Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En energieffektiv grisproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940040
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 27 september 2013
Huvudsökande: Jos Botermans
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jos.botermans@slu.se
Telefon: 040 - 41 52 23
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen i grisstallar med 40 %. Två identiska stallavdelningar användes. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen. En sommareftermiddag var nedkylningen av luften i kanalen 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt var uppvärmningen upp till 10 0C. Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under vår/höst var CO2 halten på liggytan lägre med kanalerna jämfört med tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En energieffektivare grisproduktion

Syfte med studien
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen från grisstallar med 40 %. I det nya ventilationssystemet tar man in luften via kanaler under stallet.

Resultat
Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen under stallet. En sommareftermiddag, när det var som varmast, var nedkylningen av luften i kanalen under stallet 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen av luften i kanalen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt, när det var som kallast, var uppvärmningen upp till 10 0C.
Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under moderata förhållanden var CO2 halten på liggytan lägre när luften kom in via kanalerna nära liggytan, jämfört med att luften kom in via tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre och lufttemperaturen 2 0C högre när luften kom in via kanalerna, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.
Boxrenheten var något bättre när luften togs in via kanaler under stallet jämfört med tilluftsdon. Som förväntat var luftkvalitén för djurskötarna sämre när man tog in luften via kanaler under stallet (p.g.a. 40 % lägre ventilationsflöde). Lufttemperaturen, CO2 och NH3 halten i inspektionsgången var högre när man tog in luften via kanaler. Denna luftkvalité kunde förbättras genom att ta ut en del av luften via gödselkulverten. NH3 halten i luften kunde på det viset sänkas med 18 %.
Beroende på inställningen av ventilationssystemet och årstid varierade minskningen av luftflödet genom stallet mellan 45 och 8 %. Detta speglades också i en lägre elförbrukning per gris.

Metod
Det vanligaste sättet idag är att ventilera grisstallar med undertryckssystem där fläktar suger ut luften och drar in luft via tilluftsdon i innertaket. De senaste åren har det kommit fläktar på marknaden som sparar mycket energi. Genom att ta in luften via kanaler under stallet, i stället för tilluftsdon, skulle man kunna spara ännu mer energi.
Fyra försöksomgångar med grisar genomfördes. Två identiska stallavdelningar användes, med 60 slaktgrisplatser i varje. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler under stallet innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Vid varma perioder togs luften in under hyddan och vid kalla perioder ovanför hyddan. Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris (min/max). Inom varje avdelning fanns det även två sätt att suga ut luft. I det ena fallet togs all luft ut via frånluftstrummor i taket. I det andra fallet togs 30 % av maxventilationen ut via gödselkulverten medan resten av luften togs ut via trummor i taket. Dessa två sätt att suga ut luft alternerades inom varje omgång.

Slutsats och råd till näringen
Genom att spara 40 % energi skulle man kunna spara minst 16 kronor per producerad integrerad gris. Denna besparing motsvarar 384 kr per integrerad sugga, vilket ger ett investeringsutrymme av 3 840 kr per integrerad sugga. Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Boxhygienen var bra. Under varma perioder är dock en minskning av luftflödet med 40 % för mycket. En minskning med 20 % i stället, under varma perioder, skulle vara intressant att testa i framtiden. Framtida forskning bör inrikta sig på att utveckla automatisk utrustning som kan styra hur fördelningen av luft ska vara: under hyddtak eller ovanför hyddan, beroende på utomhustemperatur och grisarnas vikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev