Efterredskap till plog för jämnare uppkomst i sockerbetor

Sammanfattning av slutrapport
En efterredskapsprototyp, Albom, vidareutvecklades och testades. Syftet var (i) att utreda om de provade efterredskapen till plogen gav förbättrad etablering av plantbeståndet utan att försena upptorkningen på våren – utan eller med en minskning av antalet vårbruksharvningar från 2 till 1, (ii) att utreda åtgärdernas effekt på tidig tillväxt. Behandlingarna var; 1. gårdens egen strategi utan efterredskap, 2. Albomharv, 3. Wekea Tilt-Skärare. Albom gav en signifikant jämnare markyta än enbart plöjning, men skillnaderna kunde inte uppmätas under växtsäsongen eller på plantmaterialet. Genom att använda ett efterredskap kan lantbrukaren eventuellt spara en överfart under det stressiga vårbruket eftersom det inte var några signifikanta skillnader i plantparametrar i delförsöket som harvades en gång mindre i led med efterredskap. Detta år, med en väldigt torr höst, gav det ingen effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen med ett efterredskap till plogen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Team 20/20 är en deltagardriven forskningsgrupp med ett långsiktiga att skapa en perfekt såbädd och etablering av sockerbetor med en tung bearbetning och en såbäddsharvning (benämnt 1+1-konceptet). Lantbrukarna sökte ett efterredskap till plogen med större flexibilitet och som skulle vara kraftfullare än de på marknaden befintliga och inte trycka till jorden såsom tiltpackare gör. En av försöksvärdarna vidareutvecklade därför inom projektet en prototyp, Albom I, som tagits fram i ett utvecklingsprojekt vid Nordic Beet Research. Det nya efterredskapet, Albom II, testades och jämfördes med Wekeas Tilt-Skärare samt med gårdens egen strategi utan efterredskap.

PROJEKTETS SYFTE
Syftet med vidareutveckling och provning av efterredskapet Albom var (i) att utreda om de provade efterredskapen till plogen gav förbättrad etablering av plantbeståndet utan att försena upptorkningen på våren – utan (delförsök A) eller med (delförsök B) en minskning av antalet vårbruksharvningar från 2 till 1, (ii) att utreda åtgärdernas effekt på tidig tillväxt, (iii) att genom mätningar av markfaktorer finna förklaringar till uppmätta eller uteblivna effekter, (iv) att genom att försöken placeras på olika gårdar (olika jord och väder) undersöka om det fanns samspel mellan behandling och plats (inom år).

RESULTAT
Det primära funktionskravet på efterredskapet är att jämna ut jorden på hösten så att det inte blir djupa hålor i jorden (hargömmor), vilka senare fylls igen med torr jord vid vårharvning och därmed leder till en senare uppkomst (resulterar i s.k. pellar). Resultat från alla gårdar sammanslaget visar att Albom II gav en signifikant jämnare markyta (minst skillnad mellan högsta och lägsta punkten på markytan) både på hösten och våren, än enbart plöjning. Vid analys av varje gård separat, både vid mätning höst och vår, gav Albom II jämnast fält, därefter Tilt-skäraren och störst variation var det i gårdens egen strategi (dvs. där det enbart var plöjt). Skillnaderna var dock inte signifikanta i alla fall. Detta stämmer väl överens med vad som visuellt kunde iakttas i försöken samt hur lantbrukarna bedömt plöjningsresultatet i form av markytans jämnhet efter plöjning i de tre leden för den egna gården. Skillnaderna kunde dock inte återfinnas under växtsäsongen och på plantmaterialet. Detta är dock endast resultat från ett enda års försök, ett år med en extremt torr höst som gav inget eller mycket litet behov av att jämna tiltorna på hösten. För att verkligen kunna utvärdera effekterna av efterredskapen skulle fler års försök behövas. Projektgruppen ser fortfarande en potential i efterredskapet Albom II under mer normala år än denna ovanligt torra försökshöst.
Vi fick inte någon signifikant skillnad för varken plantantal, antalet pellar (senare uppkomna betor), andel pellar eller för plantvikt i delförsök B där vi harvat en gång mindre i led med efterredskap. Det skulle kunna tyda på att med hjälp av efterredskap som kopplas på plogen så kan lantbrukaren spara en överfart med harv under det stressiga vårbruket. Detta skulle förutom en tidsvinst, även ge en ekonomisk besparing. Den ekonomiska besparingen kan dock inte styrkas statistiskt pga. stora variationer i försöket. Avsaknad av signifikanta skillnader mellan plantantal, antal och andel pellar samt plantvikt för led 1, 2 och 3 i delförsök A visar att det detta år, under en mycket torr höst, inte gav någon extra effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen med ett efterredskap.
Tre och ett halvt år efter att försöket avslutades använder lantbrukaren som byggde Albom II fortfarande alltid efterredskapet vid plöjning i sin växtodling, utom när det är för vått. Han är mycket nöjd med redskapet som han anser gör ett kanonjobb om det inte är för vått vid plöjningen. Han anser att redskapet förvisso är lite bökigt att använda, men att det trots allt är lättare än att göra en separat harvning. Lantbrukaren har inte ansett att några förändringar av konceptet behövts, utan efterredskapet körs fortfarande i samma utförande som i försöket, med undantag från att frontlyften fått förstärkas. Han anser att efterredskapet påverkar plogens inställningar minimalt till skillnad från många andra integrerade efterredskap. Traktorn får dock inte vara för lätt, för då flyttar efterredskapet traktorn. Alternativt går det att hänga vikter på efterredskapet.

METOD
Försöken låg på tre platser hos odlare från Team 20/20. Försöken hade tre led med 6 block och 2 varianter (delförsök A och B):
Led 1. Gårdens egen strategi (GES) utan efterredskap
Led 2. Albomharv, version 2 (efterredskap)
Led 3. Wekeas Tilt-Skärare (efterredskap)

I delförsök A utfördes lika många harvningar i alla led på våren. Delförsök B utgjorde ”1+1-konceptet” i led 2 (Albom) och 3 (Tilt-Skär), dvs. där fick bara en harvning göras, vid så optimal tidpunkt som möjligt. Odlarnas egen fingertoppskänsla fick styra antalet harvningar i led 1 (GES). Led 1 (GES) behandlades lika i delförsök A och B.

Vid plöjning kopplades både Albom och tiltskär på samma traktor. Ekipaget användes i alla tre led på alla tre gårdar. Genom att Albom satt i traktorns front och tiltskären satt bak på plogen och att båda redskapen hade ett uppfällt läge, var det lätt att växla mellan de tre olika behandlingarna. Systemet baserades på en 4-skärig växelplog.

SLUTSATSER OCH RÅD TILL NÄRINGEN
• Albom II gav en jämnare markyta både på hösten och våren, än enbart plöjning.
• Det gick inte att uppmäta några skillnaderna mellan bearbetningsleden under växtsäsongen och på plantmaterialet.
• Efterredskap som kopplas på plogen kan eventuellt spara en överfart med harv under det stressiga vårbruket. Detta skulle förutom en tidsvinst, även ge en ekonomisk besparing.
• Detta år med en mycket torr höst, gav det inte någon extra effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen (plöjning + en vårharvning) med ett efterredskap.
• För att riktigt utvärdera bearbetningskonceptet behövs flera års försök.