Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En energieffektiv grisproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940040
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 27 september 2013
Huvudsökande: Jos Botermans
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jos.botermans@slu.se
Telefon: 040 - 41 52 23
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen i grisstallar med 40 %. Två identiska stallavdelningar användes. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen. En sommareftermiddag var nedkylningen av luften i kanalen 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt var uppvärmningen upp till 10 0C. Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under vår/höst var CO2 halten på liggytan lägre med kanalerna jämfört med tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En energieffektivare grisproduktion

Syfte med studien
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen från grisstallar med 40 %. I det nya ventilationssystemet tar man in luften via kanaler under stallet.

Resultat
Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen under stallet. En sommareftermiddag, när det var som varmast, var nedkylningen av luften i kanalen under stallet 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen av luften i kanalen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt, när det var som kallast, var uppvärmningen upp till 10 0C.
Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under moderata förhållanden var CO2 halten på liggytan lägre när luften kom in via kanalerna nära liggytan, jämfört med att luften kom in via tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre och lufttemperaturen 2 0C högre när luften kom in via kanalerna, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.
Boxrenheten var något bättre när luften togs in via kanaler under stallet jämfört med tilluftsdon. Som förväntat var luftkvalitén för djurskötarna sämre när man tog in luften via kanaler under stallet (p.g.a. 40 % lägre ventilationsflöde). Lufttemperaturen, CO2 och NH3 halten i inspektionsgången var högre när man tog in luften via kanaler. Denna luftkvalité kunde förbättras genom att ta ut en del av luften via gödselkulverten. NH3 halten i luften kunde på det viset sänkas med 18 %.
Beroende på inställningen av ventilationssystemet och årstid varierade minskningen av luftflödet genom stallet mellan 45 och 8 %. Detta speglades också i en lägre elförbrukning per gris.

Metod
Det vanligaste sättet idag är att ventilera grisstallar med undertryckssystem där fläktar suger ut luften och drar in luft via tilluftsdon i innertaket. De senaste åren har det kommit fläktar på marknaden som sparar mycket energi. Genom att ta in luften via kanaler under stallet, i stället för tilluftsdon, skulle man kunna spara ännu mer energi.
Fyra försöksomgångar med grisar genomfördes. Två identiska stallavdelningar användes, med 60 slaktgrisplatser i varje. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler under stallet innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Vid varma perioder togs luften in under hyddan och vid kalla perioder ovanför hyddan. Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris (min/max). Inom varje avdelning fanns det även två sätt att suga ut luft. I det ena fallet togs all luft ut via frånluftstrummor i taket. I det andra fallet togs 30 % av maxventilationen ut via gödselkulverten medan resten av luften togs ut via trummor i taket. Dessa två sätt att suga ut luft alternerades inom varje omgång.

Slutsats och råd till näringen
Genom att spara 40 % energi skulle man kunna spara minst 16 kronor per producerad integrerad gris. Denna besparing motsvarar 384 kr per integrerad sugga, vilket ger ett investeringsutrymme av 3 840 kr per integrerad sugga. Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Boxhygienen var bra. Under varma perioder är dock en minskning av luftflödet med 40 % för mycket. En minskning med 20 % i stället, under varma perioder, skulle vara intressant att testa i framtiden. Framtida forskning bör inrikta sig på att utveckla automatisk utrustning som kan styra hur fördelningen av luft ska vara: under hyddtak eller ovanför hyddan, beroende på utomhustemperatur och grisarnas vikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev