar av markfaktorer finna förklaringar till uppmätta eller uteblivna effekter, (iv) att genom att försöken placeras på olika gårdar (olika jord och väder) undersöka om det fanns samspel mellan behandling och plats (inom år).

RESULTAT
Det primära funktionskravet på efterredskapet är att jämna ut jorden på hösten så att det inte blir djupa hålor i jorden (hargömmor), vilka senare fylls igen med torr jord vid vårharvning och därmed leder till en senare uppkomst (resulterar i s.k. pellar). Resultat från alla gårdar sammanslaget visar att Albom II gav en signifikant jämnare markyta (minst skillnad mellan högsta och lägsta punkten på markytan) både på hösten och våren, än enbart plöjning. Vid analys av varje gård separat, både vid mätning höst och vår, gav Albom II jämnast fält, därefter Tilt-skäraren och störst variation var det i gårdens egen strategi (dvs. där det enbart var plöjt). Skillnaderna var dock inte signifikanta i alla fall. Detta stämmer väl överens med vad som visuellt kunde iakttas i försöken samt hur lantbrukarna bedömt plöjningsresultatet i form av markytans jämnhet efter plöjning i de tre leden för den egna gården. Skillnaderna kunde dock inte återfinnas under växtsäsongen och på plantmaterialet. Detta är dock endast resultat från ett enda års försök, ett år med en extremt torr höst som gav inget eller mycket litet behov av att jämna tiltorna på hösten. För att verkligen kunna utvärdera effekterna av efterredskapen skulle fler års försök behövas. Projektgruppen ser fortfarande en potential i efterredskapet Albom II under mer normala år än denna ovanligt torra försökshöst.
Vi fick inte någon signifikant skillnad för varken plantantal, antalet pellar (senare uppkomna betor), andel pellar eller för plantvikt i delförsök B där vi harvat en gång mindre i led med efterredskap. Det skulle kunna tyda på att med hjälp av efterredskap som kopplas på plogen så kan lantbrukaren spara en överfart med harv under det stressiga vårbruket. Detta skulle förutom en tidsvinst, även ge en ekonomisk besparing. Den ekonomiska besparingen kan dock inte styrkas statistiskt pga. stora variationer i försöket. Avsaknad av signifikanta skillnader mellan plantantal, antal och andel pellar samt plantvikt för led 1, 2 och 3 i delförsök A visar att det detta år, under en mycket torr höst, inte gav någon extra effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen med ett efterredskap.
Tre och ett halvt år efter att försöket avslutades använder lantbrukaren som byggde Albom II fortfarande alltid efterredskapet vid plöjning i sin växtodling, utom när det är för vått. Han är mycket nöjd med redskapet som han anser gör ett kanonjobb om det inte är för vått vid plöjningen. Han anser att redskapet förvisso är lite bökigt att använda, men att det trots allt är lättare än att göra en separat harvning. Lantbrukaren har inte ansett att några förändringar av konceptet behövts, utan efterredskapet körs fortfarande i samma utförande som i försöket, med undantag från att frontlyften fått förstärkas. Han anser att efterredskapet påverkar plogens inställningar minimalt till skillnad från många andra integrerade efterredskap. Traktorn får dock inte vara för lätt, för då flyttar efterredskapet traktorn. Alternativt går det att hänga vikter på efterredskapet.

METOD
Försöken låg på tre platser hos odlare från Team 20/20. Försöken hade tre led med 6 block och 2 varianter (delförsök A och B):
Led 1. Gårdens egen strategi (GES) utan efterredskap
Led 2. Albomharv, version 2 (efterredskap)
Led 3. Wekeas Tilt-Skärare (efterredskap)

I delförsök A utfördes lika många harvningar i alla led på våren. Delförsök B utgjorde ”1+1-konceptet” i led 2 (Albom) och 3 (Tilt-Skär), dvs. där fick bara en harvning göras, vid så optimal tidpunkt som möjligt. Odlarnas egen fingertoppskänsla fick styra antalet harvningar i led 1 (GES). Led 1 (GES) behandlades lika i delförsök A och B.

Vid plöjning kopplades både Albom och tiltskär på samma traktor. Ekipaget användes i alla tre led på alla tre gårdar. Genom att Albom satt i traktorns front och tiltskären satt bak på plogen och att båda redskapen hade ett uppfällt läge, var det lätt att växla mellan de tre olika behandlingarna. Systemet baserades på en 4-skärig växelplog.

SLUTSATSER OCH RÅD TILL NÄRINGEN
• Albom II gav en jämnare markyta både på hösten och våren, än enbart plöjning.
• Det gick inte att uppmäta några skillnaderna mellan bearbetningsleden under växtsäsongen och på plantmaterialet.
• Efterredskap som kopplas på plogen kan eventuellt spara en överfart med harv under det stressiga vårbruket. Detta skulle förutom en tidsvinst, även ge en ekonomisk besparing.
• Detta år med en mycket torr höst, gav det inte någon extra effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen (plöjning + en vårharvning) med ett efterredskap.
• För att riktigt utvärdera bearbetningskonceptet behövs flera års försök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev