Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En energieffektiv grisproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940040
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 27 september 2013
Huvudsökande: Jos Botermans
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jos.botermans@slu.se
Telefon: 040 - 41 52 23
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen i grisstallar med 40 %. Två identiska stallavdelningar användes. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen. En sommareftermiddag var nedkylningen av luften i kanalen 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt var uppvärmningen upp till 10 0C. Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under vår/höst var CO2 halten på liggytan lägre med kanalerna jämfört med tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En energieffektivare grisproduktion

Syfte med studien
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen från grisstallar med 40 %. I det nya ventilationssystemet tar man in luften via kanaler under stallet.

Resultat
Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen under stallet. En sommareftermiddag, när det var som varmast, var nedkylningen av luften i kanalen under stallet 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen av luften i kanalen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt, när det var som kallast, var uppvärmningen upp till 10 0C.
Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under moderata förhållanden var CO2 halten på liggytan lägre när luften kom in via kanalerna nära liggytan, jämfört med att luften kom in via tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre och lufttemperaturen 2 0C högre när luften kom in via kanalerna, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.
Boxrenheten var något bättre när luften togs in via kanaler under stallet jämfört med tilluftsdon. Som förväntat var luftkvalitén för djurskötarna sämre när man tog in luften via kanaler under stallet (p.g.a. 40 % lägre ventilationsflöde). Lufttemperaturen, CO2 och NH3 halten i inspektionsgången var högre när man tog in luften via kanaler. Denna luftkvalité kunde förbättras genom att ta ut en del av luften via gödselkulverten. NH3 halten i luften kunde på det viset sänkas med 18 %.
Beroende på inställningen av ventilationssystemet och årstid varierade minskningen av luftflödet genom stallet mellan 45 och 8 %. Detta speglades också i en lägre elförbrukning per gris.

Metod
Det vanligaste sättet idag är att ventilera grisstallar med undertryckssystem där fläktar suger ut luften och drar in luft via tilluftsdon i innertaket. De senaste åren har det kommit fläktar på marknaden som sparar mycket energi. Genom att ta in luften via kanaler under stallet, i stället för tilluftsdon, skulle man kunna spara ännu mer energi.
Fyra försöksomgångar med grisar genomfördes. Två identiska stallavdelningar användes, med 60 slaktgrisplatser i varje. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler under stallet innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Vid varma perioder togs luften in under hyddan och vid kalla perioder ovanför hyddan. Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris (min/max). Inom varje avdelning fanns det även två sätt att suga ut luft. I det ena fallet togs all luft ut via frånluftstrummor i taket. I det andra fallet togs 30 % av maxventilationen ut via gödselkulverten medan resten av luften togs ut via trummor i taket. Dessa två sätt att suga ut luft alternerades inom varje omgång.

Slutsats och råd till näringen
Genom att spara 40 % energi skulle man kunna spara minst 16 kronor per producerad integrerad gris. Denna besparing motsvarar 384 kr per integrerad sugga, vilket ger ett investeringsutrymme av 3 840 kr per integrerad sugga. Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Boxhygienen var bra. Under varma perioder är dock en minskning av luftflödet med 40 % för mycket. En minskning med 20 % i stället, under varma perioder, skulle vara intressant att testa i framtiden. Framtida forskning bör inrikta sig på att utveckla automatisk utrustning som kan styra hur fördelningen av luft ska vara: under hyddtak eller ovanför hyddan, beroende på utomhustemperatur och grisarnas vikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress