Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-776
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling Trädgård
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 5 november 2018
Huvudsökande: Lars Andersson
Organisation: Lars Andersson
E-postadress: lars.andersson@slu.se
Telefon: 018673366
Medsökande: Fredrik Fogelberg
Medsökande: Monica Andersson Skall
Beviljade medel: 569 000 SEK

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for development of field machinery in a follow-up project together with JTI.
We expect the project to yield answers to the following questions:
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill annual weeds of different development stages?
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill perennial weeds? • What effect does the method have on roots or rhizomes of perennial weeds, and how does it affect the regrowth? • What importance does the soil moisture have on the effect?
• What is the potential for developing the equipment for use in commercial agriculture and horticulture?

I detta ett-åriga projekt vill vi testa en befintlig utrustning för mekanisk ogräsbekämpning baserad på elektrostatisk energi på såväl annuella som perenna ogräs. Syftet är att värdera utrustningens potential för användning i kommersiell lantbruks- och trädgårdsproduktion. Målet är att ge underlag för utveckling av fältmässig utrustning i ett uppföljningsprojekt tillsammans med JTI.
Vi förväntar oss att projektet ger svar på följande frågor:
• Vilken är den optimala respektive mest energieffektiva dosen (mätt i spänning och tid) för att döda ettåriga ogräs i olika utvecklingsstadier?
• Vilken är den optimala/mest energieffektiva dosen för att döda vissa fleråriga ogräs?
• Vilken effekt har metoden på rötter/rhizomer hos fleråriga ogräs, och hur påverkar den återväxten?
• Vilken betydelse har markfuktigheten för metodens effektivitet?
• Vilken potential finns för att utveckla utrustning för fältbruk?

Effekten av elektricitet på baldersbrå och flyghavre undersöktes med en kombination av 4 spänningsnivåer och 4 exponeringstider. Effekten var mycket kraftig på båda arternas groddplantor, även vid kortaste exponeringstiden (0,2 s). Även stora plantor av baldersbrå blev tydligt påverkade. Låg spänning, och därmed högre strömstyrka, gav bättre bekämpningseffekt än hög spänning. I ett annat försök testade vi effekten på väletablerad kvickrot. Plantorna klipptes och behandlades efter återväxt till 2-3-bladsstadiet. Behandling med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s resulterade i reducerad rhizomvikt. Största minskningen åstadkoms med låg spänning och lång tid. Effekten på annuella ogräs i tidiga utvecklingsstadier är således mycket kraftig. Troligen kan exponeringstiden minskas ytterligare vilket skulle öka möjligheterna för praktisk tillämpning. För perenna ogräs bör placeringen av elektroderna, och därmed flödesvägen genom rot/rhizom, studeras ytterligare.

Integrerad bekämpning (IPM) av annuella och perenna ogräs är en nyckelfaktor för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel med bibehållna skördenivåer. Men traditionell mekanisk kontroll är kostnadskrävande, och ökar dessutom både energiförbrukning och näringsläckaget från marken. Det är därför ett högt prioriterat mål att utveckla alternativa metoder och strategier. I detta projekt har vi i ett första steg testat en utrustning som bygger på elektrisk bekämpning av såväl ettåriga ogräs som rotogräs.
De ettåriga ogräsen representerades i vårt försök av baldersbrå och flyghavre som vi odlade i krukor i växthus. Vi testade effekten av elektrisk bekämpning med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s. Bekämpningen gjordes dels i ett tidigt stadium, när plantorna hade 2-4 blad, och dels med större plantor. Behandlingen av småplantor var mycket effektiv, och resulterade i nästan total avdödning framförallt vid låga spänningsnivåer. Även större plantor av baldersbrå påverkades negativt, inte minst när det gällde produktionen av blommor.
I ett andra försök undersökte vi effekten av elektricitet på kvickrot, ett flerårigt ogräs med underjordiska utlöpare. Vår hypotes var att strömmen skulle ledas vidare från basen på skottet ner till utlöparna, och förstöra en del av vävnaden där. För kvickroten var effekten mindre än för de andra arterna, även om vissa av behandlingskombinationerna minskade rhizomtillväxten. Resultatet av behandlingen, framförallt vid låg spänning (5 V) och lång exponeringstid (13,5 s), var en relativt tydlig minskning av utlöparna. För att få väl etablerade plantor odlade vi dem först i 7 veckor, klippte av skotten och behandlade med elektricitet efter ytterligare 6 veckor. För praktisk odling ser vi möjligheter att utrustningen i förlängningen kan utvecklas till användning för såväl totalbekämpning efter skörd, selektiv bekämpning i radsådda grödor och platsspecifik bekämpning av vissa arter. De stora potentiella fördelarna med metoden är en effektiv ogräskontroll utan användning av herbicider och utan omrörning i marken, d.v.s. litet näringsläckage.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev