Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Emissioner av kväve i gasform från lerjord är beroende av tidpunkt för primärbearbetning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833524
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 december 2012
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: SLU
E-postadress: Maria.Stenberg@slu.se
Telefon: 0511-67274
Beviljade medel: 2 105 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lustgas är en 298 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid och jordbruket står globalt sett för merparten av de av människan skapade emissionerna till atmosfären. Idag används internationellt framtagna faktorer för att beräkna hur mycket lustgas som avgår från svenskt jordbruk. För att kunna minska avgången av lustgas från jordbruksmark behöver vi öka kunskapen om hur olika odlingsåtgärder påverkar emissionerna under våra förhållanden. Vi behöver också visa på hur emissionerna varierar mellan åren för att kunna årsmånsanpassa åtgärderna. Markens struktur är inte bara en viktig faktor för skördens storlek utan också för hur mycket lustgas som avgår. Jordbearbetning påverkar i hög grad markens struktur på kort och lång sikt. Projektet visade på en tendens till större emissioner från en styv lerjord som brukats plöjningsfritt under nära 15 år, än om jorden plöjdes varje år. Vi mätte lustgasavgången direkt i fält med två olika tekniker och utvärderade mätningarna med en simuleringsmodell.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Emissioner av kväve i gasform från lerjord är beroende av tidpunkt för primärbearbetning

Syfte
Lustgas är en 298 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid och jordbruket står globalt sett för merparten av de av människan skapade emissionerna till atmosfären. Idag används internationellt framtagna faktorer för att beräkna hur mycket lustgas som avgår från svenskt jordbruk. Kunskap om emissioner från svensk jordbruksmark, under olika förhållanden, behövs för att kunna minska emissionerna, men också för att få ett underlag för svenska emissionsfaktorer för beräkning av nationella förluster.

För att kunna minska avgången av lustgas från jordbruksmark behöver vi öka kunskapen om hur olika odlingsåtgärder påverkar emissionerna under våra förhållanden. Vi behöver också visa på hur emissionerna varierar mellan åren för att kunna årsmånsanpassa åtgärderna. Markens struktur är inte bara en viktig faktor för skördens storlek utan också för hur mycket lustgas som avgår. Jordbearbetning påverkar i hög grad markens struktur både på kort och på lång sikt. I ett långliggande fältförsök på styv lera sjönk avkastningen med tiden i ett led med plöjning sent på hösten, ofta under blöta förhållanden, jämför med plöjning tidigt på hösten, snarast efter skörd av föregående gröda. Mätningar i försöket visade på försämrad markstruktur efter den sena plöjningen.

I den här studien ville vi undersöka om mer lustgas avgick från mark som plöjts sent än från mark som plöjts tidigt på hösten eller som brukats plöjningsfritt.

Resultat
Projektet visade på en tendens till större emissioner av lustgas från en styv lerjord som brukats plöjningsfritt under nära 15 år, än om jorden plöjdes varje år. Emissionerna av lustgas från försöken på Lanna var överlag på en låg nivå jämfört med de nivåer som beräknas utifrån IPCCs metoder. Mätningar med manuella kammare visade att det fanns en tendens att emissionerna var högre från ledet som endast kultiverades jämfört med de plöjda leden. Simulering av emissionerna med hjälp av Coupmodellen visade också på högre emissioner från det plöjningsfria ledet och också på något högre emissioner från ledet som plöjdes sent jämför med det tidigt plöjda ledet. Simuleringarna visade på att även sommarmånaderna hade betydelse för hur stora de totala emissionerna blir på årsbasis.

Metod
Vi genomförde studien i fältförsök på styv lera på forskningsstationen Lanna, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utanför Jung i Västergötland. Tre olika led med jordbearbetning ingick i studien av lustgasemissioner: tidig höstplöjning snarast efter skörd av föregående gröda, plöjning sent på hösten i november och plöjningsfri odling genom kultivering två gånger i september.

Årsmedeltemperaturen var 7,4, 4,6 och 7,7ºC och nederbörden var 492, 585 respektive 653 mm under de tre åren 2009, 2010 and 2011 som projektet pågick. Stora regnmängder uppmättes höstarna 2010 och 2011. Dessa höstar, och då särskilt 2010, orsakade det rikliga regnandet stora problem att jordbearbeta jordarna i området och även i försöket där endast den tidiga höstplöjningen kunde utföras.

Vi mätte lustgasavgången direkt i fält och utvärderade mätningarna med en simuleringsmodell, Coupmodellen. För mätningarna i fält använde vi manuella kammare och så kallad mikrometeorologisk teknik. Kammarna användes för mätningar i ett långliggande fältförsök där vi sedan tidigare sett vikande skördetrender vid sen höstplöjning av jorden.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Bearbetning av jord vid ogynnsamma förhållanden kan påverka markstrukturen negativt vilket i sin tur kan påverka hur stora emissionerna av lustgas blir. I studien såg vi en tendens till högre lustgasavgång från lerjord brukad plöjningsfritt än från plöjd och högre emissioner från sent plöjd än från tidigt plöjd. För att kunna ge säkra råd om vilka jordbearbetningssystem som ger de lägsta emissionerna på kort och på lång sikt på olika jordar och klimatförhållanden behöver frågan utredas ytterligare.

Studien belyste att emissioner varierar mycket över tid och rum. Årsmån, platsegenskaper och hur marken brukas har betydelse för hur stora emissionerna blir över året. På Lanna forskningsstation pågår mätningar av lustgasemissioner från lerjord vilka ger oss mer underlag för att framöver veta hur vi bör anpassa odlingsåtgärder ytterligare för minskade emissioner. Mätningarna görs inom det Europeiska forskningsnätverket ICOS (Integrated Carbon Observing System; www.icos-sweden.se).

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev