Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-776
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Trädgård Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 5 november 2018
Huvudsökande: Lars Andersson
Organisation: Lars Andersson
E-postadress: lars.andersson@slu.se
Telefon: 018673366
Medsökande: Fredrik Fogelberg
Medsökande: Monica Andersson Skall
Beviljade medel: 569 000 SEK

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for development of field machinery in a follow-up project together with JTI.
We expect the project to yield answers to the following questions:
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill annual weeds of different development stages?
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill perennial weeds? • What effect does the method have on roots or rhizomes of perennial weeds, and how does it affect the regrowth? • What importance does the soil moisture have on the effect?
• What is the potential for developing the equipment for use in commercial agriculture and horticulture?

I detta ett-åriga projekt vill vi testa en befintlig utrustning för mekanisk ogräsbekämpning baserad på elektrostatisk energi på såväl annuella som perenna ogräs. Syftet är att värdera utrustningens potential för användning i kommersiell lantbruks- och trädgårdsproduktion. Målet är att ge underlag för utveckling av fältmässig utrustning i ett uppföljningsprojekt tillsammans med JTI.
Vi förväntar oss att projektet ger svar på följande frågor:
• Vilken är den optimala respektive mest energieffektiva dosen (mätt i spänning och tid) för att döda ettåriga ogräs i olika utvecklingsstadier?
• Vilken är den optimala/mest energieffektiva dosen för att döda vissa fleråriga ogräs?
• Vilken effekt har metoden på rötter/rhizomer hos fleråriga ogräs, och hur påverkar den återväxten?
• Vilken betydelse har markfuktigheten för metodens effektivitet?
• Vilken potential finns för att utveckla utrustning för fältbruk?

Effekten av elektricitet på baldersbrå och flyghavre undersöktes med en kombination av 4 spänningsnivåer och 4 exponeringstider. Effekten var mycket kraftig på båda arternas groddplantor, även vid kortaste exponeringstiden (0,2 s). Även stora plantor av baldersbrå blev tydligt påverkade. Låg spänning, och därmed högre strömstyrka, gav bättre bekämpningseffekt än hög spänning. I ett annat försök testade vi effekten på väletablerad kvickrot. Plantorna klipptes och behandlades efter återväxt till 2-3-bladsstadiet. Behandling med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s resulterade i reducerad rhizomvikt. Största minskningen åstadkoms med låg spänning och lång tid. Effekten på annuella ogräs i tidiga utvecklingsstadier är således mycket kraftig. Troligen kan exponeringstiden minskas ytterligare vilket skulle öka möjligheterna för praktisk tillämpning. För perenna ogräs bör placeringen av elektroderna, och därmed flödesvägen genom rot/rhizom, studeras ytterligare.

Integrerad bekämpning (IPM) av annuella och perenna ogräs är en nyckelfaktor för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel med bibehållna skördenivåer. Men traditionell mekanisk kontroll är kostnadskrävande, och ökar dessutom både energiförbrukning och näringsläckaget från marken. Det är därför ett högt prioriterat mål att utveckla alternativa metoder och strategier. I detta projekt har vi i ett första steg testat en utrustning som bygger på elektrisk bekämpning av såväl ettåriga ogräs som rotogräs.
De ettåriga ogräsen representerades i vårt försök av baldersbrå och flyghavre som vi odlade i krukor i växthus. Vi testade effekten av elektrisk bekämpning med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s. Bekämpningen gjordes dels i ett tidigt stadium, när plantorna hade 2-4 blad, och dels med större plantor. Behandlingen av småplantor var mycket effektiv, och resulterade i nästan total avdödning framförallt vid låga spänningsnivåer. Även större plantor av baldersbrå påverkades negativt, inte minst när det gällde produktionen av blommor.
I ett andra försök undersökte vi effekten av elektricitet på kvickrot, ett flerårigt ogräs med underjordiska utlöpare. Vår hypotes var att strömmen skulle ledas vidare från basen på skottet ner till utlöparna, och förstöra en del av vävnaden där. För kvickroten var effekten mindre än för de andra arterna, även om vissa av behandlingskombinationerna minskade rhizomtillväxten. Resultatet av behandlingen, framförallt vid låg spänning (5 V) och lång exponeringstid (13,5 s), var en relativt tydlig minskning av utlöparna. För att få väl etablerade plantor odlade vi dem först i 7 veckor, klippte av skotten och behandlade med elektricitet efter ytterligare 6 veckor. För praktisk odling ser vi möjligheter att utrustningen i förlängningen kan utvecklas till användning för såväl totalbekämpning efter skörd, selektiv bekämpning i radsådda grödor och platsspecifik bekämpning av vissa arter. De stora potentiella fördelarna med metoden är en effektiv ogräskontroll utan användning av herbicider och utan omrörning i marken, d.v.s. litet näringsläckage.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Systemutveckling för 2000-talets mjölkgårdar Etapp II- Bygg- och systemlösningar för mjölkproduktion på Internet-Agriwise
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning, hackning och andel fellagda ägg hos värphöns
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: H1037047 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2010

Sammanfattning saknas

Läs mer

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Risker för exponering av luftburna mikroorganismer vid hantering av spannmål och oljeväxter inom jordbruket.
Lennart Mårtensson,

Projektnummer: 9735015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Studier för utvinning av ny kunskap för vidareutveckling av inredda burar med fokus på djurhälsa, beteende och äggkvalitet
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: 0237002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hästhålln. i tätortsnära områden, miljö och attityder-delproj. 1. Attityder kring hästhålln. - lukt, allergener o andra störningar
Catharina Svala, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0447050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Applicering av Trichoderma sp. och Beauveria bassiana med kalldimningsaggregat mot svartprickröta i gurka
Anna-Mia Björkholm, SLU

Projektnummer: H0756514 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2007

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev