Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En energieffektiv grisproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940040
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 27 september 2013
Huvudsökande: Jos Botermans
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jos.botermans@slu.se
Telefon: 040 - 41 52 23
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen i grisstallar med 40 %. Två identiska stallavdelningar användes. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen. En sommareftermiddag var nedkylningen av luften i kanalen 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt var uppvärmningen upp till 10 0C. Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under vår/höst var CO2 halten på liggytan lägre med kanalerna jämfört med tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En energieffektivare grisproduktion

Syfte med studien
Målsättningen med forskningsprojektet var att minska energiförbrukningen från grisstallar med 40 %. I det nya ventilationssystemet tar man in luften via kanaler under stallet.

Resultat
Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Resultaten visade att lufttemperaturen jämnades ut över dygnet när den leds genom kanalen under stallet. En sommareftermiddag, när det var som varmast, var nedkylningen av luften i kanalen under stallet 4 0C. Under vintertid var uppvärmningen av luften i kanalen i genomsnitt 6,5 0C. En kall vinternatt, när det var som kallast, var uppvärmningen upp till 10 0C.
Djurens miljö var bra med ventilation via kanaler. Under moderata förhållanden var CO2 halten på liggytan lägre när luften kom in via kanalerna nära liggytan, jämfört med att luften kom in via tilluftsdon. Under varma perioder var CO2 halten på liggytan dock 34 % högre och lufttemperaturen 2 0C högre när luften kom in via kanalerna, vilket visar att det var för mycket att minska ventilationsflödet på sommaren med hela 40 %.
Boxrenheten var något bättre när luften togs in via kanaler under stallet jämfört med tilluftsdon. Som förväntat var luftkvalitén för djurskötarna sämre när man tog in luften via kanaler under stallet (p.g.a. 40 % lägre ventilationsflöde). Lufttemperaturen, CO2 och NH3 halten i inspektionsgången var högre när man tog in luften via kanaler. Denna luftkvalité kunde förbättras genom att ta ut en del av luften via gödselkulverten. NH3 halten i luften kunde på det viset sänkas med 18 %.
Beroende på inställningen av ventilationssystemet och årstid varierade minskningen av luftflödet genom stallet mellan 45 och 8 %. Detta speglades också i en lägre elförbrukning per gris.

Metod
Det vanligaste sättet idag är att ventilera grisstallar med undertryckssystem där fläktar suger ut luften och drar in luft via tilluftsdon i innertaket. De senaste åren har det kommit fläktar på marknaden som sparar mycket energi. Genom att ta in luften via kanaler under stallet, i stället för tilluftsdon, skulle man kunna spara ännu mer energi.
Fyra försöksomgångar med grisar genomfördes. Två identiska stallavdelningar användes, med 60 slaktgrisplatser i varje. Luften togs in antingen via tilluftsdon i taket (kontroll) eller via kanaler under stallet. Att ta in luften via kanaler under stallet innebar att ventilationsflödet var mellan 6 och 60 m3/h per gris (min/max). Vid varma perioder togs luften in under hyddan och vid kalla perioder ovanför hyddan. Att ta in luften via tilluftsdon innebar att ventilationsflödet var mellan 10 och 100 m3/h per gris (min/max). Inom varje avdelning fanns det även två sätt att suga ut luft. I det ena fallet togs all luft ut via frånluftstrummor i taket. I det andra fallet togs 30 % av maxventilationen ut via gödselkulverten medan resten av luften togs ut via trummor i taket. Dessa två sätt att suga ut luft alternerades inom varje omgång.

Slutsats och råd till näringen
Genom att spara 40 % energi skulle man kunna spara minst 16 kronor per producerad integrerad gris. Denna besparing motsvarar 384 kr per integrerad sugga, vilket ger ett investeringsutrymme av 3 840 kr per integrerad sugga. Slutsatsen av forskningsprojektet var att det gick bra att spara energi genom att ta in luft via kanaler under stallet. Boxhygienen var bra. Under varma perioder är dock en minskning av luftflödet med 40 % för mycket. En minskning med 20 % i stället, under varma perioder, skulle vara intressant att testa i framtiden. Framtida forskning bör inrikta sig på att utveckla automatisk utrustning som kan styra hur fördelningen av luft ska vara: under hyddtak eller ovanför hyddan, beroende på utomhustemperatur och grisarnas vikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtnäring 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-185 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingsmaterial 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev