En energieffektiv grisproduktion

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen i grisstallar med 40 %. Två identiska stallavdelningar användes. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen. En sommareftermiddag var nedkylningen av luften i kanalen 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt var uppvärmningen upp till 10 0C. Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under vår/höst var CO2 halten på liggytan lägre med kanalerna jämfört med tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En energieffektivare grisproduktion

Syfte med studien
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen från grisstallar med 40 %. I det nya ventilationssystemet tar man in luften via kanaler under stallet.

Resultat
Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen under stallet. En sommareftermiddag, när det var som varmast, var nedkylningen av luften i kanalen under stallet 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen av luften i kanalen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt, när det var som kallast, var uppvärmningen upp till 10 0C.
Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under moderata förhållanden var CO2 halten på liggytan lägre när luften kom in via kanalerna nära liggytan, jämfört med att luften kom in via tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre och lufttemperaturen 2 0C högre när luften kom in via kanalerna, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.
Boxrenheten var något bättre när luften togs in via kanaler under stallet jämfört med tilluftsdon. Som förväntat var luftkvalitén för djurskötarna sämre när man tog in luften via kanaler under stallet (p.g.a. 40 % lägre ventilationsflöde). Lufttemperaturen, CO2 och NH3 halten i inspektionsgången var högre när man tog in luften via kanaler. Denna luftkvalité kunde förbättras genom att ta ut en del av luften via gödselkulverten. NH3 halten i luften kunde på det viset sänkas med 18 %.
Beroende på inställningen av ventilationssystemet och årstid varierade minskningen av luftflödet genom stallet mellan 45 och 8 %. Detta speglades också i en lägre elförbrukning per gris.

Metod
Det vanligaste sättet idag är att ventilera grisstallar med undertryckssystem där fläktar suger ut luften och drar in luft via tilluftsdon i innertaket. De senaste åren har det kommit fläktar på marknaden som sparar mycket energi. Genom att ta in luften via kanaler under stallet, i stället för tilluftsdon, skulle man kunna spara ännu mer energi.
Fyra försöksomgångar med grisar genomfördes. Två identiska stallavdelningar användes, med 60 slaktgrisplatser i varje. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler under stallet innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Vid varma perioder togs luften in under hyddan och vid kalla perioder ovanför hyddan. Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris (min/max). Inom varje avdelning fanns det även två sätt att suga ut luft. I det ena fallet togs all luft ut via frånluftstrummor i taket. I det andra fallet togs 30 % av maxventilationen ut via gödselkulverten medan resten av luften togs ut via trummor i taket. Dessa två sätt att suga ut luft alternerades inom varje omgång.

Slutsats och råd till näringen
Genom att spara 40 % energi skulle man kunna spara minst 16 kronor per producerad integrerad gris. Denna besparing motsvarar 384 kr per integrerad sugga, vilket ger ett investeringsutrymme av 3 840 kr per integrerad sugga. Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Boxhygienen var bra. Under varma perioder är dock en minskning av luftflödet med 40 % för mycket. En minskning med 20 % i stället, under varma perioder, skulle vara intressant att testa i framtiden. Framtida forskning bör inrikta sig på att utveckla automatisk utrustning som kan styra hur fördelningen av luft ska vara: under hyddtak eller ovanför hyddan, beroende på utomhustemperatur och grisarnas vikt.